Nu behövs solidarisk innovation

Det är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pengarna både finns – och inte

Klart det är trevligt att få utdelning på en aktie. Men hur var det nu med att det inte finns pengar, alltså till löneökningarna, frågar sig Marcus Raihle.

DA granskar TSL

Omställd fyra gånger. Josefin Holmsgaard är trött på att bli coachad. ”Skriva personligt brev och uppdatera cv:t för 20 000 kronor. Been there, done that. Jag gör det inte igen.” Foto: DAVID SCHREINER

Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror

GuldspadenomineratOmställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.

Så fungerar TSL

  • Trygghetsfondens stöd bygger på ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv (2004). Företagen betalar in 0,15 procent av lönesumman till försäkringen som omfattar 900 000 anställda.

Försäkringen innebär att:

  • Uppsagda på grund av arbetsbrist får ett omställningsstöd motsvarande 20 000 kronor. För att få hjälp ska du ha varit anställd minst 16 timmar i genomsnitt i veckan i ett år vid anställningens upphörande.
  • Fack och företag bestämmer vilket omställningsföretag (leverantör) som ska anlitas. I praktiken är det oftast facket som väljer. Efter det skrivs ett uppdragsavtal mellan företaget och leverantören.

Läs hela granskningen som pdf

Falsk bild av omställning

Vi ska berätta om Josefin Holmsgaard. Hon blev uppsagd från en fabrik i Sundsvall, och för ett år sedan satt hon med 15 arbetskamrater framför en jobbcoach.

Coachen var entusiastisk. Medan han talade om alla möjligheter de hade framför sig lät Josefin blicken vandra runt i rummet. Kamraterna satt nedhasade på sina stolar. De såg ut som en bunt niondeklassare med tre veckor kvar till skolavslutning. ”Släpp oss fria.” Själv kände hon sig trött. Irriterad och ledsen.

Det här kunde bli fjärde gången på sju år som hon fick coachning till ”nytt jobb”. Bara för att återanställas på sin gamla arbetsplats.

Vi ska återvända till Josefin. Men först måste vi förklara det här med omställningsstöd.

Trygghetsfonden TSL, och det så kallade omställningsstödet, fyller snart tio år. Fondens slogan är ”hjälp till nytt jobb”, och den administreras från ett kontor i Stockholm. Stödet går ut på att du ska kunna få hjälp av en jobbcoach om företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och Dagens Arbete har granskat vad som hänt sedan dess. I förra numret kunde du läsa om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu tittar vi närmare på hur väl de lyckas med coachningen.

Företagen får 20 000 kronor för varje person som får stöd. Pengarna kommer från en löneökning som du och dina arbetskamrater avstått ifrån. Sammanlagt har 3,68 miljarder kronor betalats ut.

Det är facken och arbetsgivarna som förhandlat fram stödet. Och båda sidor är rörande överens om att TSL-systemet har varit en succé.

– De senaste åren på arbetsmarknaden har varit rätt besvärliga. Ändå får 80 procent av dem som får stöd jobb inom ett år, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, hänvisar i tidningen Entreprenör till systemet som ett alternativ till nuvarande Arbetsförmedlingen:

”Inom TSL-systemet upphandlas tjänster från en rad privata aktörer. Det är en metod som visat sig fungera bra och som borde vara en inspiration i arbetet för effektivare förmedling”.

Den som tittar in på TSL:s hemsida kan förstå entusiasmen. Färgglada stapeldiagram talar ett tydligt språk. Bitarna som betyder arbetslöshet är i stort sett sorgkanter på de höga gröna staplar som betyder att deltagarna fått arbete. I snitt redovisas 79,4 procent ha ”fått nytt jobb”.

Den som scrollar ner på sidan kan läsa en mer detaljerad grafik med fler uppgifter om hur anställningarna ser ut.

Men i de flesta TSL-rapporter är det den samlade statistiken som används. Det är också de siffrorna som omställningsföretagen brukar använda i sin marknadsföring.

