”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Fabrikerna töms – ägarna blir rikare

Företagen jagar allt högre vinster. Ägarna belönas, fabriker töms och jobben flyttar. Det är vinstkraven som ligger bakom krisen, säger en tung ekonom.

En tom fabrikslokal. Maskinerna har skickats iväg. Jobben har flyttat någon annanstans.

En bekant syn i svensk industri det senaste decenniet. Ett par hundra tusen industrijobb har försvunnit.

Samtidigt som jobb försvunnit har företagen skärpt kraven för hur hög vinsten ska vara. Målen sätts allt högre.

Dagens Arbete har undersökt vinstmålen för några större svenska industriföretag under 30 år.

Företagen nöjer sig inte med vilken vinst som helst längre. Jakten på högre vinster lämnar ofta nedlagda fabriker efter sig. Den tomma industrilokalen finns hos låstillverkaren Assa Abloy i Eskilstuna.

Här i Eskilstuna bildade August Stenman sitt aktiebolag 1881. En klassisk svensk industri som i allians med finska ägare vuxit till en jätte i världen. Företaget är större än någonsin, och tjänar mer pengar än någon gång tidigare.

Men själva Eskilstunafabriken tynar bort.

Nio varsel på fem år har mer än halverat antalet anställda i produktionen, från 600 till 240.

Karin Ström är en av många som sagts upp. Elva år jobbade hon på Eskilstunafabriken. Först på gångjärnsavdelningen, sedan på låshusmonteringen och sista tiden på färdigvarulagret.

–När jag började på gångjärnsavdelningen för tolv år sedan var vi så många att vi inte riktigt fick plats i matsalen.

Sedan kom nerdragningarna, varslen, den slimmade bemanningen.

–Alla fick mer att göra. Ofta var det som att man hoppade över fikarasterna halv elva och halv tre. Man ville inte straffa kunden för då straffade man ju sig själv egentligen. Det var bara att jobba.

Hon beskriver en ”depressiv stämning” av oro och stress.

–Oro över att man ska förlora jobbet, stress över att man tvingas göra allt mer. Det är ingen bra kombination. Och folk mår naturligtvis dåligt.

Samtidigt har Assa Abloy gått allt bättre.

Varslet i höstas ackompanjerades av glädjerusiga rubriker till fjolårets sista kvartalsrapport: ”Starkt kvartal med rekordförsäljning och rekordvinst.”

Försäljningen ökade med 22 procent.
Vinsten steg med 23 procent.
Vinsten per aktie ökade med 20 procent.

Ändå kom det åttonde varslet på fem år: sextio personer bort. Och bara några månader senare annonserade företaget att en del av verksamheten flyttas till Rumänien och Göteborg. Dags för det nionde varslet.

Dagens vinstkrav är högre än vad de var tidigare. Och farligare, anser Thomas Franzén, tidigare vice riksbankschef, riksgäldsdirektör och vice styrelseordförande i Nordiska börsstyrelsen Nasdaq OMX.

I dag är han ordförande i finanskriskommittén. Alltså den kommitté som har i uppgift att se till att framtida finanskriser kan mildras genom förebyggande åtgärder. Franzén är mycket kritisk till de höga vinstmålen i näringslivet.

–Målen är inte hållbara, säger han.

Vinstmålen är direkt skadliga och Franzén går så långt som att säga att företagens avkastningskrav är en förklaring till dagens kris.

–Orimliga mål skapar bubblor och kriser.

De höga utdelningarna till ägarna har gjort att ägarna har badat i pengar. Höga utdelningar förutsätter höga vinster.

–Om ett företag ska dela ut uppåt halva vinsten och samtidigt växa lika mycket som marknaden växer, då måste man ha en avkastning på uppemot 20 procent, säger Franzén.

–Målen ligger mer än dubbelt så högt jämfört med vad man uppnått under historiskt långa perioder.

De höga vinstmålen är ett hot mot framtiden, anser Franzén.

