Industriarbetarnas tidning

Yrkesintroduktion en väg till jobbet

25 juni, 2014

Skrivet av

För Outokumpus stålverk i Degerfors är kunnig och välutbildad personal vapnet i den hårda konkurrensen. – Ska man ligga i täten måste man ha en skicklig besättning, säger järnbuksklubben ordförande Bjarne Rasmussen.

Var tredje arbetslös saknar gymnasiekompetens

  • Enligt Arbetsförmedlingen är utmaningarna när det gäller matchning och omställning på arbetsmarknaden större än på mycket länge.
  • Sedan millennieskiftet har 150 000 arbetstillfällen med låga utbildningskrav försvunnit.
  • Var tredje arbetslös (cirka 120 000 personer) har en utbildningsnivå som motsvarar högst grundskola.
  • Industrin kommer fortsatt att söka arbetskraft med specialistkompetens, medan antalet jobb med lägre kvalifikationskrav fortsätter att minska.
  • En stor del arbetslösa med industribakgrund lever inte upp till kompetenskraven som industrin ställer vid nyanställningar.
  • Arbetsförmedlingen räknar med att industrin redan i år får särskilt svårt att hitta arbetskraft med längre industriell utbildning.

Källa: Arbetsförmedlingens prognos för
arbetsmarknaden 2013–2015.

Bjarne Rasmussen minns att han blev förbannad på en chef 1983. Då var de över 1 500 medlemmar i järnbruksklubben i Degerfors. Chefen hade sagt att om några år skulle de bara vara 500. Det var då Bjarne såg rött.
Men han hade rätt, chefen. I dag är de 407 medlemmar som jobbar i produktionen på Outokumpu i Degerfors. Kraven på varje anställd har höjts rejält.

Bjarne kommer ihåg hur det var när han började på bruket på 70-talet. Det var ett fysiskt jobb, inte särskilt kvalificerat. Man lyfte plåt med travers, stämplade plåtar, ritade på plåtar. Allt det där är helautomatiserat i dag.

– Då kunde man komma in och klara jobbet efter tre dagar.

I dag är det svårt att hitta folk till de mest kvalificerade jobben i produktionen. Automationselektriker och reparatörer står högt i kurs hos Outokumpu. Folk som kan svetsning och skärande bearbetning likaså. Även vanliga operatörer ska helst ha process- och underhållskunskap för att klara av de alltmer avancerade processerna och ta hand om enklare underhåll.

Industrin har inte något vidare rykte som en trygg arbetsplats. Det har varit stora varsel, neddragningar och nedläggningar. Det är inte längre säkert att man har jobb fram till pension, även om man skulle få in foten på ett stålverk med anor från 1650-talet.
Sedan millennieskiftet har 150 000 enkla jobb försvunnit från svensk arbetsmarknad, många från industrin. Precis som Outokumpu har många andra rationaliserat och moderniserat produktionen. De enklaste jobben sköts av robotar och maskiner eller har flyttats utomlands.

De närmsta fem tio åren kommer Outokumpu ändå att behöva anställa runt 100 personer eftersom det är många som går i pension.

Trots att arbetslösheten ligger runt åtta procent, och att många av dem har erfarenhet från industrin, är det inte självklart att den arbetskraft som företaget behöver finns att få tag på. Bjarne vet hur det ser ut i IF Metalls avdelning 19 där han är ordförande.

– De medlemmar som haft enkla och lite repetitiva arbetsuppgifter har svårt att komma in på nya jobb.

Outokumpus personalchef i Degerfors, Erica Öhman-Rolén, instämmer:

– Det räcker inte längre att man har jobbat i industrin. Man måste vidareutbilda sig om man ska vara konkurrenskraftig.

