Därför öppnades isvaken för Zlatan

ANALYSIngen har undgått den och de flesta tycks ha en åsikt om den: Zlatans Volvo-reklam. Att Volvo vill påminna om det svenska arvet belyser vad den nya kapitalismen byggs upp av. Inget är som förr när ”de globala värdekedjorna” tagit över.

Zlatans Volvo-reklam har vid det här laget klickats fram miljontals gånger på You Tube. Snö, jakt, eld, isvakar och Du gamla du fria.

Åsikterna om Volvos reklamgrepp tycks vara minst lika många som antalet You Tube-klick.

Zlatan-reklamen påminner oss om förändringen, från det gamla till det nya.

Från att Volvo en gång var ett svenskt företag till vad detta företag är idag: Kina-ägt med svenska rötter men där en stor del av bilen härrör från andra länder. Oavsett om den monteras på Torslanda eller i belgiska Gent.

För några år sedan plockade Automotive News isär en Volvo S40 och radade upp ursprungsländerna för den ena komponeten efter den andra: Låskabeln från Slovakien, stötdämparna, topplockspackningarna, kylaren, motorns styrsystem, backspeglar, bränsletank, dörrar, lås, hjul och antisladdsystem från Tyskland, navigationskontroll, förstärkare och bildskärm från Japan, instrumentbräda, glas, bromsljus och bakljus från Frankrike, stabilisatorer från Frankrike och Argentina, pedalkontroll, drivknutar, dörrisolering och bränslerör från USA, krockkuddar, säkerhetsbälten, fyrhjulsdrift och avgassystem från Sverige…och så vidare.

Svensk bil? Ja, så till vida att huvudkontor och det mesta av utvecklingsarbetet ligger i Göteborg, liksom en ansenlig del av monteringen.

Men företag i dag är inte svenska, kinesiska eller amerikanska på samma sätt som förr. Större företag bygger på insatsvaror från många olika håll – råvaror, komponenter, halvfabrikat som köps in i allt högre utsträckning.

På väg till jobbet lyssnade jag på musik i min Ipod.

På baksidan står det att den är designad i USA och Kalifornien. Men monterad i Kina. En amerikansk eller kinesisk pryl? Lägg därtill att hårddisken är tillverkad av ett japanskt företag – i Kina. Displayen av ett japanskt företag i Japan. Processorn av ett amerikanskt företag – på Taiwan. Minnet kommer från ett koreanskt företag i Korea. Så, varifrån är min Ipod?

Den som händelsevis har en trettioårig Volvo 240 hemma ska veta att bilen till tre fjärdedelar var tillverkad i Sverige. Några modeller senare var proportionerna omkastade.

Det nya sättet att tillverka innebär att företagen ingår i uppdelade produktionskedjor, i nätverk som på lite finare management-svenska brukar kallas ”globala värdekedjor”. Olika företag erbjuder olika typer av arbetsmoment – inte bara fysiska delar utan även tjänster – till värdekedjan.

Tiden är förbi när tillverkning handlade om att en fabrik i ett land producerade och sedan skeppade iväg produkterna ut på världsmarknaden. Det är historia.

Det där får konsekvenser när man mäter industrins betydelse i ett land.

I Sverige ökar exporten. Sedan 1980-talets mitt har exportens andel av landets samlade produktion (BNP) fördubblats från 25 till 50 procent. Så brukar det sägas. Men det är egentligen en missvisande bild eftersom man då tar med värdet av de importerade insatsvarorna.

Räknar man bort värdet av de importerade insatsvarorna så uppgår exportens andel av BNP till drygt 30 procent, enligt Kommerskollegium. En andel som stadigt växer, alttså även när man räknat bort värdet av de importerade insatsvarorna.

Vi har blivit alltmer beroende av omvärlden för det vi producerar. Importens andel av exporten stiger. Från det att globaliseringen fördjupades i mitten av 1990-talet har importen av insatsvaror ökat med 159 procent.

Det finns en myt som säger att vi lägger ner produktion här i Sverige och köper in det mesta av insatsvarorna från billigare länder. Så fungerar det inte. Åtta av tio insatsvaror köps i själva verket från andra högkostnadsländer.  

Och samtidigt som importen ökar stiger också värdet på det som tillverkas i Sverige. Importen blir alltså allt viktigare för det vi exporterar.

Det kan man avläsa på vad som hänt med det nyskapade värdet – förädlingsvärdet – i den svenska industrin. Under den nya globaliseringens startsträcka 1995–2007 ökade den svenska industrins förädlingsvärde från 94 till 244 miljarder kronor, enligt OECD.

I denna uppstyckade, fragmenterade värld suddas gränserna ut mellan inhemskt och utländskt, mellan import och export och även mellan varor och tjänster.

Och i denna uppstyckade, fragmenterade värld där ägarna kan sitta i Kina, där tillverkningen sker i olika länder och där komponenter och tjänster köps in från ännu fler länder kan det vara av värde att ge produkten ett ursprung, en kulturell identitet som ska signalera positiva värden till kunderna. Volvo vill gärna trona på minnen från fornstora dagar.

Därför öppnades isvaken för Zlatan.

Harald Gatu