"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

DA granskar TSL

Omställd fyra gånger. Josefin Holmsgaard är trött på att bli coachad. ”Skriva personligt brev och uppdatera cv:t för 20 000 kronor. Been there, done that. Jag gör det inte igen.” Foto: DAVID SCHREINER

Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror

GuldspadenomineratOmställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.

Så fungerar TSL

  • Trygghetsfondens stöd bygger på ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv (2004). Företagen betalar in 0,15 procent av lönesumman till försäkringen som omfattar 900 000 anställda.

Försäkringen innebär att:

  • Uppsagda på grund av arbetsbrist får ett omställningsstöd motsvarande 20 000 kronor. För att få hjälp ska du ha varit anställd minst 16 timmar i genomsnitt i veckan i ett år vid anställningens upphörande.
  • Fack och företag bestämmer vilket omställningsföretag (leverantör) som ska anlitas. I praktiken är det oftast facket som väljer. Efter det skrivs ett uppdragsavtal mellan företaget och leverantören.

Läs hela granskningen som pdf

Falsk bild av omställning

Vi ska berätta om Josefin Holmsgaard. Hon blev uppsagd från en fabrik i Sundsvall, och för ett år sedan satt hon med 15 arbetskamrater framför en jobbcoach.

Coachen var entusiastisk. Medan han talade om alla möjligheter de hade framför sig lät Josefin blicken vandra runt i rummet. Kamraterna satt nedhasade på sina stolar. De såg ut som en bunt niondeklassare med tre veckor kvar till skolavslutning. ”Släpp oss fria.” Själv kände hon sig trött. Irriterad och ledsen.

Det här kunde bli fjärde gången på sju år som hon fick coachning till ”nytt jobb”. Bara för att återanställas på sin gamla arbetsplats.

Vi ska återvända till Josefin. Men först måste vi förklara det här med omställningsstöd.

Trygghetsfonden TSL, och det så kallade omställningsstödet, fyller snart tio år. Fondens slogan är ”hjälp till nytt jobb”, och den administreras från ett kontor i Stockholm. Stödet går ut på att du ska kunna få hjälp av en jobbcoach om företaget varslar. Avtalet om TSL tecknades 2004, och Dagens Arbete har granskat vad som hänt sedan dess. I förra numret kunde du läsa om omställningsföretag som mutar för att få uppdrag. Nu tittar vi närmare på hur väl de lyckas med coachningen.

Företagen får 20 000 kronor för varje person som får stöd. Pengarna kommer från en löneökning som du och dina arbetskamrater avstått ifrån. Sammanlagt har 3,68 miljarder kronor betalats ut.

Det är facken och arbetsgivarna som förhandlat fram stödet. Och båda sidor är rörande överens om att TSL-systemet har varit en succé.

– De senaste åren på arbetsmarknaden har varit rätt besvärliga. Ändå får 80 procent av dem som får stöd jobb inom ett år, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, hänvisar i tidningen Entreprenör till systemet som ett alternativ till nuvarande Arbetsförmedlingen:

”Inom TSL-systemet upphandlas tjänster från en rad privata aktörer. Det är en metod som visat sig fungera bra och som borde vara en inspiration i arbetet för effektivare förmedling”.

Den som tittar in på TSL:s hemsida kan förstå entusiasmen. Färgglada stapeldiagram talar ett tydligt språk. Bitarna som betyder arbetslöshet är i stort sett sorgkanter på de höga gröna staplar som betyder att deltagarna fått arbete. I snitt redovisas 79,4 procent ha ”fått nytt jobb”.

Den som scrollar ner på sidan kan läsa en mer detaljerad grafik med fler uppgifter om hur anställningarna ser ut.

Men i de flesta TSL-rapporter är det den samlade statistiken som används. Det är också de siffrorna som omställningsföretagen brukar använda i sin marknadsföring.

 


Vi återvänder
till Josefin i Sundsvall. Hon skulle alltså bli omställd för fjärde gången på sju år, och hon visste att företaget fick 20 000 kronor för var och en av de 16 personerna i rummet.

Redan under den första träffen kände hon sig säker på att det skulle bli som de andra gångerna. Att företaget skulle ändra sig och upptäcka att det visst behövdes folk. Hon skulle få komma tillbaka. Och då skulle omställningsföretaget återigen rapportera henne, och alla andra där inne, som deltagare som omställts till ”nytt jobb”.

