”EU-valrörelsen behöver andas framtidstro om den ska entusiasmera väljarna”DA:s chefredaktör Helle Klein om LO:s valplattform.

”I Chiles huvudstad Santiago samlas män för att gå kurser i stickning.”Anneli Jordahl om att bryta påtvingade könsroller.

DA granskar TSL

Omställd fyra gånger. Josefin Holmsgaard är trött på att bli coachad. ”Skriva personligt brev och uppdatera cv:t för 20 000 kronor. Been there, done that. Jag gör det inte igen.” Foto: DAVID SCHREINER

Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror

GuldspadenomineratOmställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.

Så fungerar TSL

  • Trygghetsfondens stöd bygger på ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv (2004). Företagen betalar in 0,15 procent av lönesumman till försäkringen som omfattar 900 000 anställda.

Försäkringen innebär att:

  • Uppsagda på grund av arbetsbrist får ett omställningsstöd motsvarande 20 000 kronor. För att få hjälp ska du ha varit anställd minst 16 timmar i genomsnitt i veckan i ett år vid anställningens upphörande.
  • Fack och företag bestämmer vilket omställningsföretag (leverantör) som ska anlitas. I praktiken är det oftast facket som väljer. Efter det skrivs ett uppdragsavtal mellan företaget och leverantören.

Läs hela granskningen som pdf

Falsk bild av omställning

Vi ska berätta om Josefin Holmsgaard. Hon blev uppsagd från en fabrik i Sundsvall, och för ett år sedan satt hon med 15 arbetskamrater framför en jobbcoach.

Coachen var entusiastisk. Medan han talade om alla möjligheter de hade framför sig lät Josefin blicken vandra runt i rummet. Kamraterna satt nedhasade på sina stolar. De såg ut som en bunt niondeklassare med tre veckor kvar till skolavslutning. ”Släpp oss fria.” Själv kände hon sig trött. Irriterad och ledsen.

Det här kunde bli fjärde gången på sju år som hon fick coachning till ”nytt jobb”. Bara för att återanställas på sin gamla arbetsplats.

Vi ska återvända till Josefin. Men först måste vi förklara det här med omställningsstöd.

Trygghetsfonden TSL, och det så kallade omställningsstödet, fyller snart tio år. Fondens slogan är ”hjälp till nytt jobb”, och den administreras från ett kontor i Stockholm. Stödet går ut på att du ska kunna få hjälp av en jobbcoach om företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och Dagens Arbete har granskat vad som hänt sedan dess. I förra numret kunde du läsa om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu tittar vi närmare på hur väl de lyckas med coachningen.

Företagen får 20 000 kronor för varje person som får stöd. Pengarna kommer från en löneökning som du och dina arbetskamrater avstått ifrån. Sammanlagt har 3,68 miljarder kronor betalats ut.

Det är facken och arbetsgivarna som förhandlat fram stödet. Och båda sidor är rörande överens om att TSL-systemet har varit en succé.

– De senaste åren på arbetsmarknaden har varit rätt besvärliga. Ändå får 80 procent av dem som får stöd jobb inom ett år, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, hänvisar i tidningen Entreprenör till systemet som ett alternativ till nuvarande Arbetsförmedlingen:

”Inom TSL-systemet upphandlas tjänster från en rad privata aktörer. Det är en metod som visat sig fungera bra och som borde vara en inspiration i arbetet för effektivare förmedling”.

Den som tittar in på TSL:s hemsida kan förstå entusiasmen. Färgglada stapeldiagram talar ett tydligt språk. Bitarna som betyder arbetslöshet är i stort sett sorgkanter på de höga gröna staplar som betyder att deltagarna fått arbete. I snitt redovisas 79,4 procent ha ”fått nytt jobb”.

Den som scrollar ner på sidan kan läsa en mer detaljerad grafik med fler uppgifter om hur anställningarna ser ut.

Men i de flesta TSL-rapporter är det den samlade statistiken som används. Det är också de siffrorna som omställningsföretagen brukar använda i sin marknadsföring.

 


Vi återvänder
till Josefin i Sundsvall. Hon skulle alltså bli omställd för fjärde gången på sju år, och hon visste att företaget fick 20 000 kronor för var och en av de 16 personerna i rummet.

Redan under den första träffen kände hon sig säker på att det skulle bli som de andra gångerna. Att företaget skulle ändra sig och upptäcka att det visst behövdes folk. Hon skulle få komma tillbaka. Och då skulle omställningsföretaget återigen rapportera henne, och alla andra där inne, som deltagare som omställts till ”nytt jobb”.