 


Vi återvänder
till Josefin i Sundsvall. Hon skulle alltså bli omställd för fjärde gången på sju år, och hon visste att företaget fick 20 000 kronor för var och en av de 16 personerna i rummet.

Redan under den första träffen kände hon sig säker på att det skulle bli som de andra gångerna. Att företaget skulle ändra sig och upptäcka att det visst behövdes folk. Hon skulle få komma tillbaka. Och då skulle omställningsföretaget återigen rapportera henne, och alla andra där inne, som deltagare som omställts till ”nytt jobb”.

Det innebar att sammanlagt 80 000 kronor skulle ha betalats ut, bara för coachning av henne själv. Och för hela gruppen? Minst fem personer i rummet hade liksom hon varit med alla fyra gånger. Alla utom två hade blivit coachade minst en gång förut. Det kunde bli nästan en miljon kronor. Bara för att uppdatera sitt cv med en ny datummarkering, och jobba vidare.

Foto: OLA HÅKANSSON

Willy Tunér är klubbordförande på Volvo CE i Arvika (bilden till höger). Han har liknande erfarenheter som arbetarna i Sundsvall. Ett varsel på 86 personer lades i oktober förra året, och två företag kopplades in. I slutändan stannade i stort sett alla de varslade kvar på sina gamla anställningar.

– Om det i statistiken ser ut som våra medlemmar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande. Tre, fyra personer gick till nya jobb. Och det var jobb de fixade själva, det var inte omställningsföretagen som gjorde det.

Enligt TSL-kontoret gick nästan en fjärdedel av dem som fått ”nytt jobb” sedan 2011, tillbaka till sin gamla arbetsplats.


Det händer också att ägaren av företaget som varslar, själv inkasserar de 20 000 kronor per person som omställningsstödet är värt.

Om det i statistiken ser ut som våra medlem-mar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande.

Vi talar om koncerner som äger både bemannings- och omställningsföretag.

Tänk dig att du jobbar på ett bemanningsföretag. Du blir varslad, och får coachning av ett företag som ägs av din arbetsgivare. Två månader senare dras varslet tillbaka. Du får jobba vidare. Då har koncernen tjänat 20 000 kronor på dig utan någon större arbetsinsats, samtidigt som du bättrar på statistiken.

Dagens Arbete har fått tag på en intern TSL-rapport.  Där kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar.” I genomsnitt jobbar företagen under en kort tid med deltagarna, och den största delen av deltagarna får jobb inom samma koncern som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning, gör uppdragen mer lönsamma för omställningsföretagen.

I rapporten visar TSL vad som hände med 408 personer som omställdes från de fyra bemanningsföretagen: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. De flesta av de återanställda gick tillbaka till ett visstidsjobb som var kortare än sex månader.

Vi har talat med en av dem som sades upp från ett bemanningsföretag och fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag.

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse efter att den här tidningen har tryckts. Med hänvisning till det får vi inga kommentarer av de ansvariga. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, är inte heller förtjust.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

Så hur gick det för Josefin Holmsgaard? Hon är mycket riktigt tillbaka på samma jobb. När vi träffas i Sundsvall är hon besviken på företaget, som hela tiden varslar i onödan. Hon är också irriterad över omställningsföretagens marknadsföring. Under ett av de tidigare varslen har hon själv varit med och valt ut omställningsföretag för fackklubbens räkning.

– Alla som kommer och ska sälja in sig har såna fantastiska siffror. Wow, tänker man. 99 procent får jobb. Det låter ju så himla bra. Man tänker inte att ett nytt jobb betyder att man går tillbaka till sitt gamla jobb.

– Dessutom är det helt självklart att ett nytt jobb för oss som får se de här siffrorna, betyder ett riktigt jobb. Ett fast jobb. Ett heltidsjobb.