Det innebar att sammanlagt 80 000 kronor skulle ha betalats ut, bara för coachning av henne själv. Och för hela gruppen? Minst fem personer i rummet hade liksom hon varit med alla fyra gånger. Alla utom två hade blivit coachade minst en gång förut. Det kunde bli nästan en miljon kronor. Bara för att uppdatera sitt cv med en ny datummarkering, och jobba vidare.

Foto: OLA HÅKANSSON

Willy Tunér är klubbordförande på Volvo CE i Arvika (bilden till höger). Han har liknande erfarenheter som arbetarna i Sundsvall. Ett varsel på 86 personer lades i oktober förra året, och två företag kopplades in. I slutändan stannade i stort sett alla de varslade kvar på sina gamla anställningar.

– Om det i statistiken ser ut som våra medlemmar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande. Tre, fyra personer gick till nya jobb. Och det var jobb de fixade själva, det var inte omställningsföretagen som gjorde det.

Enligt TSL-kontoret gick nästan en fjärdedel av dem som fått ”nytt jobb” sedan 2011, tillbaka till sin gamla arbetsplats.


Det händer också att ägaren av företaget som varslar, själv inkasserar de 20 000 kronor per person som omställningsstödet är värt.

Om det i statistiken ser ut som våra medlem-mar fått nytt jobb är det fult och fel. Det känns missvisande.

Vi talar om koncerner som äger både bemannings- och omställningsföretag.

Tänk dig att du jobbar på ett bemanningsföretag. Du blir varslad, och får coachning av ett företag som ägs av din arbetsgivare. Två månader senare dras varslet tillbaka. Du får jobba vidare. Då har koncernen tjänat 20 000 kronor på dig utan någon större arbetsinsats, samtidigt som du bättrar på statistiken.

Dagens Arbete har fått tag på en intern TSL-rapport.  Där kan vi se hur TSL har undersökt just så kallad ”koncernintern omställning” i företagen Lernia, Antenn, Adecco HR och Manpower. Företagen ingår alla i koncerner med bemanningsföretag, och TSL konstaterar att bolagen tar ”en mycket stor andel av de egna koncernernas omställningar.” I genomsnitt jobbar företagen under en kort tid med deltagarna, och den största delen av deltagarna får jobb inom samma koncern som de blivit uppsagda från. Den korta tiden i omställning, gör uppdragen mer lönsamma för omställningsföretagen.

I rapporten visar TSL vad som hände med 408 personer som omställdes från de fyra bemanningsföretagen: ”Av dessa återanställdes 58 procent inom samma koncern som de blivit uppsagda från”. De flesta av de återanställda gick tillbaka till ett visstidsjobb som var kortare än sex månader.

Vi har talat med en av dem som sades upp från ett bemanningsföretag och fick en coach från sin arbetsgivares syskonbolag. Han säger att frågan om vilket företag som skulle stå för coachningen, aldrig togs upp med honom.

– Det bestämdes helt över mitt huvud. Det kändes så där, att gå från ett företag där man blir uppsagd för att de inte kan erbjuda jobb, och tillbaka till samma lokaler, och få coachning av samma företag.

Frågan om koncernintern omställning ska tas upp i TSL:s styrelse efter att den här tidningen har tryckts. Med hänvisning till det får vi inga kommentarer av de ansvariga. Men en som är öppet kritisk mot det nära samarbetet mellan omställning och bemanning är Patrik Östberg, förbundssekreterare i Byggnads och ledamot av TSL:s styrelse. Han menar att rundgången ger bemanningsföretagets behov av arbetskraft möjlighet att styra. Inte vad som är bäst för den varslade.

– Det är inte bra att bemanningsföretagen sitter på två stolar. Den ena delen av koncernen säger upp och den andra omställer. Det är inte bra för konkurrensen. TSL ska vara ett system som är anpassat efter individen, inte efter bemanningsföretagens behov.

Oscar Ernerot, ombudsman på LO och ledamot i TSL:s styrelse, är inte heller förtjust.