Det innebar att sammanlagt 80 000 kronor skulle ha betalats ut, bara för coachning av henne själv. Och för hela gruppen? Minst fem personer i rummet hade liksom hon varit med alla fyra gånger. Alla utom två hade blivit coachade minst en gång förut. Det kunde bli nästan en miljon kronor. Bara för att uppdatera sitt cv med en ny datummarkering, och jobba vidare.

Foto: OLA HÅKANSSON

Willy Tunér är klubbordförande på Volvo CE i Arvika (bilden till höger). Han har liknande erfarenheter som arbetarna i Sundsvall. Ett varsel på 86 personer lades i oktober förra året, och två företag kopplades in. I slutändan stannade i stort sett alla de varslade kvar på sina gamla anställningar.

– Om det i statistiken ser ut som våra medlemmar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande. Tre, fyra personer gick till nya jobb. Och det var jobb de fixade själva, det var inte omställningsföretagen som gjorde det.

Enligt TSL-kontoret gick nästan en fjärdedel av dem som fått ”nytt jobb” sedan 2011, tillbaka till sin gamla arbetsplats.


Det händer också att ägaren av företaget som varslar, själv inkasserar de 20 000 kronor per person som omställningsstödet är värt.

Om det i statistiken ser ut som våra medlem-mar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande.

Vi talar om koncerner som äger både bemannings- och omställningsföretag.

Tänk dig att du jobbar på ett bemanningsföretag. Du blir varslad, och får coachning av ett företag som ägs av din arbetsgivare. Två månader senare dras varslet tillbaka. Du får jobba vidare. Då har koncernen tjänat 20 000 kronor på dig utan någon större arbetsinsats, samtidigt som du bättrar på statistiken.

Dagens Arbete har fått tag på en intern TSL-rapport.  Där kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar.” I genomsnitt jobbar företagen under en kort tid med deltagarna, och den största delen av deltagarna får jobb inom samma koncern som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning, gör uppdragen mer lönsamma för omställningsföretagen.

I rapporten visar TSL vad som hände med 408 personer som omställdes från de fyra bemanningsföretagen: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. De flesta av de återanställda gick tillbaka till ett visstidsjobb som var kortare än sex månader.

Vi har talat med en av dem som sades upp från ett bemanningsföretag och fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag.

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse efter att den här tidningen har tryckts. Med hänvisning till det får vi inga kommentarer av de ansvariga. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, är inte heller förtjust.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

Så hur gick det för Josefin Holmsgaard? Hon är mycket riktigt tillbaka på samma jobb. När vi träffas i Sundsvall är hon besviken på företaget, som hela tiden varslar i onödan. Hon är också irriterad över omställningsföretagens marknadsföring. Under ett av de tidigare varslen har hon själv varit med och valt ut omställningsföretag för fackklubbens räkning.

– Alla som kommer och ska sälja in sig har såna fantastiska siffror. Wow, tänker man. 99 procent får jobb. Det låter ju så himla bra. Man tänker inte att ett nytt jobb betyder att man går tillbaka till sitt gamla jobb.

– Dessutom är det helt självklart att ett nytt jobb för oss som får se de här siffrorna, betyder ett riktigt jobb. Ett fast jobb. Ett heltidsjobb.

 

Men riktigt så ser det inte ut, upptäcker den som skärskådar den gröna stapeln (se grafik nedan). Kategorin ”har fått nytt jobb” kan brytas ner i flera underkategorier i TSL-systemet. Till exempel korta inhopp, eller ”behovsanställning” som det kallas. För den kategorin finns inga minimikrav. Vissa som rapporteras ha ”fått nytt jobb” kan med andra ord ha fått allt från två timmar till några veckors nytt jobb.

De 29 största omställningsföretagen i systemet, redovisar ett sammanlagt snitt av behovsanställningar på 6 procent. Samtidigt varierar siffrorna kraftigt mellan de olika företagen. I ett fall utgör behovsanställning så mycket som 25 procent av företagets gröna stapel, i andra fall 10 procent. En annan underkategori är visstid i mellan två och sex månader, och den slukar en rejäl bit av ”nytt jobb”. Kategorin står för i snitt en fjärdedel av alla som har fått stöd.


