Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Annika Törnros tycker att hon hade tur som fick hjälp från facket med papper och blanketter efter sambons död. ” Då tyckte jag att jag hade koll på läget. Efteråt har jag insett att det hade jag inte alls.” Foto: VIKTOR J FREMLING

Fackliga försäkringar räddade familjen

Vem tänker på att ringa facket och fråga om försäkringar när en nära familjemedlem plötsligt går bort? Annika Törnros berättar om tiden efter att sambon Pelle dog.

Dödsfallsförsäkringar

  •  Alla som är anställda på privata företag med kollektivavtal omfattas av de avtalsförsäkringar som arbetsgivaren betalar in och som sköts av Afa Försäkring. Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) ger ett engångsbelopp till den avlidnes barn och make/make eller sambo. Den kan även ge begravningshjälp som betalas direkt till dödsboet. Om du som närstående blir sjukskriven i samband med ett dödsfall kan du även få pengar för inkomstbortfall genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS). Läs mer om avtalsförsäkringar på http://www.afaforsakring.se/Forsakringar/
  •  Inom facket finns en rad medlemsförsäkringar. Både olycksfallsförsäkringen och hemförsäkringen kan betala besök hos psykolog eller terapeut om någon nära anhörig skulle dö. Du som inte omfattas av Afa:s TGL har en kompletterings-TGL genom facket. Genom ditt medlemskap kan du även ha en sjuk- och efterlevandeförsäkring som kan ge ersättning vid dödsfall. Läs mer om medlemsförsäkringar på http://www.folksam.se/gs
  •  Försäkringsrådgivarna på din GS-avdelning kan ge information om vilka försäkringar som finns. De kan hjälpa till att fylla i blanketter och berätta vart du ska vända dig om du har fler frågor.

Hur stor betydelse hade det att ingen kände till det medfödda hjärtfelet? Pelle hade i alla fall aldrig berättat om det för någon. 45 år gammal sjönk han ihop hemma i tv-soffan.

”Det hände på bara några sekunder. Hans barn satt bredvid honom. Grannarna berättade efteråt hur de sett ambulansen först passera i hög hastighet med blåljusen på och sedan komma körandes sakta tillbaka. De trodde det var vår son som vält med crossen och skadat sig.

Ungarna fick utforma begravningen som de själva ville ha den. För att få säga farväl. Det blev verkligen fint. Mycket musik. En av Pelles äldsta kompisar kom fram efteråt och sa att det var precis som han mindes Pelle. Det kändes verkligen bra.”

Det blev ingen semester den sommaren. Efter begravningen och midsommarhelgen var det massor av saker som skulle ordnas. Försäkringar, bouppteckningar och barnpension. I mitten av juli började Annika arbeta heltid igen. Barnen bodde hos släktingar när hon jobbade natt på tryckeriet. Det var först när papperna var ordnade och de flesta praktiska sakerna fixade som hon kände att det inte gick längre. I slutet av september blev hon sjukskriven på heltid.

”Man har inte riktigt huvudet i ordning när man precis drabbats av något sådant. Jag tänkte inte på det när jag var mitt uppe i det men nu undrar jag om jag verkligen hade behövt ta tag i allt just då. Hur många papper och samtal kunde jag lika gärna ha väntat med? Jag tror det var min erfarenhet som arbetsledare som gjorde att jag ville ordna upp allt på en gång. Även om det var jobbigt. Första dagarna ringde jag runt till alla som behövde veta vad som hänt. Släktingar och vänner som blev lika överraskade och chockade som vi och knappt trodde på vad jag sa till dem. Barnens skolor, gitarr- och fiolläraren.”

Pelle var ombudsman i Kommunal och från förbundskontoret kom ett tjockt brev med alla papper som kunde behövas samlade.

”Hur hade det blivit om han varit vanlig medlem? Hur mycket hjälp får man utan att be om det? Jag har själv varit aktiv inom GS och hade en del koll på vilka försäkringar som fanns. Ändå tog det flera månader innan jag tänkte på att vi kunde få hjälp av AGS och jag har precis kommit på att jag kanske kan få från sjuk- och efterlevandeförsäkringen också. Det blir till att skicka in ännu mer papper.

Hur mycket information får en medlem som kanske inte är så insatt? Det har jag funderat en del på. Vet folk vilken hjälp som finns att få genom de fackliga försäkringarna?”

”Pengarna i sig betyder ingenting när man råkar ut för något som det här. Men om man inte har dem, vad gör man då? Allting kostar ju. Bara en sådan sak som att det går åt parkeringspengar varje gång man är hos psykologen eller begravningsfirman. Det tänker man kanske inte på. Alla sådana småsaker blir mycket till slut.

Vi använder en del av pengarna till utflykter och annat som ger större samhörighet i familjen. Det är bättre än att köpa en ny tv eller telefon. Och ungarna behöver hållpunkter och saker att se fram emot. Pengar från försäkringen har till exempel betalat biljetterna till att se Jesus Christ Superstar i Stockholm.

Och Nordman, hästen, hade vi kanske inte kunnat ha kvar utan försäkringen. Ibland undrar jag om det på något sätt var meningen att vi skulle skaffa honom. Vi hade aldrig planerat att ha häst tidigare men bara kort innan Pelle dog blev vi fodervärdar för den. När jag var sjukskriven var det Nordman som gjorde att jag inte bara gick hemma. Han behöver alltid skötas. Det blev nästan som ett slags meditation att mocka. Jag kunde släppa allt annat för en stund när jag var i full galopp med vinden i håret. Och det var skönt att träffa lite andra människor när jag var i stallet.”

Genom sina privata försäkringar, de som arbetsgivaren betalar via Afa och de som ingår i fackmedlemskapet har Annika fått sammanlagt 25 psykologträffar betalade.

”Det har varit en väldigt stor hjälp för att bearbeta det som hänt och jag har upptäckt sidor av mig själv jag inte visste jag hade. Jag har fått hjälp att inse att jag kommer att ta mig igenom det här, även om det kommer att ta tid. Det är naturligt att vara ledsen. Folk säger beklagar sorgen. Men sorgen är ju ett bevis på att man har älskat någon.”

Läs mer: Försäkringar

Fredrik Johansson

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.