 

Men riktigt så ser det inte ut, upptäcker den som skärskådar den gröna stapeln (se grafik nedan). Kategorin ”har fått nytt jobb” kan brytas ner i flera underkategorier i TSL-systemet. Till exempel korta inhopp, eller ”behovsanställning” som det kallas. För den kategorin finns inga minimikrav. Vissa som rapporteras ha ”fått nytt jobb” kan med andra ord ha fått allt från två timmar till några veckors nytt jobb.

De 29 största omställningsföretagen i systemet, redovisar ett sammanlagt snitt av behovsanställningar på 6 procent. Samtidigt varierar siffrorna kraftigt mellan de olika företagen. I ett fall utgör behovsanställning så mycket som 25 procent av företagets gröna stapel, i andra fall 10 procent. En annan underkategori är visstid i mellan två och sex månader, och den slukar en rejäl bit av ”nytt jobb”. Kategorin står för i snitt en fjärdedel av alla som har fått stöd.


Vi förflyttar oss
till ett café i en storstad. Framför ett glas läsk sitter en kvinna som gick in i jobbet som coach med viljan att göra gott. I dag vill hon lämna branschen.

– Jag vill inte vara i den här cirkusen, där vi producerar statistik för statistikens skull.

Kvinnan har jobbat för ett av de största omställningsföretagen i Sverige. Hon säger att hon ville hjälpa människor. I stället är det de gröna staplarna som styr, tycker hon. Hon förklarar att hennes chefer vill ha ”rätt tidpunkt” för avrapportering. Hur det går för de omställda ska rapporteras. Men inte vid någon given tidpunkt, utan när coachen bestämmer sig för att den varslade har omställts till något, ett så kallat avslut.

– Jag vill inte avsluta deltagare som fått några timmars jobb, och det kan jag få skit för. Många coacher skriver ett avslut direkt när de hör att en deltagare har fått rycka in några timmar, för det blir positivt i statistiken. Har vi en behovsanställning med inhopp i två veckor, och vet att det blir en fast anställning senare, då ska vi vänta med att rapportera. Har vi samma behovsanställning, och så har vi lotsat personen fram till beslutet att studera efter de två veckorna, då ska vi avsluta på behovsanställning. Trots att studierna är flera år och betyder mycket mer.

– Cheferna tycker: ”Ta hellre behovet, det blir bättre siffror för TSL.” Vi har hela tiden ett tryck på oss att visa positiva resultat. Och studier till exempel, anses vara ett negativt resultat. Varför det? Systemet uppmanar inte oss att coacha till vad som är bäst för människan, utan vad som är bäst för statistiken. Det är klart att det påverkar kvaliteten.

– Det finns fall där rehabilitering är det bästa som kan hända en person. Det är vad som behövs för att hon eller han ska kunna gå vidare till ett hållbart arbete. Men systemet tycker att det är bättre att vi får ut människan på några månaders jobb. Klarar du att göra detta i två månader? Ja, men kör då! Skit samma om det sättet att hantera en människa leder rakt in i väggen.

Kvinnan på caféet säger att hon förstår att TSL-systemet är hårt målstyrt. Pengarna som finns där är avsatta till nytt jobb. Men hon tycker att resultatet har blivit något som i första hand är till för att visas upp.

Vi har talat med flera coacher som framför liknande kritik.

– Visst är det mycket trix med statistiken. Jag tycker att TSL i grunden är bra, men kvaliteten skiftar för varje coach, säger en.

– Så fort någon får ett tillfälligt arbete så registreras det. Det handlar om att suga ut så mycket som möjligt ur systemet, säger en annan.

Uppdelad i bitar visar den gröna stapeln att 36 procent av deltagarna i TSL-systemet fick en fast anställning någon gång under det senaste året. Är det bra eller dåligt? Klart är att de som deltar i TSL:s omställningsprogram står närmare arbetsmarknaden än andra grupper. I en ledartext från september kallade Expressen TSL-deltagarna för ”utanförskapets elittrupper”.

Och samtidigt som diskussionen pågår är det faktiskt ingen som kan veta hur bra omställningsstödet fungerar.

Trots att systemet funnits i snart tio år, och trots att 3,68 miljarder av arbetarnas löneutrymme betalats ut, finns det ingen som vet om coacherna hjälper.

