Rudolf lämnade verkstadsgolvet på Stegra – utbildar kollegorna i säkerhet
Flera säkerhetsutbildningar för nyanställda – varje dag ”Förebygga risker framåt”
Publicerad 2010-03-17, 12:00 Uppdaterad 2015-02-09, 11:22
Stora Enso överväger att flytta vissa order till Sverige på grund av den finska hamnarbetarstrejken. Frågan är bara vart?
– Vi kan inte köra mer än vad vi gör nu, säger exempelvis Bo Olsson på Nymölla bruk.
Hamnarbetarstrejken i Finland är nu inne på sitt fjortonde dygn och har onekligen skapat problem för den finska skogsindustrin.
Just nu står 60 procent av den finländska pappersindustrin stilla på grund av stuvarstrejken. Detta enligt uppgifter till det finska TV-bolaget YLE.
I måndags släckte Stora Enso ner tre pappersmaskiner och UPM en maskin. Ytterligare neddragningar väntas.
Samtidigt börjar de finska koncernerna undersöka möjligheterna att förlägga vissa order utanför Finlands gränser.
Stora Ensos svenska presschef Jonas Nordlund bekräftar att några ordrar lämnat de svenska bruken för de finska brukens kunders räkning.
– Någon överflyttning av produktion har dock inte skett.
Bo Olsson, Pappers avdelningsordförande på Nymölla bruk, har heller inget hört om några eventuella produktionsomläggningar.
Och hans kollega Sonny Waern på Kvarnsvedens pappersbruk säger:
– Jag ska träffa företagsledningen i morgon och just fråga dem om den här saken och hur vårt orderläge ser ut. Under fjolåret hade vi en del luckor i produktionen, men hur det ser ut nu vet jag inte.
Peter Östergren, ordförande på Stora Enso, Skoghall, ställer sig också frågande till produktionsöverföringar från Finland.
– Det finns ingen kapacitet. Vi kör så otroligt mycket egna order i nuläget. Det går riktigt, riktigt bra.
Nu är det inte bara den finska skogsindustrin som drabbas av hamnarbetarstrejken. Även andra delar av industrin, där ståljätten Outokumpo är ett exempel, är hårt drabbat.
Samtidigt förs intensiva förhandlingar i Finland för att bryta dödläget mellan parterna. Riksförlikningsman Esa Lonka har beslutat att kalla in de centrala arbetsmarknadsorganisationerna för att få fart på förhandlingarna.
Den stora stötestenen handlar om omställningsskyddet. Parterna har misslyckats med att komma överens om hur finansieringen av omställningsskyddet ska utformas, än mindre detaljerna i avtalet.
Arbetsgivarnas utgångspunkt har hela tiden varit att ett omställningsskydd inte hör hemma i ett kollektivavtal. Arbetsgivarna är också rädda för att ett sånt avtal kan få spridningseffekter till andra avtal.