– Det är inte meningen att bemanningsföretagen ska använda omställningsförsäkringen till sin egen verksamhet. Om någon blir arbetslös i en bransch med allt färre jobb ska han få möjlighet att omställa sig till något helt annat.

Så hur gick det för Josefin Holmsgaard? Hon är mycket riktigt tillbaka på samma jobb. När vi träffas i Sundsvall är hon besviken på företaget, som hela tiden varslar i onödan. Hon är också irriterad över omställningsföretagens marknadsföring. Under ett av de tidigare varslen har hon själv varit med och valt ut omställningsföretag för fackklubbens räkning.

– Alla som kommer och ska sälja in sig har såna fantastiska siffror. Wow, tänker man. 99 procent får jobb. Det låter ju så himla bra. Man tänker inte att ett nytt jobb betyder att man går tillbaka till sitt gamla jobb.

– Dessutom är det helt självklart att ett nytt jobb för oss som får se de här siffrorna, betyder ett riktigt jobb. Ett fast jobb. Ett heltidsjobb.

 

Men riktigt så ser det inte ut, upptäcker den som skärskådar den gröna stapeln (se grafik nedan). Kategorin ”har fått nytt jobb” kan brytas ner i flera underkategorier i TSL-systemet. Till exempel korta inhopp, eller ”behovsanställning” som det kallas. För den kategorin finns inga minimikrav. Vissa som rapporteras ha ”fått nytt jobb” kan med andra ord ha fått allt från två timmar till några veckors nytt jobb.

De 29 största omställningsföretagen i systemet, redovisar ett sammanlagt snitt av behovsanställningar på 6 procent. Samtidigt varierar siffrorna kraftigt mellan de olika företagen. I ett fall utgör behovsanställning så mycket som 25 procent av företagets gröna stapel, i andra fall 10 procent. En annan underkategori är visstid i mellan två och sex månader, och den slukar en rejäl bit av ”nytt jobb”. Kategorin står för i snitt en fjärdedel av alla som har fått stöd.


Vi förflyttar oss
till ett café i en storstad. Framför ett glas läsk sitter en kvinna som gick in i jobbet som coach med viljan att göra gott. I dag vill hon lämna branschen.

– Jag vill inte vara i den här cirkusen, där vi producerar statistik för statistikens skull.

Kvinnan har jobbat för ett av de största omställningsföretagen i Sverige. Hon säger att hon ville hjälpa människor. I stället är det de gröna staplarna som styr, tycker hon. Hon förklarar att hennes chefer vill ha ”rätt tidpunkt” för avrapportering. Hur det går för de omställda ska rapporteras. Men inte vid någon given tidpunkt, utan när coachen bestämmer sig för att den varslade har omställts till något, ett så kallat avslut.

– Jag vill inte avsluta deltagare som fått några timmars jobb, och det kan jag få skit för. Många coacher skriver ett avslut direkt när de hör att en deltagare har fått rycka in några timmar, för det blir positivt i statistiken. Har vi en behovsanställning med inhopp i två veckor, och vet att det blir en fast anställning senare, då ska vi vänta med att rapportera. Har vi samma behovsanställning, och så har vi lotsat personen fram till beslutet att studera efter de två veckorna, då ska vi avsluta på behovsanställning. Trots att studierna är flera år och betyder mycket mer.

– Cheferna tycker: ”Ta hellre behovet, det blir bättre siffror för TSL.” Vi har hela tiden ett tryck på oss att visa positiva resultat. Och studier till exempel, anses vara ett negativt resultat. Varför det? Systemet uppmanar inte oss att coacha till vad som är bäst för människan, utan vad som är bäst för statistiken. Det är klart att det påverkar kvaliteten.

– Det finns fall där rehabilitering är det bästa som kan hända en person. Det är vad som behövs för att hon eller han ska kunna gå vidare till ett hållbart arbete. Men systemet tycker att det är bättre att vi får ut människan på några månaders jobb. Klarar du att göra detta i två månader? Ja, men kör då! Skit samma om det sättet att hantera en människa leder rakt in i väggen.

Kvinnan på caféet säger att hon förstår att TSL-systemet är hårt målstyrt. Pengarna som finns där är avsatta till nytt jobb. Men hon tycker att resultatet har blivit något som i första hand är till för att visas upp.

Vi har talat med flera coacher som framför liknande kritik.