Vi förflyttar oss
till ett café i en storstad. Framför ett glas läsk sitter en kvinna som gick in i jobbet som coach med viljan att göra gott. I dag vill hon lämna branschen.

– Jag vill inte vara i den här cirkusen, där vi producerar statistik för statistikens skull.

Kvinnan har jobbat för ett av de största omställningsföretagen i Sverige. Hon säger att hon ville hjälpa människor. I stället är det de gröna staplarna som styr, tycker hon. Hon förklarar att hennes chefer vill ha ”rätt tidpunkt” för avrapportering. Hur det går för de omställda ska rapporteras. Men inte vid någon given tidpunkt, utan när coachen bestämmer sig för att den varslade har omställts till något, ett så kallat avslut.

– Jag vill inte avsluta deltagare som fått några timmars jobb, och det kan jag få skit för. Många coacher skriver ett avslut direkt när de hör att en deltagare har fått rycka in några timmar, för det blir positivt i statistiken. Har vi en behovsanställning med inhopp i två veckor, och vet att det blir en fast anställning senare, då ska vi vänta med att rapportera. Har vi samma behovsanställning, och så har vi lotsat personen fram till beslutet att studera efter de två veckorna, då ska vi avsluta på behovsanställning. Trots att studierna är flera år och betyder mycket mer.

– Cheferna tycker: ”Ta hellre behovet, det blir bättre siffror för TSL.” Vi har hela tiden ett tryck på oss att visa positiva resultat. Och studier till exempel, anses vara ett negativt resultat. Varför det? Systemet uppmanar inte oss att coacha till vad som är bäst för människan, utan vad som är bäst för statistiken. Det är klart att det påverkar kvaliteten.

– Det finns fall där rehabilitering är det bästa som kan hända en person. Det är vad som behövs för att hon eller han ska kunna gå vidare till ett hållbart arbete. Men systemet tycker att det är bättre att vi får ut människan på några månaders jobb. Klarar du att göra detta i två månader? Ja, men kör då! Skit samma om det sättet att hantera en människa leder rakt in i väggen.

Kvinnan på caféet säger att hon förstår att TSL-systemet är hårt målstyrt. Pengarna som finns där är avsatta till nytt jobb. Men hon tycker att resultatet har blivit något som i första hand är till för att visas upp.

Vi har talat med flera coacher som framför liknande kritik.

– Visst är det mycket trix med statistiken. Jag tycker att TSL i grunden är bra, men kvaliteten skiftar för varje coach, säger en.

– Så fort någon får ett tillfälligt arbete så registreras det. Det handlar om att suga ut så mycket som möjligt ur systemet, säger en annan.

Uppdelad i bitar visar den gröna stapeln att 36 procent av deltagarna i TSL-systemet fick en fast anställning någon gång under det senaste året. Är det bra eller dåligt? Klart är att de som deltar i TSL:s omställningsprogram står närmare arbetsmarknaden än andra grupper. I en ledartext från september kallade Expressen TSL-deltagarna för ”utanförskapets elittrupper”.

Och samtidigt som diskussionen pågår är det faktiskt ingen som kan veta hur bra omställningsstödet fungerar.

Trots att systemet funnits i snart tio år, och trots att 3,68 miljarder av arbetarnas löneutrymme betalats ut, finns det ingen som vet om coacherna hjälper.

– Nej, för någon sådan studie har inte gjorts, säger Anders Forslund, professor  på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Oavsett hur staplarna bryts ner, vrids och vänds, säger de egentligen ingenting om hur väl företagen lyckas. De säger något om hur jobbsituationen vid en individuell tidpunkt såg ut för de varslade. Om det var de själva, en kusin eller coachen som hjälpte dem att fixa jobbet, går inte att veta.

TSL:s kontor har däremot försökt ta reda på hur nöjda deltagarna är med stödet, och en enkätundersökning visar att 73 procent av de svarande är nöjda.

TSL:s kvalitetschef Björn Elmqvist:

– En fråga är ”Hur tycker du att coachens arbete hjälpt dig att hitta ett nytt jobb?” Vi har formulerat om den frågan ett antal gånger. Det är svårt att ställa en nyttofråga. Vad är nytta? De som har lätt att få nytt jobb har minst nytta av jobbcoachen, de som fått kämpa mest för att få ett jobb har haft mest nytta. Ett genomsnitt säger så lite.

TSL-kontoret vill att IFAU gör en egen undersökning, där man kan jämföra TSL-deltagarna med en kontrollgrupp. Och professor Anders Forslund är positiv till idén.

– Vi vill gärna göra en studie. Vi tycker själva att det är intressant att se hur duktiga de är.

Men en sådan undersökning tar tid att få till, säger han, kanske flera år. Under tiden används de gröna staplarna som argument av dem som vill införa TSL-systemet som modell för hela arbetsmarknaden.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, slog för en tid sedan fast i Svenska Dagbladet att under första halvåret 2013 fick 82 procent av deltagarna i TSL-systemet ett nytt jobb.

”I ett nytt ramverk skulle fler aktörer få möjlighet att uppnå liknande resultat.”

Och Ola Toftegaard, regionchef på Svenskt Näringsliv, skrev i november i Länstidningen Östersund om hur tiden är mogen för en reform av det offentligt finansierade arbetsförmedlingssystemet.

”TSL-systemet är ett exempel när privata omställningsaktörer tillåts göra ett bra jobb. Det är sant att målgruppen kan skilja sig från vissa av de arbetssökande som finns inskrivna vid AF, men modellen är bättre utformad. Framgångsfaktorerna i TSL handlar om tydlighet, transparens och tillit.”

Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla före-tagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutio-nerande med den.

Kan det bli så att Arbetsförmedlingen kommer att ersättas av företag som Lernia, Manpower och Profficeägda Antenn?

Josefin Holmsgaard är en av dem som inte vill ha det så. Fyra gånger de senaste sju åren har hon hjälpt till att förbättra omställningsföretagens statistik.

– Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla företagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutionerande med den.

TSL: Vi försöker inte dölja något

TSL tar till sig av kritiken mot deras statistik.
–  Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig.

Varför klumpar ni ihop statistiken över dem som fått jobb?

– Den detaljerade statistiken är rörig, rent grafiskt, säger Tomas Petti, vd för TSL (bilden).

– Men den finns på vår hemsida. Vi kör den mindre detaljerade konsekvent i våra tryckta rapporter.

– Det är medvetet, ett sätt att visa rufft hur resultatet ser ut. Den gröna stapeln visar alla som fått någon typ av jobblösning. Kanske är det bättre att visa alla undergrupper, men olika typer av jobb är ändå mer lika varandra än om man gått till utbildning, eller pension.

Svenskt Näringsliv och Almega, bland andra, har tagit upp er statistik och använder den som argument för hur unikt bra TSL fungerar. Hur ser ni på det?

– Vi försöker redovisa vad som händer i systemet, säger Tomas Petti. Vår uppgift är att hjälpa en uppsagd arbetare till ett nytt jobb så fort som möjligt. Det redovisar vi. Andra får säga om resultatet är bra eller dåligt.

Det finns fackliga företrädare som tycker att statistiken är missvisande.

– Vi försöker inte dölja något, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig på TSL.

– Det finns ingen som helst vilja att försköna det vi gör. Men vi tar till oss det du säger.

– Du tar avstamp från dem  som ska välja leverantörer. Det är klart att de vill ha en tydlig bild. Det kan vi förbättra via vår webbplats. Vi ska inte skapa en förväntan att 80 procent får fast jobb. Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb.

En fjärdedel av dem som ”fått nytt jobb” i er statistk har återanställts på sina gamla jobb. 

– Vi har kommit överens med parterna att alla personer som går in i TSL-systemet ska redovisas när de lämnar systemet, säger Tomas Petti. De som går tillbaka till sina gamla arbetsgivare har också fått en jobblösning, oavsett vad den beror på.

Många som vi talat med säger att de haft bra coacher, i den meningen att det var skönt att tala med någon när man är i kris, men det nya jobbet hittade de själva. 

– Det är en vanligt förekommande kommentar, säger Björn Elmqvist, kvalitetschef. Men själva huvudpoängen med coachningen är att du själv ska hitta din lösning. Vi ska rusta personen, se till att allt är påkopplat, a-kassa, cv. Vi ska ge alla förutsättningar för att söka ett nytt jobb. Leverantören kan hjälpa till att hitta rätt bransch men coachen kommer inte med en påse jobb och säger var så god.

Era enkätundersökningar ger ingen tydlig bild av om coachen faktiskt hjälper deltagarna med ett nytt jobb. Och de gröna staplarna i statistiken beror på en massa olika faktorer, säger ni. Kommentar?

– Vi redovisar jobblösningar och nöjdhet, säger Tomas Petti. Coachen kan aldrig fixa ett jobb, eller i undantagsfall. I regel är det individen själv som gör det. Men coachen kan stärka individen. Coachen kan hjälpa med att ta fram dokument och peppa.

 

 

ANNA TIBERG, JEANETTE HERULF, MARCUS DERLAND. Grafik ISAK KRANTZ

Läs mer på samma tema:

Vill vinna kontrakt. Omställningsföretag över hela landet uppvaktar  fackets företrädare med gåvor. Målet är att etablera en relation och säkra  de lönsamma omställningsuppdragen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN, PIXHILL  Bildcollage: ISAK KRANTZ

Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerad 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.

"Det är vi som ska sätta villkoren"

Låt omställningsstödet TSL drivas av en leverantör, i stället för en mängd olika bolag. Konkurrensen fungerar ändå inte. Det säger ombudsman Ola Sjösten som vill att frågan tas upp på IF Metalls kongress i vår.

Antenn: ”Det kanske finns en kultur”

Antenns vd bekräftar att företaget bjuder på idrottsevenemang. Hon ser inget konstigt med att fackliga företrädare och säljare gör något trevligt tillsammans. 

"Man vill vara vänlig tillbaka"

Bjudmiddagar och gratisbiljetter påverkar beteendet, ofta omedvetet. Man vill vara vänlig tillbaka. Det säger Ulf Åsgård, psykiatriker och expert på gärningsmannaprofiler.

Kornboden: ”Vi försöker inte smörja någon”

Företaget Kornboden bjuder på mat och öl till fotboll på storbildsskärm.  – Vi vill skapa relationer till fackliga företrädare, säger Hans-Olof Jonsson, ansvarig för omställning på företaget.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Det känns redan som jag har vunnit”

Pappersarbetaren Micke Holm känner sig som att han redan har vunnit, oavsett hur det går för honom i Talangfinalen. Men vilken låt han ska framföra, det vill han inte avslöja.

arbetsdomstolen

IF Metall stämmer Swed Handling

ARBETSDOMSTOLENÅtta anställda på kemiföretaget Swed Handling har inte fått arbetstidsförkortning sedan 2010. Nu stämmer IF Metall bolaget och kräver totalt 617 522 kronor.

Ditt ansikte öppnar dörrar! 

SkruvatNär jag letade andrahandslägenhet hittade jag en sajt som matchar hyresvärdar med hyresgäster på ett klassiskt Tindermanér. Jag tackar min vän för att han lyckats ta en så oförskämt smickrande bild.

15 till 45 millimeter är bredden på remsorna – kantlisterna – som bland annat används på Ikeas kända bokhylla Billy. Foto: Adam Daver

Laddar kantlistmaskinen

ÖgoblicketUlrika Öhrling är operatör på konverteringen i Billingsfors

GS: Politiken skapar byggkrisen

Efter storvarslet på Hjältevadshus vill GS-facket sätta press på den nya bostadsministern. ”Politiska beslut lägger en våt filt över branschen”, enligt GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Annika Rahm är sömmerska på Woolpower Östersund. Foto: Adaam Daver

”Passa på när det är rejält kallt”

Proffset tipsarNu är tiden inne för gosiga ylleunderställ. Annika Rahm på Woolpower i Östersund tipsar om hur du bäst tar hand om dem. 

Gabriel Jöngren, Sandra Johansson, Marcus Davidsson, Camilla Eriksson och Sara Wiinikka utgör projektgruppen för Ung 2020 tillsammans med Pontus Georgsson, Pauline Hylander och P-A Petterson från förbundskontoret. Foto: Adam Daver

”Viktigt att vi unga tar hand om varandra”

Ung 2020Nu har Pappers nya ungdomsambassadörer samlats för första gången. Tillsammans ska de se till att förbundet finns till även om 40 år, och då krävs en rejäl kraftansträngning.

Leandro Steinnagel, till vänster, gillar plåtlådorna. Bra för kall mat, tycker han. Här bredvid Monica Jalonen och Gabriel Banor. Foto: Adam Daver

Billiga lådor håller tätt

Da testarVad är bästa sättet att förvara den medhavda lunchen? DA lät några anställda på Astra Zeneca testa sju matlådor under lika många dagar.

