Industriarbetarnas tidning

SSAB rustar för fortsatt stålkrig

22 januari, 2014

Skrivet av

ANALYS Finanskrisen piskade stålindustrin blodig. Nu skönjas något ljusare tider och svenska SSAB rustar sig för morgondagens stålkrig.

Stålindustrin ser sig själv som en stor framtidsbransch. Den sysselsätter ungefär 50 miljoner människor på jorden. Den påstår sig själv vara del av en grön energi – stålet finns i solceller, vindkraftverk och vågkraftverk. Dess restprodukter återanvänds. Branschen blir alltmer energieffektiv – det krävs 50 procent mindre energi idag att tillverka ett ton stål jämfört med för 30 år sedan.

Vi lever fortfarande i järnåldern, så att säga.

Men ett stålkrig är det.

Överkapacitet och dåliga priser. För många järnverk i förhållande till efterfrågan. Därtill dyra råvaror. Malmpriser göder gruvor men får stålindustrin att knäa.

En stålindustri som inte kan tuffa och gå ständigt dygnet om är en dålig affär. De stora investeringarna i dyr maskinutrustning ska helst gå 24 timmar om dygnet för att ge företaget vinst.

De sista sex åren har varit bedrövliga. Krisen bland euroländerna har tryckt tillbaka stålindustrin till ett krisläge som påminner om det förra seklets två stora strukturkriser för stålet: 1920-talet och 1970-talet.

Men då var järnverken stora diversebutiker till skillnad mot nu.I synnerhet små aktörer som SSAB och Rautaruukki måste nischa in sig på exklusiva sortiment där det går att hämta hem lite extra pengar.

Både SSAB och Rautaruukki – två företag som bägge initierades av en aktiv statlig industripolitik – har specialiserat sig på höghållfast stål och tunnplåt. I den nya koncernen kommer det att finnas fem hyttor och ett antal valsverk som mer eller mindre överlappar varandra.

Läge för huggsexa? Ingen har något bra svar på den frågan i dag. Det enda som sagts är att fem procent av de anställda ska bort under en treårsperiod. En förutsedd osthyvel. I väntan på yxan?

På presskonferensen i dag fick Vd:n Martin Lindkvist upprepade frågor om det fanns planer på att stänga några enheter. Svaret var nej och åter nej.

En fortsatt seg efterfrågan är det största hotet mot jobben, oavsett hur företagen ser ut.

Nu ser det ut som om den europeiska stålproduktionen efter sex svåra år åter börjar öka. Financial Times kunde häromveckan kosta på sig en upplyftande gissning: 3,6 procents ökning i världen, nästan lika mycket i det tidigare så förlamade Europa. Positiva signaler alltså.

Dessutom väntas Kina slå av på takten i sin stålproduktion: ner från 6 till 4 procents ökning per. Anledningen ligger i Kinas ekonomiska skifte från en investeringsledd till konsumtionsinriktad ekonomi.

Däremot väntas priserna inte stiga i samma takt som tidigare. Och varken malmen eller energin väntas bli billigare. Vilket naturligtvis pressar ekonomin i stålbranschens företag.

När allt är klart hoppas företaget – och facket – att man ska ha ett företag som är mer flexibelt och mer kostnadseffektivt än tidigare. Sammangåendet kommer att förstärka kassan med 350 miljoner kronor per år, enligt dagens pressmeddelande.

8 700 anställda i SSAB och lika många i Rautaruukki ska alltså bli cirka 900 färre. Huvudkontoret förblir i Stockholm och SSABs aktieägare kommer att äga 58 procent av kapitalet och inneha 75 procent av rösterna.  

Oavsett hur det nya företaget formas så förutsätts ett intensivt fackligt samarbete över gränserna. Stålindustrins fackliga kader är härdad av samgåenden. Inte minst inom SSAB som biladades i slutet av 1970-talet av staliga NJA, Wallenbergägda Domnarvet i Borlänge och Grängeskoncernens Oxelösund. En smärtsam facklig process där ort stod mot ort men där ändå facken till slut gick i takt.

Erfarenheterna från den fusionen kan väl komma till pass när nu SSAB köper Rautaruukki.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?