–Man värderar ned framtiden. Om man vill att något ska ge hög avkastning i dag så krävs att vi gör avkall på något i morgon. Däri ligger kortsiktigheten i kvartalskapitalismens kärna.

I stället vill han se lägre avkastningskrav. På så vis blir företagen långsiktigt starka.

–Lägre avkastningskrav innebär att värdet av framtiden ökar. Långsiktigheten får mer utrymme. Då får vi ägare som engagerar sig i företagen och ger utrymme för långsiktiga satsningar.

Denna långsiktighet är också den bästa ”garantin” till spararna – typ AP-fonderna – som investerar i företagen, enligt Franzén.

Men hur når vi dit när aktieutdelningarna slår nya rekord och avkastningskraven fortsätter att ligga högt? När denna utveckling kväver investeringar och ökar arbetslösheten? Hur ska långsiktigheten få en chans?

Thomas Franzén talar om en läroprocess. Den nuvarande krisen tvingar marknadsekonomin att tänka om.  Han drar en historisk parallell.

–Vi hade i Sverige tidigare en arbetsmarknad som inte fungerade.

Lönerna steg snabbare än produktiviteten i företagen. Priserna i Sverige ökade dubbelt så snabbt som i resten av Europa. Av löneökningarna återstod inte mycket i plånboken när inflationen tagit sitt.

1991 kraschade Sverige som på kort tid gick från full sysselsättning till massarbetslöshet. Det gällde att hitta en ny modell för löneförhandlingarna.

–Arbetsmarknadens parter tvingades tänka om och resultatet blev imponerande bra, säger Franzén och undrar:

–Tänk om kapitalmarknaden kunde göra samma sak?

Men, tillägger han, då krävs ”insikt, öppenhet och vilja att lära”.

–Det blir ett stålbad med arbetslöshet och social oro som tvingar ner vinstmålen. Det kommer. Men det blir mycket mer smärtsamt om inte insikten om problemen finns.

Assa Abloy är inget extremt företag när det gäller utdelningar och vinstkrav.

Det gamla avkastningsmålet på 20 procent har man aldrig uppnått. Men nästan. I dag är Assa Abloy nästan uppe i den nivån, sånär som på någon enstaka procentenhet.

När det sammanslagna företaget bildades för arton år sedan låg avkastningen på bara hälften mot i dag.

Assa Abloy tjänar mer pengar än någonsin. Vinsten har ökat. Liksom utdelningarna till aktieägarna som ska ha mellan en tredjedel och hälften av vinsten, enligt målen. Företaget delar i dag ut fyra gånger mer till aktie-ägarna mot för tio år sedan.

De pengar företaget har tjänat har i  hög utsträckning gått till att flytta fram positionerna på den internationella låsmarknaden. Där har Assa Abloy snabbt växt till en storspelare med verksamhet i femtio länder.

Pengarna man tjänat har alltså gått till att köpa upp andra företag. Med den ena handen köper man på sig nya fabriker, med den andra lägger man ner. Den senaste strategin ska stuva om Assa Abloy till ett ännu effektivare – och vinstrikare – företag.

17 fabriker ska läggas ned.
5 894 personer har hittills förlorat sina jobb. Ytterligare 1 644 ska bort om två år.

Alltför höga vinstmål kan innebära för lite investeringar i företagen. Risken finns att företagen då krymper, säger Johnny Lind, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

–Ett kortsiktigt tänkande riskerar att leda till lägre vinster i framtiden.

Ett företag ska ha ett lagom högt vinstmål som gör det möjligt att investera, växa, utveckla nya produkter och tjänster.

Mycket handlar om hur en vd styr sitt företag. Johnny Lind har studerat hur vd:n i 15 olika industriföretag styrde sina underlydande affärsområdeschefer.

Cheferna under vd:n fick bonus om deras ansvarsområde snabbt nådde vinstmålen. Det fanns en risk med de kortsiktiga målen: de lockade cheferna att skära i kostnader för att nå det önskade resultatet. Bonusarna lockade fram kortsiktighet. Men kortsiktigheten gjorde inte företagen starkare. Johnny Lind intervjuade cheferna om vad som var viktigt för själva verksamheten. Det var inte de kortsiktiga vinsterna. Det som var viktigt var de mål som hade med själva produktionen att göra: kvalitet, leveranssäkerhet, relationerna till kunden osv.