Tvist om helglön – nu stäms bemanningsföretag

ARBETSDOMSTOLENAnställda på bemanningsföretaget Adecco har gått miste om helgersättning, enligt IF Metall. Nu stämmer fackförbundet Adecco inför Arbetsdomstolen, AD. ”Ett pilotfall”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

Inkomstskillnaderna fortsätter att öka i landet

59,2 industriarbetarlöner. Så mycket mer tjänade Sveriges näringslivstoppar år 2017 enligt en ny rapport från LO.

2

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

2

Det sista skriet?

BildreportagetFotografen Ragnar Axelsson har de senaste trettio åren genomkorsat Arktis, Grönland och Kanada och skildrat bland annat jägarbefolkningens levnadsvillkor. Hans bilder från Grönland berättar om det få har upplevt med egna ögon, men som många talar om: en kommande klimatkatastrof.

100 varslas på Hjältevadshus

Mer än var tredje anställd varslas på Hjältevadshus. Överklagade bygglov och slopat investeringsstöd för hyresrätter ligger bakom.

Illustration: Rebecca Elfast

Bli stark av bönor

KlimatkollenDina muskler behöver varken proteinpulver eller extra kött för att växa. Och både hälsa och ekonomi mår bra av proteiner från växtriket ibland. Samtidigt gör du en riktigt stor insats för klimatet.

Farliga vibrationer

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

MätbartEfter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

I en enkel maskinverkstad i Ulvsunda i västra Stockholm tillverkar Pheenix Alpha vinylpressar. Foto: Adam Daver

Ny snurr på vinylskivan

Älskade plattaDen var dödförklarad för bara lite drygt 10 år sedan, men sedan har försäljningen av vinylskivor exploderat. DA:s Ricardo Burrows har skrivit och läst in ett reportage om diskjockeys, kultförklarade skivbutiker och vinylpressfabrikanter.

1

”Gör det dyrare att visstidsanställa”

Det bör vara dyrare för arbetsgivare att visstidsanställa, kompetensutveckling ska gynnas och anställningstryggheten bör öka för dem som arbetar länge på korta tidsbegränsade jobb. Det föreslår Anders Wallner som utrett ett mer hållbart arbetsliv.

ABB i Ludvika satsar för att motverka extremism

ABB i Ludvika vill balansera bilden av kommunen efter nazistiska NMR:s frammarsch. Därför finansierar företaget nu ett forskningsprojekt som ska förebygga våldsbejakande extremism.

”Jag cyklar 500 mil om året, både landsväg och mountainbike”, berättar Tomas Olsson. Foto: David Lundmark

”Jag har avverkat några cyklar”

ProfilenI sommar cyklar truckföraren Tomas Olsson Vätternrundan för trettionde gången.

Ny krönikör

”Man behöver inte vara stor och stark för att jobba som ­svetsare. Är det tunga lyft är det bara att be om hjälp.” säger Maria Höök. Foto: Maria Höök

”Det vidriga är chefer som inte gör något”

DA MÖTERVia sociala medier tar svetsaren Maria Höök kampen för medsystrar som blir sexuellt trakasserade i industrin. Men främst brinner hon för att locka fler tjejer till yrket. 

Gruvarbetare toppar arbetarnas löneliga

SKILLNADERGruvarbetare är de bäst betalda arbetarna i Sverige. Tätt följda av byggnadsarbetarna, visar en ny lönerapport från LO. I botten finns de som jobbar i kommunal barnomsorg.

40 000 fotbollsplaner brann upp

Riskfyllt städjobbI somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

DA:s fotograf prisas igen

Han vann en klass i fjol, nu har han åter gått till final i Årets Bild. DA:s David Lundmarks fotograf gör allt från djuplodande granskningar till vardagsskildringar av svenska industriarbetare.

”Klimatomställning gynnar gruvindustrin”

Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.

Rökpaus i Red Dead Redemption 2.

Datorspel som tar tid och berör

LÅNGSAMTDen nya vågen av datorspel innehåller inte bara kickar, här görs också stor sak av livets måsten: äta, sova och spara ihop pengar till tågbiljetten.

Skuldfällan

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det minst onda är inte nog!”

DEBATT Är ”det minst onda alternativet” tillräckligt skäl till att förlama nödvändig kamp mot samhällets orättvisor, skriver Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå. 

5
Simon Lindh. Foto: Privat

”Jag hade tänkt ta det lugnt”

Vad hände sen?Då ägnade Simon Lindh fritiden åt att övningsköra med två utländska tjejer. Han tänkte ta det lugnt efter ett diskbråck men nu är i gång med ideellt arbete igen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.