– Visst är det mycket trix med statistiken. Jag tycker att TSL i grunden är bra, men kvaliteten skiftar för varje coach, säger en.

– Så fort någon får ett tillfälligt arbete så registreras det. Det handlar om att suga ut så mycket som möjligt ur systemet, säger en annan.

Uppdelad i bitar visar den gröna stapeln att 36 procent av deltagarna i TSL-systemet fick en fast anställning någon gång under det senaste året. Är det bra eller dåligt? Klart är att de som deltar i TSL:s omställningsprogram står närmare arbetsmarknaden än andra grupper. I en ledartext från september kallade Expressen TSL-deltagarna för ”utanförskapets elittrupper”.

Och samtidigt som diskussionen pågår är det faktiskt ingen som kan veta hur bra omställningsstödet fungerar.

Trots att systemet funnits i snart tio år, och trots att 3,68 miljarder av arbetarnas löneutrymme betalats ut, finns det ingen som vet om coacherna hjälper.

– Nej, för någon sådan studie har inte gjorts, säger Anders Forslund, professor  på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Oavsett hur staplarna bryts ner, vrids och vänds, säger de egentligen ingenting om hur väl företagen lyckas. De säger något om hur jobbsituationen vid en individuell tidpunkt såg ut för de varslade. Om det var de själva, en kusin eller coachen som hjälpte dem att fixa jobbet, går inte att veta.

TSL:s kontor har däremot försökt ta reda på hur nöjda deltagarna är med stödet, och en enkätundersökning visar att 73 procent av de svarande är nöjda.

TSL:s kvalitetschef Björn Elmqvist:

– En fråga är ”Hur tycker du att coachens arbete hjälpt dig att hitta ett nytt jobb?” Vi har formulerat om den frågan ett antal gånger. Det är svårt att ställa en nyttofråga. Vad är nytta? De som har lätt att få nytt jobb har minst nytta av jobbcoachen, de som fått kämpa mest för att få ett jobb har haft mest nytta. Ett genomsnitt säger så lite.

TSL-kontoret vill att IFAU gör en egen undersökning, där man kan jämföra TSL-deltagarna med en kontrollgrupp. Och professor Anders Forslund är positiv till idén.

– Vi vill gärna göra en studie. Vi tycker själva att det är intressant att se hur duktiga de är.

Men en sådan undersökning tar tid att få till, säger han, kanske flera år. Under tiden används de gröna staplarna som argument av dem som vill införa TSL-systemet som modell för hela arbetsmarknaden.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, slog för en tid sedan fast i Svenska Dagbladet att under första halvåret 2013 fick 82 procent av deltagarna i TSL-systemet ett nytt jobb.

”I ett nytt ramverk skulle fler aktörer få möjlighet att uppnå liknande resultat.”

Och Ola Toftegaard, regionchef på Svenskt Näringsliv, skrev i november i Länstidningen Östersund om hur tiden är mogen för en reform av det offentligt finansierade arbetsförmedlingssystemet.

”TSL-systemet är ett exempel när privata omställningsaktörer tillåts göra ett bra jobb. Det är sant att målgruppen kan skilja sig från vissa av de arbetssökande som finns inskrivna vid AF, men modellen är bättre utformad. Framgångsfaktorerna i TSL handlar om tydlighet, transparens och tillit.”

Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla före-tagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutio-nerande med den.

Kan det bli så att Arbetsförmedlingen kommer att ersättas av företag som Lernia, Manpower och Profficeägda Antenn?

Josefin Holmsgaard är en av dem som inte vill ha det så. Fyra gånger de senaste sju åren har hon hjälpt till att förbättra omställningsföretagens statistik.

– Jag har omställts fyra gånger. De får säga vad de vill men alla företagen har jobbat efter samma mall. Och det finns inget revolutionerande med den.

TSL: Vi försöker inte dölja något

TSL tar till sig av kritiken mot deras statistik.
–  Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig.

Varför klumpar ni ihop statistiken över dem som fått jobb?

– Den detaljerade statistiken är rörig, rent grafiskt, säger Tomas Petti, vd för TSL (bilden).

– Men den finns på vår hemsida. Vi kör den mindre detaljerade konsekvent i våra tryckta rapporter.