Jerry Jensen kikar i elskåpet i ugnshuset. Bakom honom lyfter traversföraren ett två ton tungt rödglödgat stålstycke ur ugnsbatteriet och lägger det på plats för vidare färd mot valsning. Jerry har varit på Outokumpu i tio veckor. Han läste elprogrammet på gymnasiet, men tänkte inte att han skulle jobba med automationsel i industrin. Nu tycker han att det här verkar mycket mer spännande än att jobba som installationselektriker och dra kablar. 

– Det är mer varierande att jobba så här.

Samtidigt ställs det väldigt höga krav. Han får inte jobba själv utan går med sin handledare Patrik Lindberg eller med Johnny Paakkonen. Det tar tid att lära sig hur alla processer hänger ihop, att felsöka och åtgärda problemen.

Jerry har en ettårig anställning, enligt IF Metalls yrkesintroduktionsavtal  en sorts lärlingsanställning, med lite lägre lön och utbildning på arbetstid. Under året kommer han att gå mellan fyra olika avdelningar. De skulle egentligen vara fyra lärlingar, men två har fått jobb på annat håll.

På avdelningen varmplåt klättrar den andra lärlingen, Joakim Lindberg, upp för trapporna på planmaskinen och öppnar kommunikationsskåpet. En omvandlare behöver bytas. Nedanför honom rullar flera ton tunga rostfria plåtar på valsarna. Varje plåt är värd 150 000 kronor och ett driftstopp skulle kosta företaget mycket pengar. Joakim och handledaren Rolf Sörensen får planera bytet till ett tillfälle då det fungerar att bryta strömmen.

Här gjorde Outokumpu en miljardinvestering för några år sedan med nytt styrsystem, nya ugnar, planingsmaskin och blästeranläggning. 

– Det är mer datorstyrt och automatiserat än jag trodde att det skulle vara, säger Joakim.
De går genom hallen till andra sidan för att kolla en motor till planingsmaskinens borste. Rolf lyser med ficklampan åt Joakim. En brytare måste bytas. 

– Det är olika maskiner och nya grejer för mig alltihop. Jag lär mig jättemycket. Ibland planerar vi att göra något, men så inträffar någonting och vi får tänka om. Jag gillar att det är så varierat.

Yrkesintroduktionsåret är ett sätt för Outokumpu att knyta duktiga nyutbildade elektriker, svetsare och andra kvalificerade yrkesgrupper till sig. Går allt bra är tanken att de ska anställas efter lärlingstiden, och då får de själva välja vilken avdelning de helst vill jobba på.

– Jag hoppas och tror att jag ska få jobb. Annars är ju det här bortkastad tid för företagets del, säger Jerry.

För unga arbetslösa finns flera olika insatser för att de ska kunna ta jobben som finns. Yrkesintroduktionen är ett exempel. Arbetsförmedlingen ska snabbt gå in med insatser som till exempel praktik eller arbetsmarknadsutbildning.

Men även för dem som redan har varit med en stund, och blivit av med sitt jobb, kan omskolning eller komplettering av kunskaperna vara nyckeln till nytt jobb. Där har Arbetsförmedlingen begränsade möjligheter att hjälpa, åtminstone som det ser ut nu. Satsningar som arbetsmarknadsutbildning ska gå till dem som står längst från arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa, funktionshindrade och utrikes födda. 

Någon som är frustrerad över detta är Kurt Lind på Arbetsförmedlingens särskilda gruvförmedling i Kiruna. Arbetslösheten är låg i regionen, runt tre procent. Gruvnäringen har dammsugit närområdet på folk och Arbetsförmedlingen utbildar arbetslösa till maskinförare och lastbilsförare.

– Det är korta utbildningar på 20 veckor. Problemet är att vi inte kan välja vilka som ska få utbildningarna, utan det är bara de prioriterade grupperna.

Kurt skulle önska att de också kunde välja att utbilda någon som nyligen blivit av med sitt jobb till något av regionens bristyrken.

– Det är klart att vi måste hjälpa de utsatta grupperna, men efter lång tids arbetslöshet kan det vara svårt att klara av en utbildning.

