Industriarbetarnas tidning

Därför hotas jobben av USA-krisen

9 oktober, 2013

Skrivet av

ANALYSHösten 2008 i repris? Proppen kan gå ur världsekonomin nästa vecka. Om dödläget i den amerikanska kongressen håller i sig kan inte den amerikanska staten betala räntorna på sina lån.  Då väntas hela det internationella betalningssystemet dra i nödbromsen – precis som när Lehman Brothers gick omkull. Men det kan bli ännu värre.

”Den amerikanska kongressen leker rysk roulette med världsekonomin”, stod det att läsa i brittiska  Financial Times häromdagen.

Anledningen är det dödläge som uppstått i den amerikanska kongressen där det republikanska partiet blockerar alla uppgörelser om budgeten – om inte president Obama skjuter upp den sjukvårdsreform som redan trätt i kraft.

Dödläget i budgetförhandlingarna har stängt delar av den statliga verksamheten i USA. Det påverkar inte världsekonomin nämnvärt.

Desto allvarligare kan det bli nästa vecka när USA slår i skuldtaket.

Skuldtaket är gränsen för vad USA:s regering får låna. Hur mycket USA får låna avgörs av politikerna i kongressen. I kongressens bägge kamrar – senaten och representanthuset – råder dödläge.  Demokraterna har en knapp majoritet i senaten medan republikanerna kontrollerar representathuset och därifrån blockerar de viktiga ekonomiska beslut som USA står inför och som i förlängningen också påverkar hela världsekonomin.

Om republikanerna väljer att säga nej till en höjning av skuldtaket utbryter kaos.  Då övergår situationen från att vara negativ till katastrofal, skrev Financial Times häromdagen.

Idag får USA:s regering låna 16,7 miljarder dollar för att finansiera underskottet i statens kassa.

Där är man nu.

Senast nästa torsdag, den 17 oktober, måste skuldtaket höjas. USA måste låna mer pengar för att kunna betala räntorna på sina lån. Om inte?

Om inte den amerikanska staten kan låna mer för att betala räntorna – då får inte de som lånat ut några pengar. Det vill säga: banker, finansinstitut, andra stater.

I måndags varnade Kina och Japan för konsekvenserna av inställda räntebetalningar. Kina och Japan har stora fodringar på USA eftersom de köpt stora mängder amerikanska statspapper.

Inställda räntebetalningar från USA innebär att hela det finansiella systemet drar i nödbromsen. Precis som efter Lehman Brothers-konkursen en septemberdag 2008.

Den gången dröjde det inte länge förrän tiotusentals industriarbetare i Sverige tvingades lämna sina jobb. Så hänger världsekonomin ihop. En infarkt på ett ställe hindrar hela blodomloppet. Det viktiga utlåningen mellan banker och mellan banker och företag upphör och då avstannar det mesta av ekonomisk verksamhet.

Kan detta hända igen?  En hemlig rapport från det amerikanska finansdepartementet utmålar ett scenario fullt jämförbart eller till och med värre än efter Lehman Brothers. Så här skriver man: ”kreditmarknaderna kan frysa, värdet på dollarn rasa, amerikanska räntor rusa, de negativa effekterna kan bli kännbara över hela världen och det kan bli en finansiell kris och recession som liknar händelserna 2008, eller värre”.

Om inte det blir någon uppgörelse om höjd skuldtak frestas investerarna – penningplacerarna – att lämna dollarn. Det skulle innebära att dollarkursen sjunker, att dollarn blir billigare. Andra valutor, som den japanska och troligen också den svenska, trycks uppåt och med dyrare exportvaror som följd.

Ett dollarfall skulle dessutom rasera värdet för alla som har tillgångar i amerikanska dollar. Som Kina, som har världens överlägset största valutareserv – i dollar.

I det läget skulle USA försöka hålla uppe dollarkursen med höjda räntor – vilket i sin tur skulle ta udden av den bräckliga konjunkturuppgången.

Än så länge har inte paniken gripit penningplacerarna. De räknar kallt med att kongressen i Washington ska nå en lösning – och att lånetaket höjs så att räntorna kan betalas.

Tilläggas ska att det egentligen är billigt för den amerikanska regeringen att låna. Räntan på tioåriga statsobligationer är inte högre än strax över 2 procent. Som Financial Times kommentator Martin Wolf uttryckte det: den låga räntan är marknadens signal till USA:s regering att låna mera.

Men hälften av de lagstiftande politikerna i den amerikanska kongressen tycker annorlunda. Den ryska rouletten snurrar några varv till och påverkar tiotusentals svenska industriarbetare, bland annat.

 

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.