– Det är medvetet, ett sätt att visa rufft hur resultatet ser ut. Den gröna stapeln visar alla som fått någon typ av jobblösning. Kanske är det bättre att visa alla undergrupper, men olika typer av jobb är ändå mer lika varandra än om man gått till utbildning, eller pension.

Svenskt Näringsliv och Almega, bland andra, har tagit upp er statistik och använder den som argument för hur unikt bra TSL fungerar. Hur ser ni på det?

– Vi försöker redovisa vad som händer i systemet, säger Tomas Petti. Vår uppgift är att hjälpa en uppsagd arbetare till ett nytt jobb så fort som möjligt. Det redovisar vi. Andra får säga om resultatet är bra eller dåligt.

Det finns fackliga företrädare som tycker att statistiken är missvisande.

– Vi försöker inte dölja något, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig på TSL.

– Det finns ingen som helst vilja att försköna det vi gör. Men vi tar till oss det du säger.

– Du tar avstamp från dem  som ska välja leverantörer. Det är klart att de vill ha en tydlig bild. Det kan vi förbättra via vår webbplats. Vi ska inte skapa en förväntan att 80 procent får fast jobb. Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb.

En fjärdedel av dem som ”fått nytt jobb” i er statistk har återanställts på sina gamla jobb. 

– Vi har kommit överens med parterna att alla personer som går in i TSL-systemet ska redovisas när de lämnar systemet, säger Tomas Petti. De som går tillbaka till sina gamla arbetsgivare har också fått en jobblösning, oavsett vad den beror på.

Många som vi talat med säger att de haft bra coacher, i den meningen att det var skönt att tala med någon när man är i kris, men det nya jobbet hittade de själva. 

– Det är en vanligt förekommande kommentar, säger Björn Elmqvist, kvalitetschef. Men själva huvudpoängen med coachningen är att du själv ska hitta din lösning. Vi ska rusta personen, se till att allt är påkopplat, a-kassa, cv. Vi ska ge alla förutsättningar för att söka ett nytt jobb. Leverantören kan hjälpa till att hitta rätt bransch men coachen kommer inte med en påse jobb och säger var så god.

Era enkätundersökningar ger ingen tydlig bild av om coachen faktiskt hjälper deltagarna med ett nytt jobb. Och de gröna staplarna i statistiken beror på en massa olika faktorer, säger ni. Kommentar?

– Vi redovisar jobblösningar och nöjdhet, säger Tomas Petti. Coachen kan aldrig fixa ett jobb, eller i undantagsfall. I regel är det individen själv som gör det. Men coachen kan stärka individen. Coachen kan hjälpa med att ta fram dokument och peppa.

 

 

ANNA TIBERG, JEANETTE HERULF, MARCUS DERLAND. Grafik ISAK KRANTZ

Läs mer på samma tema:

Vill vinna kontrakt. Omställningsföretag över hela landet uppvaktar  fackets företrädare med gåvor. Målet är att etablera en relation och säkra  de lönsamma omställningsuppdragen.  Foto: TT NYHETSBYRÅN, PIXHILL  Bildcollage: ISAK KRANTZ

Företag mutar för dina pengar

Guldspadenominerad 2013Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.

"Det är vi som ska sätta villkoren"

Låt omställningsstödet TSL drivas av en leverantör, i stället för en mängd olika bolag. Konkurrensen fungerar ändå inte. Det säger ombudsman Ola Sjösten som vill att frågan tas upp på IF Metalls kongress i vår.

Antenn: ”Det kanske finns en kultur”

Antenns vd bekräftar att företaget bjuder på idrottsevenemang. Hon ser inget konstigt med att fackliga företrädare och säljare gör något trevligt tillsammans. 

"Man vill vara vänlig tillbaka"

Bjudmiddagar och gratisbiljetter påverkar beteendet, ofta omedvetet. Man vill vara vänlig tillbaka. Det säger Ulf Åsgård, psykiatriker och expert på gärningsmannaprofiler.

Kornboden: ”Vi försöker inte smörja någon”

Företaget Kornboden bjuder på mat och öl till fotboll på storbildsskärm.  – Vi vill skapa relationer till fackliga företrädare, säger Hans-Olof Jonsson, ansvarig för omställning på företaget.

Läs mer från Dagens Arbete:

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.