Industriarbetarnas tidning

”Vi har stoppat kollektiva lönesänkningar”

15 november, 2013

Skrivet av

KorttidsavtaletOm vi inte gör något nu riskerar vi att hamna i något som är ännu värre. Då hade det kunnat bli fritt fram med kollektiva lönesänkningar. Det säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä i en DA-intervju där han tillbakavisar påståendena om att avtalsrådet kört över kongressen.

Alö Cylinder

  • I fjol ville Ålö Cylinder i Umeå teckna ett lokalt krisavtal där IF Medlemmarna skulle jobba 80 procent och få 90 procent av lönen. Facket nej med argumentet att det inte fanns stöd i kollektivavtalet. Men 14 av IF Metallmedlemmar skrev under individuella avtal. Utpressning och brott mot kollektivavtalet, sa IF Metall som stämde arbetsgivarna inför Arbetsdomstolen. Teknikföretagen anser att man enligt avtalets paragraf 10 frivilligt kan gå med på lönesänkningar.

Avtalsrådet har sagt ja till avtalsförslaget som innebär att man lokalt kan gå ner i arbetstid samtidigt som lönen minskar med högst 12 procent. Samtidigt fick förbundet ett nytt uppbördsavtal som innebär att arbetsgivaren även i fortsättning drar fackavgiften på lönen. En strategiskt viktig fråga för IF Metall. Många betalande medlemmar stärker respekten för kollektivavtalet, menar man.

Vad vägde tyngst när ni beslutade er för att teckna ett korttidsavtal utan statligt stöd med Teknikföretagen: risken att Ålö-fallet i AD skulle öppna dörren för lönesänkningar – eller behovet att ro hem uppbördsavtalet?

– Ingetdera. Så här var det: Vi hade tidigare kommit överens med arbetsgivarna om ett system för korttidsarbete. Det blev sedan en statlig utredning och som nu blir ett regeringsförslag som riksdagen ska fatta beslut om.

– Den statliga utredningen tog till sig det mesta av våra synpunkter. Men det som inte fanns i vårt förslag var den så kallade barometerindikatorn. Vilket innebär att ett statligt stöd i till korttidsarbete bara kan komma ifråga vid en djup ekonomisk kris. Där den ekonomiska aktiviteten är nere i 80 procent enligt konjunkturinstitutets barometer.

– Regeringen var nämligen oerhört rädd för att statligt stöd till korttidsarbete skulle bromsa strukturomvandlingen, att stöd skulle ges till företag som egentligen inte behövde det och så vidare.

– Ribban lades mycket högt. Det krävs en oerhörd kris för att systemet med korttidsarbete med statligt stöd ska komma ifråga.

Du menar att ni kan drabbas av svåra kriser utan att hela ekonomin drabbas så att det märks i den här barometerindikatorn?

– Ja vi såg vad som hände under förra hösten med en omfattande varselvåg, trots att indikatorn bara var nere i 87 procent. Vi såg vad som hände då. SSAB ville sänka lönerna. Vi hade Ålö Cylinder där arbetsgivaren – efter ett fackligt nej – gjorde upp om lönesänkningar på individnivå. Så här efteråt kan man väl säga att vi var tvungna att hålla uppe trycket för att få till stånd en lagstiftning.

Hur då ”hålla uppe trycket”?

– Våra avtal tillåter inte det som hände på Ålö Cylinder. Vi måste ha till ett system som gör att man kan göra någonting vid den här typen av kriser.

– Nu när vi får lagstiftningen med korttidsarbete med statligt stöd, då inser vi att innan vi är nere på 80 procent i baromteren så uppstår en situation där man lokalt måste ha frihet att göra någonting.

Det kan vara betydligt värre i en speciell bransch utan att hela samhällsekonomin är i djup kris, menar du?

– Javisst.

Och är inte barometern nere i 80 procent så kan ni inte göra något?

– Det skulle kunna bli så här att vi är nere på säg 85 procent i barometern och vi säger till våra klubbar: ni får inte göra någonting för att lyfta av en del av lönekostnaderna. Samtidigt skulle vi ropa till staten att ”öppna kranarna!”, vi behöver aktivera systemet med stöd.