Arbetsförmedlingen konstaterar själv i sin årliga arbetsmarknadsrapport att arbetsmarknadsutbildningen inte längre fungerar. De som går en utbildning har statistiskt sett inte större chans till jobb än de som inte utbildas.

En orsak kan vara just att utbildningarna går till dem som står längst från arbetsmarknaden – en grupp som kanske behöver andra insatser innan de kan tillgodogöra sig en arbetsmarknadsutbildning, konstaterar analyschefen Mats Wadman. 

Är det inte ett slöseri med resurser?

– Ja, det får man säga att det är om det inte leder till jobb. Arbetsmarknadsutbildningen är ju en av de dyraste insatserna vi har, säger Mats Wadman.

Troligtvis skulle utbildningarna göra större nytta bland dem som nyligen mist jobbet och behöver ställa om till ett annat yrke eller höja sin kompetens, tror han. Nu ska myndigheten se över vad som ska förändras för att utbildningarna ska ge bättre resultat, både för de arbetslösa och för företagen som har svårt att hitta utbildad arbetskraft.

20 mil norr om Degerfors ligger Malungsfors – en betydlig mindre ort utan tung industri. Levins traktortjänst med sju anställda har inte resurser nog att ordna med en yrkesintroduktionsanställning. När deras el- och datakunnige skogsmaskinsreparatör slutade blev det panik. Visst ringde folk på annonsen, men det var ingen som passade.

– De måste kunna el och data. Allt styrs av det i dag. Det ringde folk från Sundsvall och ända från Stockholm. Men jag kan inte kosta på utbildning på någon som kanske inte alls vill bosätta sig här egentligen, säger företagets ägare Jan Levin.

Lyckträffen kom när Jonas Martinsson återvände hem till Malungsfors efter ett halvår som telefonförsäljare i Karlstad. Han gick elprogrammet på gymnasiet och hade tänkt jobba som elektriker i Norge, men planerna stöp när nya regler om lärlingstid på två år infördes. Tillbaka i Malungsfors såg han att det fanns chans till utbildning på kommunens vuxenutbildning, med praktik ute på företag. Jonas hamnade på Levins traktortjänst.

– Det var succéartat direkt, berättar Jan Levin. Jonas förstod maskinernas elscheman direkt.

Ändå var det mycket för Jonas att lära sig.

– Jag visste inte vad en skogsmaskin var. Jag visste inte var komponenterna satt och hur de fungerade.

Under praktiken fick han tid att lära sig och sedan fick han jobbet.

– Han har blivit klippan här nu, säger Jan.


För Jan Levin på Levins traktortjänst i Malungsfors blev kommunens yrkesutbildning räddningen. Jonas Martinsson kunde komplettera sin elektrikerkompetens och ta det lediga jobbet som skogsmaskinsreparatör.

Karin Ek, rektor på Malung-Sälen lärcentrum, minns Jonas. Han är en av alla arbetssökande som har vänt sig till kommunen för att få hjälp med utbildning till jobb. Det ligger mycket arbete bakom varje utbildning, men det ger resultat.

– Det kan vara en enda person som kommer till oss med en önskan om att utbilda sig till ett visst yrke. Finns det ett behov börjar jobbet med att hitta en arbetsplats som är intresserad av att ställa upp med praktik och handledare, vi ska ha tag på en yrkeslärare för den teoretiska biten och vi ska lägga upp själva kursen. Men när det väl kommer i gång så har nästan alla utbildningar lett till anställningar.

Tyvärr kan kommunerna inte bekosta alla typer av utbildningar, hur troligt det än är att de leder till jobb.

– Vi måste säga nej när det blir alldeles för dyrt, som svetsutbildningar eller körkort för lastbil med släp. Sådana kostar över 100 000 per person. Det har vi inte råd med.

För Levins i Malungsfors blev kommunens vuxenutbildning räddningen. För Outokumpu i Degerfors handlar det om att attrahera ungdomar att välja industrin och utbilda dem på plats. Båda företagen behöver personal med hög kompetens som ska klara av komplicerade processer eller maskiner. Så beskrivs industrin ofta när unga ska lockas att välja industriprogrammet på gymnasiet.

