Industriarbetarnas tidning

”Avtalet strider mot kongressens beslut”

14 november, 2013

Skrivet av

Korttidsavtalet strider mot IF Metalls egna kongressbeslut. Det anser Stefan Leiding, ordförande i IF Metalls Stockholmsavdelning och ledamot av avtalsrådet.

Här kan du läsa kongressmotionen

Motion till kongressen

I går sa IF Metalls avtalsråd ja till avtalsförslaget om korttidsarbete utan statligt stöd. Det lokala facket ska i lågkonjunkturer kunna träffa avtal om kortare arbetstid och 12 procents lägre lön.

– Det går stick i stäv med vad förbundets senaste kongress beslutade, säger Stefan Leiding.

Som ledamot av Scanias verkstadsklubb i Södertälje var han med och skrivit motionensom avdelningarna i Södertälje, Norrbotten och Södra Västerbotten ställde sig bakom.

Såväl förbundsstyrelsen som kongressen sa ja till motionens tre krav:

  • ”Betydande inskränkningar av gällande rättigheter” ska inte kunna förhandlas fram på lokal nivå.
  • Förbundsstyrelsen ska  ”fortsätta strida för att öppningsklausuler inte skrivs in i kollektivavtalen. (Med öppningsklausuler menas lokala avvikelser som är sämre än det rikstäckande kollektivavtalet).
  • ”Krisavtal med den konstruktionen som uppfanns 2009 inte tillåts utgöra en norm inför framtida lågkonjunkturer”.
  • Det nya kortidsavtalet med Teknikföretagen rycker undan mattan för de kraven som kongressen ställde sig bakom, enligt Stefan Leiding.

    Men ska inte en förbundsstyrelse kunna fatta beslut mellan kongresserna i syfte att skydda medlemmarna?

    – Jovisst. I vissa exceptionella situationer måste naturligtvis en förbudsstyrelse kunna göra det. Men vi befinner oss inte i ett sådant extremt läge i dag.

    Förbundsstyrelsen motiverar avtalet bland annat med att få undan fallet med Ålö Cylinder från arbetsdomstolen. En förlust i AD skulle öppna för individuella lönesänkningar utan att klubben kunnat göra något. Hur ser du på det?

    – Om vi hade förlorat Ålö Cylinder-målet i arbetsdomstolen så hade kunnat komma igen i nästa avtalsrörelse och prioriterat den frågan. Då hade vi kunnat mobilisera för att täppa till det hålet.

    Du tycker inte att skrivningen i Teknikavtalets paragraf 10 (”Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen” ) innebär något hot?

    – Jag kan inte påstå att arbetsgivarna har använt sig av den paragrafen i någon större omfattning. Och ändå har den funnits i avtalet från 1923.

    Kan inte en dom i arbetsdomstolen bli en signal som utlöser fler Ålö-fall?

    – Ja den risken finns naturligtvis. Men då får vi ta det i nästa avtalsrörelse.

    – Sedan är jag tveksam till spridningseffekten. Jag var en av dem som tidigare var emot avtalet om yrkesintroduktion för unga för att jag befarade att det skulle missbrukas. Men det har ju knappt använts alls av arbetsgivarna.

    Av vilken anledning skrev ni motionen till IF Metallkongressen 2011?

    – Vi ville inte ha nya krisavtal. Vi hade ju själva motsatt oss det krisavtal som förbundet tecknade under finanskrisen 2009.

    Varför?

    – Vi hade en egen uppgörelse på gång med företaget, mycket bättre. Sedan kom krisavtalet och slog undan benen för oss. Vår vd gick direkt ut och krävde ett krisavtal, annars skulle det bli stora varsel.

    – Vi ville inte att det skulle kunna återupprepas. Därför skrev vi motionen som alltså både förbundsstyrelsen och sedan kongreesen biföll.

    – Men i och med det här nya avtalet som normeras istället krisavtalet. Arbetsgivarna har fått ett nytt instrument i sin verktygslåda. Och det tvärtemot kongressens beslut.

    Vad ska ni göra nu?

    – Dra ärendet inför granskningskommittéen. Så fort vi visste att det här avtalet var på gång så tog vi kontakt med granskningskommittéen som alltså har till uppgift att granska om fattade kongressbeslut efterlevs. 

    Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

    Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    ”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

    På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Att förhandla löneförhöjningar under coronan

    Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

    Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

    Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Arbetarna räddar Sverige ur krisen

    Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Tuff väg till ett rättvist avtal

    Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

    Industrin svarar på första avtalsskissen

    De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

    Arbetsmiljöveckan

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

    21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    ”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

    I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
    Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Han har gått 75 fackliga utbildningar

    Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

    Dagarna då livet förändrades

    Dagarna då livet förändrades

    ”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

    Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

    Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

    Sätter stopp för smittan

    Sätter stopp för smittan

    Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?