– Nej, för någon sådan studie har inte gjorts, säger Anders Forslund, professor  på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Oavsett hur staplarna bryts ner, vrids och vänds, säger de egentligen ingenting om hur väl företagen lyckas. De säger något om hur jobbsituationen vid en individuell tidpunkt såg ut för de varslade. Om det var de själva, en kusin eller coachen som hjälpte dem att fixa jobbet, går inte att veta.

TSL:s kontor har däremot försökt ta reda på hur nöjda deltagarna är med stödet, och en enkätundersökning visar att 73 procent av de svarande är nöjda.

TSL:s kvalitetschef Björn Elmqvist:

– En fråga är ”Hur tycker du att coachens arbete hjälpt dig att hitta ett nytt jobb?” Vi har formulerat om den frågan ett antal gånger. Det är svårt att ställa en nyttofråga. Vad är nytta? De som har lätt att få nytt jobb har minst nytta av jobbcoachen, de som fått kämpa mest för att få ett jobb har haft mest nytta. Ett genomsnitt säger så lite.

TSL-kontoret vill att IFAU gör en egen undersökning, där man kan jämföra TSL-deltagarna med en kontrollgrupp. Och professor Anders Forslund är positiv till idén.

– Vi vill gärna göra en studie. Vi tycker själva att det är intressant att se hur duktiga de är.

Men en sådan undersökning tar tid att få till, säger han, kanske flera år. Under tiden används de gröna staplarna som argument av dem som vill införa TSL-systemet som modell för hela arbetsmarknaden.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, slog för en tid sedan fast i Svenska Dagbladet att under första halvåret 2013 fick 82 procent av deltagarna i TSL-systemet ett nytt jobb.

”I ett nytt ramverk skulle fler aktörer få möjlighet att uppnå liknande resultat.”

Och Ola Toftegaard, regionchef på Svenskt Näringsliv, skrev i november i Länstidningen Östersund om hur tiden är mogen för en reform av det offentligt finansierade arbetsförmedlingssystemet.

”TSL-systemet är ett exempel när privata omställningsaktörer tillåts göra ett bra jobb. Det är sant att målgruppen kan skilja sig från vissa av de arbetssökande som finns inskrivna vid AF, men modellen är bättre utformad. Framgångsfaktorerna i TSL handlar om tydlighet, transparens och tillit.”

Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla före-tagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutio-nerande med den.

Kan det bli så att Arbetsförmedlingen kommer att ersättas av företag som Lernia, Manpower och Profficeägda Antenn?

Josefin Holmsgaard är en av dem som inte vill ha det så. Fyra gånger de senaste sju åren har hon hjälpt till att förbättra omställningsföretagens statistik.

– Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla företagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutionerande med den.

TSL: Vi försöker inte dölja något

TSL tar till sig av kritiken mot deras statistik.
–  Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig.

Varför klumpar ni ihop statistiken över dem som fått jobb?

– Den detaljerade statistiken är rörig, rent grafiskt, säger Tomas Petti, vd för TSL (bilden).

– Men den finns på vår hemsida. Vi kör den mindre detaljerade konsekvent i våra tryckta rapporter.

– Det är medvetet, ett sätt att visa rufft hur resultatet ser ut. Den gröna stapeln visar alla som fått någon typ av jobblösning. Kanske är det bättre att visa alla undergrupper, men olika typer av jobb är ändå mer lika varandra än om man gått till utbildning, eller pension.

Svenskt Näringsliv och Almega, bland andra, har tagit upp er statistik och använder den som argument för hur unikt bra TSL fungerar. Hur ser ni på det?

– Vi försöker redovisa vad som händer i systemet, säger Tomas Petti. Vår uppgift är att hjälpa en uppsagd arbetare till ett nytt jobb så fort som möjligt. Det redovisar vi. Andra får säga om resultatet är bra eller dåligt.

Det finns fackliga företrädare som tycker att statistiken är missvisande.

