”Avtalet strider mot kongressens beslut”

Korttidsavtalet strider mot IF Metalls egna kongressbeslut. Det anser Stefan Leiding, ordförande i IF Metalls Stockholmsavdelning och ledamot av avtalsrådet.

I går sa IF Metalls avtalsråd ja till avtalsförslaget om korttidsarbete utan statligt stöd. Det lokala facket ska i lågkonjunkturer kunna träffa avtal om kortare arbetstid och 12 procents lägre lön.

– Det går stick i stäv med vad förbundets senaste kongress beslutade, säger Stefan Leiding.

Som ledamot av Scanias verkstadsklubb i Södertälje var han med och skrivit motionensom avdelningarna i Södertälje, Norrbotten och Södra Västerbotten ställde sig bakom.

Såväl förbundsstyrelsen som kongressen sa ja till motionens tre krav:

”Betydande inskränkningar av gällande rättigheter” ska inte kunna förhandlas fram på lokal nivå.

Förbundsstyrelsen ska  ”fortsätta strida för att öppningsklausuler inte skrivs in i kollektivavtalen. (Med öppningsklausuler menas lokala avvikelser som är sämre än det rikstäckande kollektivavtalet).

”Krisavtal med den konstruktionen som uppfanns 2009 inte tillåts utgöra en norm inför framtida lågkonjunkturer”.

Det nya kortidsavtalet med Teknikföretagen rycker undan mattan för de kraven som kongressen ställde sig bakom, enligt Stefan Leiding.

Men ska inte en förbundsstyrelse kunna fatta beslut mellan kongresserna i syfte att skydda medlemmarna?

– Jovisst. I vissa exceptionella situationer måste naturligtvis en förbudsstyrelse kunna göra det. Men vi befinner oss inte i ett sådant extremt läge i dag.

Förbundsstyrelsen motiverar avtalet bland annat med att få undan fallet med Ålö Cylinder från arbetsdomstolen. En förlust i AD skulle öppna för individuella lönesänkningar utan att klubben kunnat göra något. Hur ser du på det?

– Om vi hade förlorat Ålö Cylinder-målet i arbetsdomstolen så hade kunnat komma igen i nästa avtalsrörelse och prioriterat den frågan. Då hade vi kunnat mobilisera för att täppa till det hålet.

Du tycker inte att skrivningen i Teknikavtalets paragraf 10 (”Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen” ) innebär något hot?

– Jag kan inte påstå att arbetsgivarna har använt sig av den paragrafen i någon större omfattning. Och ändå har den funnits i avtalet från 1923.

Kan inte en dom i arbetsdomstolen bli en signal som utlöser fler Ålö-fall?

– Ja den risken finns naturligtvis. Men då får vi ta det i nästa avtalsrörelse.

– Sedan är jag tveksam till spridningseffekten. Jag var en av dem som tidigare var emot avtalet om yrkesintroduktion för unga för att jag befarade att det skulle missbrukas. Men det har ju knappt använts alls av arbetsgivarna.

Av vilken anledning skrev ni motionen till IF Metallkongressen 2011?

– Vi ville inte ha nya krisavtal. Vi hade ju själva motsatt oss det krisavtal som förbundet tecknade under finanskrisen 2009.

Varför?

– Vi hade en egen uppgörelse på gång med företaget, mycket bättre. Sedan kom krisavtalet och slog undan benen för oss. Vår vd gick direkt ut och krävde ett krisavtal, annars skulle det bli stora varsel.

– Vi ville inte att det skulle kunna återupprepas. Därför skrev vi motionen som alltså både förbundsstyrelsen och sedan kongreesen biföll.

– Men i och med det här nya avtalet som normeras istället krisavtalet. Arbetsgivarna har fått ett nytt instrument i sin verktygslåda. Och det tvärtemot kongressens beslut.

Vad ska ni göra nu?

– Dra ärendet inför granskningskommittéen. Så fort vi visste att det här avtalet var på gång så tog vi kontakt med granskningskommittéen som alltså har till uppgift att granska om fattade kongressbeslut efterlevs. 

Harald Gatu