– Det skulle uppfattas som att vi vore väldigt schizofrena.  Vi skulle tala med dubbla tungor. Då inser vi att när vi börjar närma oss ett krisläge och staten fortfarande inte gjort någonting, då måste vi kunna göra något för att påbörja överbryggningen innan det statliga systemet är igång.

– Det är grunden. Jag tror inte vi hade haft den här diskussionen om vi inte haft en lagstiftning på gång.  Då hade vi nog hamnat i en situation där arbetsdomstolen hade fått pröva Ålö.

– Men nu när vi ändå hamnar i den situationen då kan man passa på att se till att hitta en reglering. Och då behöver inte domstolen pröva lönesänkningarna på Ålö Cylinder.

– Sedan är det naturligtvis ett utmärkt tillfälle att stoppa in en annan viktig fråga för oss: uppbördsavatlet.

– På det sättet kan man säga att det är en klassisk uppgörelse där man hittar en kompromiss.

Kan det ha varit så att uppbördsavtalet var så principiellt viktigt för er att ni letade efter en annan fråga som ni kunde baka in det i – en paketlösning som också tilltalade arbetsgivarna?

– Vi har köpt tid. Någon gång, förr eller senare, dyker det upp en fråga, då ska man plocka fram det där avtalet som man vill ha på plats. Man ska ha saker och ting i bakfickan. Det kommer lägen när arbetsgivaren vill någonting, då kan man lyfta in de saker man själv vill ha.

Om man går till Ålö-fallet där arbetsgivarna hävdar att man kan göra upp om lönesänkningar med hänvisning till paragraf 10. Den har ju funnits sedan 1923. Om den nu skulle vara så lockande för arbetsgivarna att använda – varför har inte arbetsgivarna utnyttjat den under alla dessa år?

– Man ska komma ihåg att vi hade en kris även i början av 2000-talet. Det som hände ofta då var att man sa upp olika tillägg. Det skedde sådana uppsägningar.

Man sa upp lokala avtal?

– Javisst, det har hänt saker och ting och den där paragrafen har använts. Och vi har sagt att ”nej man får inte sänka lönen därför att lönen är skyddad”.

– Under första halvan av 2000-talet hade vi många fall där man sade upp tillägg och det som hände då var att vi hänvisade till just den här paragrafen, som då hette protokollsanteckning 1.

– Då sa vi alltid att ”nej, det är inte möjligt utan en frivillig överenskommelse att göra sig av tilläggen”. Genom att använda den här paragrafen och säga att det inte är möjligt utan frivilliga överenskommelser så gjorde vi uppgörelser som innebar avräkningar och så. De där diskussionerna har funnits. De kommer när vi har kris.

Är paragraf 10 borta i och med det nya avtalet?

– Med det nya avtalet är vi överens att vi inte får göra kollektiva lönesänkningar med hänvisning till paragraf 10. Det innebär att det kan finnas situationer där man fortfarande på individnivå kan göra lönesänkningar enligt paragraf 10. Till exempel om någon har fel lön. Men man kan inte göra det utifrån en krissituation.

Man kan alltså inte göra som på Ålö Cylinder?

– Nej.

– Om Ålö-fallet hade gått till arbetsdomstolen, då hade man prövat om man får göra så här. Hade då domstolen sagt ja. Då hade ju domstolen inte satt några gränser. Då hade det kunnat vara 10 procent eller 20 eller 50 procents lönesänkning.  ”Nu får du gå ner på halva lönen!”

–Det vi gör nu är att komma överens om två saker. Ett: man får införa kortidsarbete om man är överens mellan facket och företaget. Ni får gå ner till 12 procent (max 12 procents minskning av lönen/reds anm). Två: Ni får inte göra upp med individer.

– Då kan man säga att vi har givit och tagit. I stället för att vi eller Teknikföretagen skulle vinna 100 procent så har vi hittat en kompromiss.

Vad säger du till de kritiker som säger att nu behöver inte arbetsgivarna kräva öppningsklausuler längre?

– Jag skulle säga: Vad bra! Men tyvärr tror jag inte att det stämmer. Kan ni övertyga Teknikföretagen om det så vore jag jätteglad.

Vad menar du?

– Öppningsklausuler innebär att allt är förhandlingsbart. Bestämmelsen om korttidsarbete har en spärr på 12 procent. Öppningsklausuler har inga spärrar.

Tidigare har ni alltid hävdat att kollektivavtalet är flexibelt i sig med möjligheten till lokal anpassning. T ex om artbetstiderna. Med tanke på vad som hänt nu så var den flexibiliteten otillräcklig alltså?

– Det som har hänt är ju att vi har fått någonting som vi har önskat oss. Vi får ett korttidsavtal. Vi får ett korttidssystem med statligt stöd. Vi vet hur viktigt det är för oss.

–I Tyskland har man ett system med korttidsarbete som rullar på för jämnan. Där man kan sätta igång systemet när som helst och då går man ner på 67 procent av lönen.

– Vi har ett system som inte alltid är igång. Det statliga. Då behöver vi en brygga, korttidsarbete utan statligt stöd. Då tillåter vi att man går ner till 88 procent av lönen.

– Det är klart att jag skulle önska att vi inte behövde det. Men nu ser världen inte ut som man skulle vilja ha den.

– Och när man gör en sådan här lösning så innebär det att arbetsgivarens incitament för att ha tillfälligt anställda och inhyrda borde minska något. Det är också ett sätt att hitta på lösningar när det gäller de otrygga jobben.

Många klubbar har tecknat lokala arbetstidsavtal. Tror du inte arbetsgivarna frestas att säga upp de avtalen nu?

– Jag kan förstå att man kan tänka så. Men jag tror ändå inte att det inträffar i praktiken. Det innebär ju då att om det lokala avtalet sägs upp då får man jobba måndag till fredag, 7–16. Detta enligt stupstocksregeln i avtalet.

– Alltså säger man upp det lokala arbetstidsavtalet då säger man ju upp allting och då går man ner på Teknikavtalets stupstock. Då faller ju hela saken. Klämdagar, allt som man har kommit överens om. Allt faller i det läget.

– I det här avtalet står det i ingressen att avtalet är ett alternativ till uppsägningar när verksamheten har ekonomiska svårigheter. Jag tror inte risken är särskilt stor att man med kortidsavatlet motiverar att säga upp det lokala arbetstidsavtalet.

Flexibiliteten i de lokala arbetstidsavtalen har ju arbetsgivaren tvingats betala för i ena eller andra formen. Och innebär heller inte att lönekostnaden minskar. Varför ha kvar detta avtal när de kan utnyttja korttidsarbetet utan statligt stöd och med lägre lönekostnader?

– Men om man säger upp ett sånt avtal och arbetsgivaren säger att man vill ha flexibla arbetstider, då kommer klubben naturligtvis ta betalt för det också.

– Kortidsarbetet är ju inte tänkt att vara varaktigt. Nu har vi satt en gräns för nio månader. Då skulle arbetsgivaren få sitta med klubben eller avdelningen efter nio månader igen. Det är klart att klubben eller avdelningen skulle ta betalt för det på olika sätt. Svarar då arbetsgivaren att ”då säger jag upp några personer”. Men det tror inte en klubb på, om det är goda tider. Företagen behöver ju flexibiliteten även i goda tider.

Ni säger att ni stärker det lokala facket med det här. Hur då?

– Genom två saker. Man kan inte runda det lokala facket. Vilket arbetsgivarna har gjort, på Ålö Cylinder och på andra ställen.

– Sedan stärker vi det lokala facket genom uppbördsavtalet. Genom att upprätthålla en hög organisationsgrad så stärker vi det lokala facket.

– Men poängen är ändå att nu finns ingen rättsosäkerhet. Det är med det lokala facket man gör upp, inte med individen.

Samtidigt lägger ni avgörandet i klubbens händer. Det kan vara tufft i en situation där arbetsgivaren säger: gå ner i tid och lön annars varslar vi.

– Det är tufft att vara facklig företrädare.

Jo, men här läggs all press på den lokala klubben…

– Det är mycket bättre än att lägga pressen på individen.

– Att pressen hamnar på klubben innebär naturligtvis också att företaget vet att här har vi en klubb som har makt, som har rätt att säga nej.

Varför kan inte förbundet ta det tuffa beslutet?