Samtidigt utvecklas delar av industrin åt ett helt annat håll. Jobb styckas upp, görs enklare, blir mer likt ett löpande band och arbetsuppgifter utarmas. Arbetsmoment ska utföras på ett visst antal sekunder, sedan repeteras om och om igen. Det är enkla jobb som kräver minimal upplärningstid, men gärna maximal flexibilitet. 

Jobb som lätt kan flyttas utomlands eftersom det är lika lätt att lära upp ny arbetskraft i ett annat land. Till den typen av arbete passar det bra att ta in bemanningsanställda. 

Bland Outokumpus drygt 400 arbetare i Degerfors finns inte en enda inhyrd. Att satsa på personalen är en investering lika viktig som miljarderna som lades på varmplåtsavdelningen härom året.

– Det räcker inte att investera i maskiner om vi inte har kompetenta medarbetare. Det är det vi kan konkurrera med – minskade hierarkier och kompetens. Det är vårt vapen för att möta framtiden, säger Bjarne.

Därför är de som kan språk, teknik, underhåll och data attraktiva när de äldsta på golvet ska bli pensionärer. Att vara beredd att ta ansvar och klara av att växla mellan arbetsuppgifter och avdelningar har blivit ett krav och människor har växt med uppgifterna, säger Bjarne. Han liknar stålverket vid en segelbåt.

– Den måste trimmas och surras. Ska man ligga i täten måste man ha en skicklig besättning. Vi måste utveckla oss om vi ska gå framåt. 

Här finns jobben på 5–10 års sikt

  • Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete
  • Teknikyrken
  • Datayrken
  • Läkare
  • Specialistutbildade sjuksköterskor
  • Undersköterskor
  • Receptarier
  • Tandvårdsyrken
  • Läraryrken
  • Flertalet byggyrken

Här blir det svårt att få jobb

  • Montörsyrken
  • Maskinoperatörsyrken
  • Media och kultur
  • Vissa försäljningsyrken
  • Köks- och restaurang-biträden
  • Vissa administrativa yrken
  • Matroser
  • Veterinärer
  • Personaltjänstemän

Källa: Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2013–2015

Så höjer du din kompetens 

• Kommuner har ingen skyldighet att erbjuda utbildning för vuxna, men de flesta gör det, till exempel för personer som behöver läsa in eller komplettera grundskole- eller gymnasiebetyg. 

• Dessutom kan kommuner söka statsbidrag för att genomföra:

Yrkesvux: Yrkesinriktade kurser på gymnasienivå. 

Lärlingsutbildning: Yrkesinriktade kurser på gymnasienivå där minst 70 procent av tiden är förlagd ute på en arbetsplats.

 

Yrkesutbildning

• Utbildningarna riktar sig till personer som saknar gymnasieutbildning, behöver komplettera eller skaffa sig en helt ny yrkesinriktning.

• Personer med svag ställning på arbetsmarknaden har företräde till yrkesvux och yrkesförarutbildningen.

• Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildningar som ska matcha behoven på arbetsmarknaden. Minst ett halvår lång utbildning, oftast mellan ett och två år. Kräver förkunskap i form av gymnasieutbildning.

• Folkhögskolor kan erbjuda yrkesutbildningar. 

Ekonomin när du studerar 

  • Den som studerar kan söka studiemedel hos CSN.
  • Ger totalt 9 004 kronor på fyra veckor (2 820 i bidrag och 6 184 i lån). Den som har barn eller har arbetat innan studierna kan söka tilläggsbidrag och tilläggslån.
  • Från 47 års ålder begränsas antalet veckor med rätt till studiemedel. Den som fyllt 56 får högst 40 veckor, det vill säga ett år. Efter 56 års ålder beviljas inga studiemedel.

Källa: www.csn.se

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen