Industriarbetarnas tidning

Så fungerar nya trygghetsavtalet

4 april, 2013

Skrivet av

Avtal 2013Arbetarna får sin trygghet, företagen sin flexibilitet. I stålindustrin kan årsarbetstiden minska med en femtedel utan att lönen påverkas. DA reder ut hur det nya trygghetsavtalet fungerar.

Vem omfattas av avtalet?

Alla de som jobbar på stål- och metallavtalet. Alltså 20 500 IF Metallare inom stålindustrin.

Alla, oavsett anställningsform?

Ja, både tillsvidare- och visstidsanställda.

Varför ett trygghetsavtal?

Därför att stålindustrin är extremt känslig, inte bara för upp- och nergångar i konjunkturen. Även förändringar i valutakursen påverkar branschen. I höstas djupdök SSAB som tvingade fram ett omstritt krisavtal. Formellt lånar de anställda ut pengar till företaget: man avstår en del av lönen som företaget tänker betala tillbaka senare. Det hade sannolikt kunnat undvikas om det nya trygghetsavtalet fanns på plats.

Egentligen heter avtalet trygghet och flexibilitet för att tillfredsställa bägge parterna.

Vad vinner de anställda?

Trygghet. De kan gå ner i arbetstid utan att behöva gå ner i inkomst. De kan behålla jobben i dåliga tider.

Vad vinner arbetsgivarna?

Flexibilitet. De kan variera arbetstiderna med sin fast anställda personal. Man behöver inte förlita sig på korttidsanställda eller bemanningsföretag. Den flexibla arbetsstyrkan finns redan på plats.

Man kan exempelvis i en kris gå ner i 20 procent av arbetstidstiden. Utan uppsägningar. Itan löneavdrag.

Hur är detta möjligt?

Genom flera byggstenar. Först av allt avsätts varje år 68 timmar till ett så kallat avsättningskonto.

Om efterfrågan sjunker kan företaget skicka hem anställda med timmar ur avsättningskontot. Den tid man är hemma får man den lön man skulle ha haft om man jobbade.

Hur mycket tid får det finnas på det här avsättningskontot?

Max 150 timmar, enligt avtalet.

Men om krisen är så djup så att man förbrukar de här 150 timmarna, vad händer då?

Då kan tid tas från ett annat konto, plustidskontot. Det får vara 200 timmar, om inte klubben och företaget kommer överens om någonting annat.

Men om det inte finns någon plustid att ta av då?

Då blir det minustid. Man blir alltså skyldig arbetsgivaren den tid man är hemma.Minustiden får vara max 150 timmar, om inte man kommer överens om något annat lokalt.

Men full lön fortsätter att betalas ut?

Ja, hela tiden.

Och hur betalar man tillbaka den skulden?

När man jobbar igen minustiden i form av plustid hamnar den tiden på pluskontot. En arbetad timme ger 2 timmar på plustidskontot.

För varje timme man jobbar utöver ordinarie arbetstid hamnar 2 timmar på plustidskontot.

Och de timmarna kan man alltså använda sig av när tiderna är så dåliga att avsättningskontot är tömt?

Just precis.

Men hur betalas skulden om man inte jobbar plustid?

Säg att man har minustid, en skuld till företaget, och inte jobbar plustid, utan bara ordinarie arbetstid. Då betalar man av skulden genom att 68 timmar varje år sätts in på avsättningskontot. Man gör en slags amorteringsplan för tidsskulden.

Om det inte blir någon kris: kan man få ta ut sin tid i pengar istället?

Ja. Vid varje årsskifte görs en avstämning hur många timmar som finns kvar på de olika kontona. Hälften av den tid som överskrider taket på avsättningskontot kan arbetaren få ut i pengar. Men samtidigt försvinner lika många timmar från avsättningskontot.

Kan man ta pengar ur plustidskontot också?

Javisst. Men inte för alla timmar. Jobbar man en timme utöver ordinarie arbetstid hamnade ju 2 timmar på plustidskontot. Vill man ta ut plustid i form av kontanter så får man bara för den tid man faktiskt arbetat. För den tiden utgår övertidsersättning. Men det kräver lokal överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

Vad händer om man slutar sin anställning?

Om man säger upp sig själv, avskedas eller sägs upp på grund av misskötsamhet då blir man skyldig företaget pengar. I övriga fall – till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist – så avskrivs skulden.

Kan arbetsgivaren minska och öka arbetstiden som han vill?

Nej, arbetsgivaren måste överlägga med facket först. Därefter varslas de anställda, minst 14 dagar innan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.