– Visst, det är förbundet som äger riksavtalet. Men nu har vi sagt så här att man kan gå ner i arbetstid och därmed få en inkomstminskning på högst 12 procent. Alternativet hade vart att pröva Ålö-fallet och hade vi förlorat i arbetsdomstolen hade det varit betydligt värre.

Men kan inte facket själv bestämma vilken nivå där beslutet fattas, lokal eller centralt? Klubb eller förbund?

– Jo, men det är ju det vi har gjort nu. Vi har bestämt att man kan få träffa den här typen av överenskommelser på lokal nivå.

Men ni skulle lika gärna kunna ha bestämt att förbundet säger ja eller nej  till den här typen av uppgörelser?

– Det är så vi har gjort tidigare.

Och varför inte nu?

– Därför att vi helt enkelt att vi har fått systemet med korttidsarbete med statligt stöd. Det aktiveras ju när konjunkturbarometern sjunkit till 80 procent. Men innan dess har vi hamnat på 85, 86 procent och då kanske man behöver göra något.

Men det nya är ju uppgörelsen med Teknikföretagen. Skulle ni i den ha kunnat bestämma att uppgörelserna tas av förbundet?

– Ja, man skulle kunna göra så. Men då tror jag också att vi skulle få hit papper där det stod att det enskilda företaget vill sänka lönen med 80 procent. Eller med 75. Då är det bättre att man faktiskt talar om att så här ser stupstocken ut.

Är inte det i själva verket att stärka den lokala klubben – att arbetsgivaren vet att ”det här måste förbundet ta ställning till, inte min lokala motpart, alltså kan jag inte utsätta klubben för press”?

– Vi har sagt att vi vill ha ett fackförbund som är så nära medlemmarna som möjligt. Medlemmarna finns på arbetsplatsen. Då menar vi att de fackliga företrädarna som finns på den arbetsplatsen. Ska också ha en möjlighet att påverka och vara en maktfaktor på det sättet att de har rätten att förhandla.

– För att de ska ha den makten så krävs att det finns ett utrymme för dem i våra riksavtal. Att de har möjlighet att fatta beslut. Om en klubb har rätten att fatta beslut i svåra frågor. Om en arbetsgivare vet att i de här frågorna kan jag få en uppgörelse med klubben. Det innebär att arbetsgivaren vet att han har frågor där han kan bestämma själv, som många mbl-frågor, tänker två gånger. ”Är det värt att köra över klubben i det här läget, Därför att det kommer ju en dag när jag måste fråga klubben om andra saker”.

Ser du ingen risk med att en arbetsgivare i syfte att sänka kostnaderna sätter press på klubben och svartmålar läget: ”sänk lönen annars blir det uppsägningar”?

– Svartmålningen innebär ju i så fall att arbetsgivaren får ut mindre arbetstid och därmed mindre produktion. En arbetsgivare tjänar pengar på att det produceras.

– Om det är så att han kan sälja sina varor som producera så är det ju hål i huvudet på den arbetsgivare som säger att nu ska vi sänka arbetstiden och producera mindre. Det behöver vi inte oroas för.

Vid senaste kongressen gav förbundsstyrelsen sitt bifall till motionen B1 som sa att ”betydande inskränkningar av gällande rättigheter” ska inte kunna förhandlas fram på lokal nivå. Att öppningsklausuler inte skrivs in i kollektivavtalen. Krisavtal med den konstruktionen som uppfanns 2009 inte tillåts utgöra en norm inför framtida lågkonjunkturer. Är det inte det ni gör nu?

– Vi gör inte den bedömningen. Vi skrev ju som svar på motionen att  vår målsättning är att skapa större och bättre trygghetssystem för alla våra medlemmar. Vi sa ja till motionen och vi menar att genom att teckna det här avtalet så stärker vi medlemmarna.

– Om vi hade fått stryk i arbetsdomstolen i Ålö-fallet, då hade det förvärrat situationen. Då hade det verkligen krockat med andan i motionen. Det vill vi inte. Syftet är att stärka våra medlemmar.

Samtidigt då som ni skriver i utlåtandet av motionen att ”krisavtalet aldrig kan bli en norm inom förbundet”. Och nu permanentar ni normen med korttidsarbete med inkomstbortfall?

– Nej detta är en annan sak, vi har avtal om korttidsarbete med och utan statligt stöd. Dessa avtal ska ses i sin helhet. Om det ena sägs upp, faller också det andra.

Men är det ingen norm om ni nu gör möjligt att införa korttidsarbete med sänkt lön?

– Nej, jag tycker inte att det är en norm. Det ser inte ut som krisavtalet 2009. Det här är en annan historia.

Om det nu är ett avtal innebär väl det en normering?

– Om man har den synen då är det varken tillåtet med statligt stöd eller någonting.  Då faller ju kortidsarbetet. Vad jag förstått av de som kritiserat oss så är man inte emot den statliga delen, utan bara kortidsarbete utan statligt stöd.

– För mig är det så att nu när vi får det statliga stödet då blir steget innan viktigt. Vi måste ha en lösningen även för den perioden innan statligt stöd kan komma ifråga. Nej, jag tycker inte att vi bryter mot andan i motionen. Det här är ett sätt att trygga våra medlemmars jobb.

– Vi har andra motioner som talar om att begränsa inhyrning och korta anställningar. Det här avtalet gör att arbetsgivarens behov av otrygga anställningar minskar.

Men det är ju en typ av krisavtal, eller hur? Även om det utlöses vid som det heter ”ekonomiska svårigheter”. Kan man inte säga att det är en nyorientering av förbundet?

– Motionen har tre attsatser. Att betydande inskränkningar av gällande rättigheter inte ska kunna förhandlas fram på lokal nivå. Att förbundsstyrelsen ska  fortsätta strida för att öppningsklausuler inte skrivs in i kollektivavtalen. Att krisavtal med den konstruktionen som uppfanns 2009 inte tillåts utgöra en norm inför framtida lågkonjunkturer.

– Jag menar att om vi inte gör något nu riskerrar vi att hamna i något som är ännu värre. Därför att då blir det fritt fram med kollektiva lönesänkningar. Den här uppgörelsen är ett sätt att vi lever upp till motionen. Se till att vi har ordning och reda.

Om ni hade förlorat Ålö-fallet i AD, skulle man inte då kunna täppa till det hålet i nästa avtalsrörelse?

– Av erfarenhet vet jag att priset är mycket högt om man vill försöka lösa frågor som man förlorat i AD.

– Sedan har vi fått in uppbördsavtalet.

Och det innebär?

– Hade vi inte gjort något utan gått till AD med Ålö och förlorat där, då hade det varit fritt fram för individuella uppgörelser om sänkt lön. Och hur hade vi då kunnat fixa uppbördsavtalet? Vad ska vi byta det mot?

– Det är inte så enkelt som att strejka till sig uppbördsavtalet. Då ska man förklara för medlemmarna att strejken går ut på hur du ska betala in din fackavgift.

Hade ni suttit i den här situationen om a-kassan hade varit i nivå med för tio år sedan?’

– Då hade man kunnat vara betydligt kallare. Det som är viktigt för oss är att vi får en bra a-kassa. Det kommer natulrigtvis att minska trycket. För vi ser ju att det görs sådana här uppgörelser. Betydligt fler än vad vi har kännedom om.

I uppgörelsen talar ni om”ekonomiska svårigheter ”. Vad är det?

– Alltså vi har inte traditionen att gå in och överpröva lokala uppgörelser. Vi sätter gränser för hur man får göra lokalt. Säkerligen kommer det uppgörelser om korttidsarbete men efter ett par månader tvingas man säga upp i alla fall, för det hjälpte inte.

Vad händer då?

– Då åker lönen upp under uppsägningstiden. Så funkar också det statliga systemet.

Formuleringen ”ekonomiska svårigheter ” – är den tillräckligt tydlig?

– Vi säger till de lokala parterna: ni har ett verktyg här som ni får hantera.  Då får klubben tänka efter: är det här ett läge?

– Det som var vanligt förr i världen var att vi hade mer av rörliga lönesystem. Var det lite att göra så åkte lönen ner.

– Fram till 2004, då vi gjorde om teknikavtalet till ett månadslöneavtal,  hade mindre än hälften av våra medlemmar månadslön. De hade timlön, ackord mm.

– Nu har över 90 procent månadslön. Det innebär att lönen i sig inte är lika flexibel så som den var förr. Det påverkar naturligtvis exempelvis en uppgörelse som den om korttidsarbete.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.