Industriarbetarnas tidning

Finlands sak är min

28 oktober, 2011

Skrivet av

Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”
Att som skilsmässobarn med finsk bakgrund flytta in i en fyra i det lite finare kvarteret i Tumba fick grannarna att titta snett. ”Det var inte barnen som höll på mest, utan tanterna i huset. Värst var en kvinna som själv hoppats på att få vår lägenhet.”

Ett språk som förlorats någonstans i kroppen. Tanja Lorentzon bar på en bortglömd historia. Nu är det dags att berätta.

Blandar teater med film

  • Tanja Lorentzon
  • Ålder: 40 år
  • Bor: I Nacka med man och tre barn.
  • Jobbar: Fast anställd på Dramaten sedan 2005. Repeterar nu in Fanny och Alexander Har även varit med i ett antal tv-serier och filmer, bland annat Sommaren med Göran, Millenniumtrilogin och Maria Wern.
  • Aktuell: Spelar under hösten Mormors svarta ögon både på Dramaten och på turné. I november bland annat i  Eskilstuna och Uppsala. Pjäsen visas också på SVT den 17 december.
  • Om pjäsen: Den har fått ett enormt genomslag. Den här berättelsen har framför allt nått människor som inte vanligtvis går på teater.

– Det var här jag blev Finnjäveln!

Det skiljer inte många steg mellan höghusen och låghusen i utkanten av Tumba. Men för Tanja var det en flytt bort från sitt finska språk, sitt namn, Koukonen.

I dag heter hon Lorentzon och är skådespelare. Hon är inte finne, men inte heller svensk.

Under hela sitt liv har hon levt med ett land inom sig hon inte kunnat formulera. Hon drömde om att de en dag skulle komma tillbaka. Orden som hörde till det land som påverkade hennes liv så mycket.

Det hände aldrig. Efter sin tredje föräldraledighet tog Tanja till slut tag i det hon tänkt göra så länge i stället. Skriva ner som det var.

Resultatet är monologen Mormors svarta ögon, som spelats på Dramaten under året och just nu också på turné runt om i landet.

Med pjäsen vill hon ge sin mormor, sin mamma, sin pappa, sig själv och alla andra som delar den här erfarenheten en upprättelse. En berättelse.

Om breven som morfar skrev till mormor, innan han dödades i finska vinterkriget 1939:

Jag frågade på torget i Lahti efter de där
blusarna/ men hittade ingen blus i ylletyg som jag gillade.
Ska tyget vara av ull?
Behöver du något annat?
(ur pjäsen)

Om fattigdomen i Finland efter kriget. Om föräldrarnas flytt till Sverige och pappas jobb inom den tunga svenska industrin. Sitt eget liv som svenskt barn med två finsktalande föräldrar. Om att under tonåren upptäcka att hon inte längre kunde förstå vad hennes pappa sa.

Tillbaka vid lägenheten där hon växte upp. Fyra gula trevåningshus delvis sammanbyggda till en rektangel med en gräsplan i mitten. I dag arrangerat med grillplatser, gungor, bänkar, buskar och rabatter. Då en stor lerig gräsplan, perfekt att spela fotboll på.

Granntanterna undrade. Vad var det här för familj? Var inte barnen väl tunnklädda, för högljudda, och varför hade den där kvinnan inte ens lyckats behålla sin man?

– Min pappa ville aldrig släppa taget om det finska. Han jobbade på gjuteriet för AB Separator. Det tyngsta, skitigaste stället. Alla svenskarna vände i dörren. Ljudet, slitet där, var för mycket.

Familjen hade stegvis gjort sin bostadskarriär, från baracker vid Tullingesjön till en trea i ett nybyggt höghus i utkanten av Tumba centrum. Här fanns varmvatten och badkar. Grannarna bestod till stor del av andra arbetskraftsinvandrare, finnar, turkar, människor från forna Jugoslavien.

