Industriarbetarnas tidning

Två olika system för korttidsarbete

12 november, 2013

Skrivet av

BakgrundFinanskrisen fick IF Metall och Teknikföretagen att ta initiativ till korttidsarbete.  I Europa fanns redan system som sattes in för att rädda jobben. I Sverige försvann uppåt 100 000 industrijobb.

Mitt i finanskrisen slöt IF Metall och Teknikföretagen ett tillfälligt krisavtal för att undvika varsel. Varje månad varslades runt 10 000 medelmmar om uppsägning till följd av den djupa krisen.

Krisavtalet innebar att företaget och det lokala facket kunde komma överens om att gå ner i arbetstid och att lönen minskade i proportion till den sänkta arbetstiden.

Men det fanns en gräns. Om arbetstiden sjönk under 80 procent utgick ändå minst 80 procent av lönen, inklusive tillägg. 

Nu finns det två förslag till korttidsarbete. Ett som riksdagen beslutar om den 22 november. Ett annat som IF Metall och Teknikföretagen förhandlat om.

Det första ska fungera vid en djup kris – korttidsarbete med statligt stöd.

Det andra kan träda i kraft när ett företag har ”ekonomiska svårigheter” – korttidsarbete utan statligt stöd.

Korttidsarbete med statligt stöd

Förslaget om korttidsarbete med statligt stöd ligger alltså på riksdagens bord och kan träda i kraft nästa år.  

Så här är det tänkt: Kortidsarbetet ska bara utnyttjas vid en tillfällig, djup kris i hela samhällsekonomin. Mer precist definierat: Konjunkturinstitutets indikatorindex ska sjunka ner till 80 procent för hela ekonomin – inte enskilda branscher – liktydigt med en mycket djup kris. Ungefär som 90-talskraschen eller finanskrisen 2008-09.

Regeringen kan då tillsammans med arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden komma överens om att tillämpa korttidsarbete. Men det förutsätter också att man lokalt är överens mellan arbetsgivare och fack på det enskilda företaget.

Staten går in och hjälper arbetsgivaren med löneskostnaderna under en begränsad period. Men det krävs också av den enskilde att inkomsten sänks – men inte lika mycket som arbetstiden.

Den som jobbar 80 procent garanteras minst 88 procent av lönen.

Den som jobbar 60 procent ska ha minst 84 procent.

Och den som jobbar 40 procent av sin ordinarie arbetstid garanteras minst 80 procent av ordinarie lön.

Så långt det statliga systemet, som alltså kan tillämpas vid djupa ekonomiska kriser.

Korttidsarbete utan statligt stöd

Det nya avtalsförslaget mellan IF Metall och Teknikföretagen utgår från en mildare ekonomisk kris. En normal konjunkturnedgång eller när ett företag befinner sig i ”ekonomiska svårigheter”.

Då kan de lokala parterna komma överens om att minska arbetstiden – men inkomsten får aldrig vara lägre än 88 procent av ordinarie lön. Här finns inga statliga pengar inblandade och den lokala uppgörelsen gäller i högst nio månader.


 

 

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.