Skutskär tar plats i lönetoppen

Lilla Vaggeryd Cell knaprar in på stora Korsnäs medan Skutskär gör ett jättehopp upp till tredjeplatsen tack vare nya lönesystemet. Så ser det ut i lönetoppen när Dagens Arbete avslöjar löneläget inom pappers- och massaindustrin.

Precis som i fjol toppar pappersarbetarna på Stenbäcksägda Korsnäs utanför Gävle lönestatistiken för 2006. I snitt låg månadsinkomsten på 23 999 kronor i månaden.

Massabruket Vaggeryd Cell med sina cirka 30 anställda befäster sin ställning som tvåa från i fjol med 23 979 kronor som snittlön. Det är drygt 1 000-lappen upp i månaden, tack vare en bra storhelgsuppgörelse.

– För den vanliga löneökningen var inte mycket att yvas över, menar avdelningsordförande Per-Jonny Krohn.

Det mest anmärkningsvärda är dock Stora Enso-bruket Skutskärs hopp från 27:e till en bronsplats. Är det verkligen nya lönesystemets förtjänst?

– Jo så är det, menar Skutskärsavdelningens ordförande Kjell Bergqvist. Det är vårt befattningslönesystem som gör att vi gått upp rejält.

För egen del tycker han att det känns väldigt skönt. Bitvis har det varit en motig resa, även bland de egna medlemmarna, med att ta fram det nya lönesystemet.

– Vi började för fyra år sedan. Nu när vi ser resultatet är signalerna positiva från medlemmarna.

Pappers ordförande på Korsnäs, utanför Gävle, är även han självklart nöjd å sina medlemmarnas vägnar över att de tjänar bra. Klädsamt säger han också att lönegapet borde vara ännu mindre mellan toppen och botten på listan.

Men nu är väl inte en snittökning på 39 kronor i månaden särskilt mycket att skryta med? Borde inte medlemmarna knorra?

– Nja, säger Bo Gidlund, jag tror snarare att det beror på att en del med högre lön slutat hos oss. Vi har ju haft en del nedskärningar.

Mikael Jansson, löneförhandlare på Pappers, instämmer.

– Strukturrationaliseringarna gör att bruken tappar äldre medlemmar. Korsnäs är ett exempel, Husum och Gruvön ett par andra. Gruvön har ju till och med lägre snittlön 2006 än vad de hade året innan.

De bruk som inte rapporterar in sitt löneläge beklagar han.

– Att ett sånt stort bruk som Lilla Edet inte gör det förvånar. De borde ha rutin på detta. I Figeholms fall handlar det säkert om att de inte anser sig ligga i vårt avtalsområde och därför obstruerar.

– Alstermo har så få anställda och jag undrar om de någonsin skickat in någon statistik till förbundet.

I botten lämnar Grycksbo Munktell sin sistaplats, som de mer eller mindre prenumererat på de senaste åren, och glider förbi Åsensbruk, Mariestad, Vargön. Men säg den glädje som varar.

– Det låter skumt, säger Pappers ordförande på Grycksbo, Lars-Göran Johansson.

Han tror att den enkla förklaringen i Munktells fall är att fjolårets bonus betalades ut på oktoberlönen som grundlön.

– För lönerna har inte ökat uppåt tusenlappen, säger han bestämt. Munktell har säkert klättrat något i statistiken, men definitivt inte så här mycket.

Platsen som jumbo på listan har övertagits av EQT-ägda Jönköpings Pappersbruk som före sig har Arctic Paper-ägda Åsensbruk.

Bruken är de enda där snittlönerna understiger 18 000 i månaden.

– Det är aldrig roligt att ligga sist, säger ordföranden Jan Blomqvist i Jönköping. Men hur ska man ta det när andra inte verkar köra med samma regelverk vid inrapporteringen.

Jan Blomqvist har tagit upp det prekära löneläget med vd:n Gunnar Palme och räknar kallt med en förändring framöver.

– I fjol fick vi en lokal löneglidning på 177 kronor i månaden utöver det centrala avtalet. Jag kan inte minnas när vi fick något extra lokalt före det.

Den lönestatistik som Dagens Arbete presenterar, är den som arbetsgivarna ute i industrin skickar in till Svenskt Näringsliv/Skogsindustrierna. Uppgifterna har för varje år blivit lite bättre, och ska när allt fungerar, visa den genomsnittliga månadslönen (ordinarie grundlön exklusive ob-tillägg med mera) inom massa-och pappersindustrin i fjol.

De fel som trots allt kan dölja sig i statistiken beror oftast på att ersättning för obekväm arbetstid, ob, räknats in.

För branschen låg den genomsnittliga månadslönen 2006 på 20 456 kronor i månaden mot 20 024 kronor i månaden 2005.

Skillnaden mellan högsta och lägsta snittlön på bruken minskade till 6 046 kronor. Det är en märkbar förändring mot 2004-2005, då gapet var 6 755 kronor mellan högst och lägst betalda bruk. Skillnaden har varit sjunkande under hela 2000-talet.

Till löneförhandlarnas förtret på Pappers var den lokala löneglidningen rekordlåg i fjol, bara 0,06 procent. Bottenåret 2003 var löneglidningen rekordlåga 0,1 procent och 2005 hela 1,0 procent. Men i fjol höll arbetsgivarna hårt i sina penningpungar.

– Det är uppenbart att arbetsgivarna hållit igen inför årets avtalsrörelse, konstaterar Mikael Jansson på Pappers förhandlingsavdelning.

Om snittlönen på 20 456 kronor i månaden och ett löneutfall på 2,16 procent i snitt för landets pappers-och massaarbetare kan betecknas som bra eller dåligt, säger han så här:

– Vi håller en låg profil. Utfallet på andra avtalsområden har varit högre, i de flesta fall mellan 2,8–3.0 procent. Vi vet faktiskt inte varför vi fick ut så lite i fjol som det blev.

Göran Widerberg