Industriarbetarnas tidning

Bakslag för USA:s bilarbetarfack

17 februari, 2014

Skrivet av

En majoritet av arbetarna vid Volkswagens fabrik i Tennessee sa nej till facket. Ett hårt slag för det amerikanska bilarbetarförbundet UAW som satsat hårt på ett genombrott i sydstaterna.

Valdeltagandet var högt, nio av tio röstade om de skulle låta UAW föra deras talan på fabriken. 712 sa nej, 626 sa ja.

UAW:s medlemsantal har under åren minskat i takt med att att bilindustrin flyttat söderut. I norra USA är UAW fortfarande starkt. Men i sydstaterna, där många utländska bilföretag etablerat sig, har det varit svårt för förbundet att få fotfäste på fabrikerna.

Vanligtvis gör arbetsgivarna allt för att hålla facket utanför fabriksgrindarna. Men inte i det här fallet. Volkswagen erbjöd de anställda samma villkor som i resten av Volkswagens fabriker runt om i världen: rätt att tillhöra en facklig organsiation som sin tur bereds plats i koncernens världsråd.

Allt var upplagt för att UAW skulle kunna få ett efterlängtat genombrott i en sydstatsfabrik.

Men det fackliga valet väckte starka politiska krafter utanför fabriken. Såväl Tennesses guvernör som senator, bägge republikaner, varnade de anställda att rösta ja.

Med UAW inne på Volkswagen skulle andra företag skrämmas bort från delstaten, hävdade de konservativa politikerna.

Även Tea Party-rörelsen och den anti-fackliga sammanslutningen Center for Workers Freedom kampanjade för ett nej.

President Barack Obama har varit kritisk till den massiva republikanska kampanjen att få VW-arbetrna att rösta nej. ”Republikanerna i Tennesseee tänker mer på tyska aktieägare än på amerikanska arbetare”, ska han sagt på ett internt möte med demokraterna i Maryland i fredags, enligt nyhetsbyrån Reuters.

De som företrädde nej-sidan inne på fabriken hävdade att de inte behövde UAW eftersom de ändå blev väl behandlade av företaget.

Länge såg det ut som om ja-sidan skulle vinna. Men opinionen svängde när innehållet i UAW:s avtalsförslag blev känt. Så förklaras valutgången i Washington Post av den arbetare som ledde nej-kampanjen på fabriken, Mike Jarvis.

Avtalsförslaget innebar att ett kollektivavtal mellan UAW och Volkswagen skulle ”bibehålla och där det är möjligt öka kostnadsfördelarna och andra konkurrensfördelar” för Volkswagen i förhållande till resten av bilindustrin.

Nej-sidan tolkade det som att UAW förband sig att inte låta villkoren i Chattanooga bli alltför bra jämfört med fabrikerna i norr.

För UAW var utslaget av omröstningen en svår motgång. Med tanke på att Volkwagen ställde sig neutral i själva omrösningen och i grunden var positivt till facket räknade UAW med sitt efterlängtade genombrott i sydstaterna.

UAW:s president Bob King var mycket kritisk till den politiska inblandningen i det fackliga valet.

– Det har aldrig tidgare hänt att en senator, en guvernör och en ledande representant från Representanthuset (Tea Party-aktivisten Grover Norquist) hotat ett företag och dess anställda under ett fackligt val, sa King till Detroit Free Press.

Nu riktar UAW fokus mot en annan tysk bilfabrik i de amerikanska sydstaterna, Mercedes i Alabama som också är oorganiserad.

UAW:s Dennis Williams, tippad som nästa förbundsordförande, säger till Detroit Free Press:

– Men vi har inte gett upp Chattanooga. Kom ihåg att det tog oss sju år att organisera Ford.

Men det finns en viktig skillnad mellan den gången och nu. Genombrottet på det anti-fackliga Ford kom några år efter efter de stora strejkerna på General Motors i mitten av 1930-talet.  

De framgångrika strejkerna ledde till att UAW erkändes av GM och till slut kunde inte Ford neka facket.  Den mobiliseringen, med massiva strejker och ett fack med stigande medlemsantal, finns knappast i dagens amerikanska bilindustri.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?