Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna
”Kinachock”, krig och skakig omvärld Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet ”Svårare än någonsin”
Publicerad 2013-04-04, 15:35 Uppdaterad 2015-02-09, 11:15
Avtal 2013Arbetarna får sin trygghet, företagen sin flexibilitet. I stålindustrin kan årsarbetstiden minska med en femtedel utan att lönen påverkas. DA reder ut hur det nya trygghetsavtalet fungerar.
Vem omfattas av avtalet?
Alla de som jobbar på stål- och metallavtalet. Alltså 20 500 IF Metallare inom stålindustrin.
Alla, oavsett anställningsform?
Ja, både tillsvidare- och visstidsanställda.
Varför ett trygghetsavtal?
Därför att stålindustrin är extremt känslig, inte bara för upp- och nergångar i konjunkturen. Även förändringar i valutakursen påverkar branschen. I höstas djupdök SSAB som tvingade fram ett omstritt krisavtal. Formellt lånar de anställda ut pengar till företaget: man avstår en del av lönen som företaget tänker betala tillbaka senare. Det hade sannolikt kunnat undvikas om det nya trygghetsavtalet fanns på plats.
Egentligen heter avtalet trygghet och flexibilitet för att tillfredsställa bägge parterna.
Vad vinner de anställda?
Trygghet. De kan gå ner i arbetstid utan att behöva gå ner i inkomst. De kan behålla jobben i dåliga tider.
Vad vinner arbetsgivarna?
Flexibilitet. De kan variera arbetstiderna med sin fast anställda personal. Man behöver inte förlita sig på korttidsanställda eller bemanningsföretag. Den flexibla arbetsstyrkan finns redan på plats.
Man kan exempelvis i en kris gå ner i 20 procent av arbetstidstiden. Utan uppsägningar. Itan löneavdrag.
Hur är detta möjligt?
Genom flera byggstenar. Först av allt avsätts varje år 68 timmar till ett så kallat avsättningskonto.
Om efterfrågan sjunker kan företaget skicka hem anställda med timmar ur avsättningskontot. Den tid man är hemma får man den lön man skulle ha haft om man jobbade.
Hur mycket tid får det finnas på det här avsättningskontot?
Max 150 timmar, enligt avtalet.
Men om krisen är så djup så att man förbrukar de här 150 timmarna, vad händer då?
Då kan tid tas från ett annat konto, plustidskontot. Det får vara 200 timmar, om inte klubben och företaget kommer överens om någonting annat.
Men om det inte finns någon plustid att ta av då?
Då blir det minustid. Man blir alltså skyldig arbetsgivaren den tid man är hemma.Minustiden får vara max 150 timmar, om inte man kommer överens om något annat lokalt.
Men full lön fortsätter att betalas ut?
Ja, hela tiden.
Och hur betalar man tillbaka den skulden?
När man jobbar igen minustiden i form av plustid hamnar den tiden på pluskontot. En arbetad timme ger 2 timmar på plustidskontot.
För varje timme man jobbar utöver ordinarie arbetstid hamnar 2 timmar på plustidskontot.
Och de timmarna kan man alltså använda sig av när tiderna är så dåliga att avsättningskontot är tömt?
Just precis.
Men hur betalas skulden om man inte jobbar plustid?
Säg att man har minustid, en skuld till företaget, och inte jobbar plustid, utan bara ordinarie arbetstid. Då betalar man av skulden genom att 68 timmar varje år sätts in på avsättningskontot. Man gör en slags amorteringsplan för tidsskulden.
Om det inte blir någon kris: kan man få ta ut sin tid i pengar istället?
Ja. Vid varje årsskifte görs en avstämning hur många timmar som finns kvar på de olika kontona. Hälften av den tid som överskrider taket på avsättningskontot kan arbetaren få ut i pengar. Men samtidigt försvinner lika många timmar från avsättningskontot.
Kan man ta pengar ur plustidskontot också?
Javisst. Men inte för alla timmar. Jobbar man en timme utöver ordinarie arbetstid hamnade ju 2 timmar på plustidskontot. Vill man ta ut plustid i form av kontanter så får man bara för den tid man faktiskt arbetat. För den tiden utgår övertidsersättning. Men det kräver lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.
Vad händer om man slutar sin anställning?
Om man säger upp sig själv, avskedas eller sägs upp på grund av misskötsamhet då blir man skyldig företaget pengar. I övriga fall – till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist – så avskrivs skulden.
Kan arbetsgivaren minska och öka arbetstiden som han vill?
Nej, arbetsgivaren måste överlägga med facket först. Därefter varslas de anställda, minst 14 dagar innan.