Men höghuset tappade långsamt sin gloria. Hemma hos Koukonen var drömmen om Finland stark och skapade slitningar. Pappa levde för att återvända. Han brydde sig inte om att lära sig svenska. Alla han jobbade med var finnar. Han sökte sig till finsk gemenskap, finska sammanhang. Tanjas mamma hade tröttnat. ”Det är väl lika bra att acceptera att vi bor  här. Då kan vi flytta till något större. Och vi kan åka till Finland och hälsa på. I stället för att bara spara pengar och drömma.”

När Tanja är fyra lämnade pappa familjen.

Mamma fick tag i en större lägenhet. En attraktiv fyra i det gula låghuset bara några hundra meter bort, i ett kvarter med nästan uteslutande svenska familjer.

De blev familjen KUKONEN för de andra barnen på gården. Det behövdes ett namn man inte blev retad för. Familjen Koukonen bytte namn till Svedjeström.

– Mamma skämdes inte egentligen för att vara finne. Men hon var rasande på pappa för att han lämnat oss. Han hade hållit fast vid det finska. Mamma ville gå en helt annan väg – rakt in i svenska samhället. Hon trodde det var bäst för oss om vi blev svenskar rakt av.

Tanja blev finnjäveln som inte ens kunde finska. Eftersom grannar och klasskompisar ändå såg henne som annorlunda valde hon att inte försöka smälta in. I stället lyfte hon fram sin bakgrund. Lade till, byggde ut, hittade på. Det skapade en stolthet.

– Jag kände så tydligt att vi var annorlunda inuti. Så jag tröstade mig med att det bara var här vi var konstiga. I Finland skulle vi inte sticka ut lika mycket. Min mammas röst när hon hejade högt på mig vid fotbollsplanen. Där skulle den inte skära rakt genom spelet.

Samtidigt gjorde förlusten av finskan det omöjligt att prata med släkt och familj när hon hälsade på i Finland.

– Där blev jag i stället den tysta flickan. Den som aldrig sa någonting.

Tanken att skriva ner familjens berättelse har följt Tanja under lång tid. Fröet fanns redan i de mustiga skrönor hon drog som barn. Och det var också skrönorna hon först tänkte skriva om. Men allt eftersom valde hon bort dem. Verkligheten var så mycket starkare. Så mycket mer angelägen:

Ett finskt krig för länge sedan får ett mänskligt ansikte. Mirjam i Finland som väntar på att hennes man ska komma hem från fronten. Ensam tar hon hand om de två barnen, det är svårt att få mat så de klarar sig.

Om Terttu och Kauno Koukonen som flyttar till Tumba och försöker få drömmarna att gå åt samma håll. Men bara den ena orkar släppa taget om landet de lämnat.

Om Tanja Koukonen från Tumba som åker till sin mormor i Finland, och inte kan göra sig förstådd.

Till slut vägrade jag att åka till sjukhuset.
Jag kunde inte prata svenska längre.
För varje svenskt ord blev en påminnelse
om det finska ord
som borde ha sagts i stället.
(ur pjäsen)

– Det är så snubblande nära att vår historia glöms bort. Som om  den inte ens är värd att referera till. Därför blev det så viktigt för mig att skriva den här pjäsen. Det har hänt, det måste berättas.

Du kanske också vill läsa…

Tälj din egen kaffeskopa

Tälj din egen kaffeskopa

Skopa upp morgonkaffet med något du tillverkat själv. Virkesmätaren Ulf Palo visar hur.

Högt över jobbet

Högt över jobbet

När processteknikerna Patrik
Carlsson och Erdin Caliskan får flyga tänker de inte på någonting annat. Kanske allra minst på tvätt- och blekeriavdelningen på Värö, där de annars arbetar.

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

Från debutbok till stor­satsning i amerikansk streamingtjänst

DA träffade Simon Stålenhag hösten 2015, när han nått framgångar med boken Ur varselklotet. Nu har tv-serien som baseras på hans böcker premiär på Amazon Prime.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

”Kul att göra något tillsammans”

”Kul att göra något tillsammans”

På pappersbruket i Husum kan de anställda baka tunnbröd om de vill. En gammal bagarstuga står öppen för dem året om.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.