– Vi försöker inte dölja något, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig på TSL.

– Det finns ingen som helst vilja att försköna det vi gör. Men vi tar till oss det du säger.

– Du tar avstamp från dem  som ska välja leverantörer. Det är klart att de vill ha en tydlig bild. Det kan vi förbättra via vår webbplats. Vi ska inte skapa en förväntan att 80 procent får fast jobb. Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb.

En fjärdedel av dem som ”fått nytt jobb” i er statistk har återanställts på sina gamla jobb. 

– Vi har kommit överens med parterna att alla personer som går in i TSL-systemet ska redovisas när de lämnar systemet, säger Tomas Petti. De som går tillbaka till sina gamla arbetsgivare har också fått en jobblösning, oavsett vad den beror på.

Många som vi talat med säger att de haft bra coacher, i den meningen att det var skönt att tala med någon när man är i kris, men det nya jobbet hittade de själva. 

– Det är en vanligt förekommande kommentar, säger Björn Elmqvist, kvalitetschef. Men själva huvudpoängen med coachningen är att du själv ska hitta din lösning. Vi ska rusta personen, se till att allt är påkopplat, a-kassa, cv. Vi ska ge alla förutsättningar för att söka ett nytt jobb. Leverantören kan hjälpa till att hitta rätt bransch men coachen kommer inte med en påse jobb och säger var så god.

Era enkätundersökningar ger ingen tydlig bild av om coachen faktiskt hjälper deltagarna med ett nytt jobb. Och de gröna staplarna i statistiken beror på en massa olika faktorer, säger ni. Kommentar?

– Vi redovisar jobblösningar och nöjdhet, säger Tomas Petti. Coachen kan aldrig fixa ett jobb, eller i undantagsfall. I regel är det individen själv som gör det. Men coachen kan stärka individen. Coachen kan hjälpa med att ta fram dokument och peppa.

 

 

Läs mer: DA granskar | DA Guldgräv

ANNA TIBERG, JEANETTE HERULF, MARCUS DERLAND. Grafik ISAK KRANTZ

Läs mer på samma tema:

Vill vinna kontrakt. Omställningsföretag över hela landet uppvaktar  fackets företrädare med gåvor. Målet är att etablera en relation och säkra  de lönsamma omställningsuppdragen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN, PIXHILL  Bildcollage: ISAK KRANTZ

Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerad 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.

"Det är vi som ska sätta villkoren"

Låt omställningsstödet TSL drivas av en leverantör, i stället för en mängd olika bolag. Konkurrensen fungerar ändå inte. Det säger ombudsman Ola Sjösten som vill att frågan tas upp på IF Metalls kongress i vår.

Antenn: ”Det kanske finns en kultur”

Antenns vd bekräftar att företaget bjuder på idrottsevenemang. Hon ser inget konstigt med att fackliga företrädare och säljare gör något trevligt tillsammans. 

"Man vill vara vänlig tillbaka"

Bjudmiddagar och gratisbiljetter påverkar beteendet, ofta omedvetet. Man vill vara vänlig tillbaka. Det säger Ulf Åsgård, psykiatriker och expert på gärningsmannaprofiler.

Kornboden: ”Vi försöker inte smörja någon”

Företaget Kornboden bjuder på mat och öl till fotboll på storbildsskärm.  – Vi vill skapa relationer till fackliga företrädare, säger Hans-Olof Jonsson, ansvarig för omställning på företaget.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna när provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Inkomsten kan bli lägre – men inte lönen

DA reder utKris i företaget men du får ändå behålla anställningen. Så här fungerar den nya korttidspermitteringen.

Från permittering till korttidsarbete

TidslinjeDet här med statligt stöd, minskad arbetstid och skyddad inkomst vid kriser är inget nytt. Häng med på resan från permittering till korttidsarbete.

IF Metall-kongressen kan bli digital

Det blir ingen IF Metall-kongress i maj – i alla fall inte i vanlig form. Exakt hur man ska göra ska förbundsstyrelsen besluta i veckan.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.