Men, reserverar han sig:

–Min undersökning gjordes efter den djupa krisen åren efter millennieskiftet. Det kanske var nödvändigt att betona de finansiella målen just då för att snabbt få upp lönsamheten igen.

Kostnader kapas, produktion flyttas och fabriker läggs ned. Människor förlorar sina jobb och förlorar också den gemenskap de byggt upp genom åren. Vissa lyckas hitta nya jobb nära hemorten, andra blir arbetslösa. Somliga flyttar.

När Assa Abloy lade ner sin tillverkning i Lycksele för ett par år sedan valde några av de uppsagda att flytta till Eskilstuna.

–Våra maskiner flyttade hit, så vi ville gärna följa med dem, säger Annette Mattsson, låsmontör (bilden ovan), halvt på skämt.

–De kunde ha packat mig i samma lastbil som min maskin, skojar hon.

Annette tyckte det blev ett lyft att flytta, när hon och maken väl bestämt sig. Samma sak tyckte Barbro Nilsson som med flytten söderut kom närmare barnen. Per-Edvin Nyström ångrar sig heller inte.

–Visst kan man sakna Lycksele ibland och vår arbetsplats. Jag började där redan 1974 och kände naturligtvis mycket för den arbetsplatsen. Men jag ångrar aldrig flytten hit till Eskilstuna. Jag trivs verkligen här.

–Och vi som var så rädda för den här stan, säger Barbro. Vi hade hört om all kriminalitet och att det var bråk. Men här är hur lugnt som helst.

Lugnt i stan men oroligt på jobbet nu när halva Eskilstunafabriken flyttar till Rumänien och Göteborg. Men Annette, Barbro och Per-Edvin (bilden) behöver inte flytta en gång till.

–Vår smala lycka var att den verksamhet vi jobbar i flyttade över till den del som ska vara kvar i Eskilstuna.

De berättar om oron och den sorg som finns hos dem som kommer att förlora sina jobb. De undrar också:

–Vad ska hända med industrin i det här landet? Ska vi inte ha någon industri kvar?

Det är den typ av frågor man ställer sig efter det niondet varslet på fem år i den fabrik som mer än någon annan symboliserar Eskilstuna som industristad.

Karin Ström (bilden nedan) åkte ut från Assa Abloy med det sjätte varslet. I dag pluggar hon. Går en tvåårig utbildning på Kunskapskompaniet där hon studerar logistik, ledarskap och transportteknik.

–Det är väl lika bra att fortsätta inom något som man kan någotsånär. Att plugga vidare blev ett lyft, det ångrar jag inte. Man måste gå vidare.

–Kompisarna från Assa ser jag då och då. Jag kan sakna gemenskapen därifrån.

Många befarar att Assa helt kommer att lämna Eskilstuna, sitt ursprung.

–Förr försvann jobben när företagen gick dåligt. Nu försvinner jobben ändå, trots att företagen går jättebra.

Assa Abloy jublar över rekordresultat och lever upp till sina vinstkrav. Samtidigt töms delar av fabriken i Eskilstuna där allt började med August Stenman.

–Det där går inte riktigt ihop för de flesta människor, säger Karin Ström. Det stämmer inte.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

BONUS I INDUSTRIN

Är din ­arbetslust till salu?

GRANSKNINGEtt upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

4

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

DA och Expressen granskar

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Nazister och ­våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

1

Farliga vibrationer

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

SkuggsamhälletSverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

6

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

14

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

2

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa 

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

13

Skärvätskor

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Återväxten i industrin

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

DA granskar Afa Försäkring

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

8

Kampen för att få hjälp

Fast i byråkratinAfa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

6

"Hela tiden nya hinder"

Läsarberättelser"Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt." Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

5

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.