Industriarbetarnas tidning

Intern utredning visar hur Långshyttan blir en kassako

7 april, 2014

Skrivet av

Utveckla Långshyttan istället för att lägga ner. Samordna produktionen med Tyskland. Då ökar lönsamheten, enligt en intern utredning inom Outokumpu.

Den finska stålkoncernen Outokumpu vill lägga ner tillverkningen av precisionband i Långshyttan.

170 personer riskerar förlora sina jobb på den lilla bruksorten där järnhanteringen började redan på 1500-talet.

Outokumpu motiverar nedläggningsbeslutet av lönsamhetsskäl.  Beslutet togs av koncernstyrelsen stick i stäv med den utredning som gjorts inom Outokumpu.

Utredningen visar hur Långshyttan skulle kunna bli en kassako för den blödande stålkoncernen.

Utredningen bygger på att man behåller Långshyttan och samordnar dess verksamhet med tyska Dahlerbrück. Ett samarbete mellan de bägge stålorterna skulle enligt utredningen ge betydande synergieffekter, samordningsvinster.

Dahlerbrück har en liknande produktion som Långshyttan och ingår i den tyska del som Outokumpu häromåret köpte av Thyssen Krupp.

Dahlerbrück är mindre och mer omodernt än Långshyttan. Å andra sidan går det med vinst och ligger bra till i förhållande till marknaden. Större delen av Dahlerbrücks kundkrets inom tysk verkstadsindustri ligger inom femtio mils avstånd.

Långshyttan är däremot större och modernare, inte minst genom 500-miljonersinvesteringen för sju år sedan då verket bland fick en ny blankglödgningsugn. Genom den investeringen blev Outokumpu anläggning i Långshyttan en av de mest moderna i Europa.

Ett problem för Långshyttan – liksom för resten av Outokumpu och hela den europeiska stålindustrin för den delen – är det låga kapacitetsutnyttjandet.

Låg produktion innebär högre kostnader för varje ton som produceras. Detta eftersom de fasta kostnaderna i stort sett är konstanta. När produktionen ökar däremot sjunker kostnaden per producerat ton.

Enligt Outokumpus egen interna utredning skulle kostnaderna kunna sänkas rejält om Långshyttan och Dahlerbrück samordnade sin verksamhet. Detta genom att Långshyttan förvalsar det grova material som sedan sedan kan valsas ned till tunnare kvalitéer i Dahlerbrück.

På så vis skulle kapacitetsutnyttjandet kunna öka i Långshyttan. Där utnyttjas idag bara hälften av kapaciteten på 45 000 ton per år. Genom att öka produktionen med leveranser till Dahlerbrück skulle Långshyttan kunna bli mer lönsamt.

Men inte bara Långshyttan – även Dahlerbrück skulle vinna på samordningen, enligt den interna utredningen. Det tyska verket – som bara klarar av att valsa 20 000 ton – skulle slippa valsa ner det grova materialet för att istället kunna koncentrera sig att valsa tunnare dimensioner.

Enligt utredningen skulle Outokumpu tjäna på samordningen Långshyttan-Dahlerbrück.

Kostnaden för varje producerat ton skulle sjunka från dagens 1 110 euro till 857 euro om de bägge verken tillsammans producerar 65 000 ton om året.

Att gå upp i produktion skulle alltså ge lägre kostnader för varje producerat ton – lägre styckkostnader – vilket är helt avgörande för den framtida konkurrenskraften. Både Långshyttan och Dahlerbrück skulle bli starkare genom en samordning, enligt utredningen.

Att öka produktionen skulle inte kosta särskilt mycket. Det finns redan ledig kapacitet i Långshyttan eftersom anläggningen går på halvfart. Inga nya investeringar krävs. Dessutom gynnas andra anläggningar inom koncernen – främst Torneå och Avesta som tillverkar stålämnena – av produktionsökningen i Långshyttan och Dahlerbrück.

Men Outokumpus styrelse bestämde sig för en annan väg. Långshyttan ska läggas ned. Dahlerbrück skonas däremot. Med högre kostnader per producerat ton.  Enligt utredningen kommer styckkekostnaden att ligga på 1 260 euro per ton med Dahlerbrück som ensam produktionsenhet – inte 857 om Dahlerbrück samkörde med Långshyttan.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.