Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Varmt på jobbet? Ge inte upp!

– Det är olidligt. Mellan 30 och 40 grader varje dag. Det säger Mikael Norén, på Stora Enso Packaging i Jönköping. Han är en av många som plågas av värmen på jobbet. Men det finns hjälp att få. Dagens Arbete har listat reglerna som faktiskt finns.

I går, när han kom till jobbet efter helgen klockan sex på morgonen var det redan 25 grader i lokalen. Maskinerna var inte ens startade.

– Vårt jobb är delvis stillasittande, säger Mikael Norén.

– Men vi gör också saker som att ställa om maskinerna. Man blir svettig efter 30 sekunder. Det rinner om en så fort man rör sig.

Mikael Norén, som är GS klubbordförande på fabriken, berättar att ventilationen är gammal och alldeles för begränsad för de 130 personer som jobbar på golvet.

På kontoret däremot finns en modern AC-anläggning som byggdes för 4-5 år sedan.

– Jag förstår att det är dyrare att ordna med AC i en stor fabrik än på ett mindre kontor. Men ändå, vi ser det som diskriminering, säger han.

Ingemar Hjalmarsson, som är produktionschef på fabriken, säger att de försökt trycka in frisk luft genom ventilationsanläggningen, men det hjälper inte så mycket när det är 30 grader utomhus. Han säger också att arbetsledarna på fabriken köpt mobila mindre fläktar för att få lite svalkande luft.  Och de anställda får ta fler pauser så att de får i sig mer vätska.

Men värmen är likafullt mellan 30 och 40 grader i fabriken. Svetten rinner så fort arbetarna rör på sig, Vad ska ni göra åt det?

– Klart att man svettas när det är varmt. Det är fullt naturligt. Det gör vi väl alla. Sen har vi gjort de åtgärder jag nämnde tidigare.

– Alternativet är att stänga fabriken och inte leverera några varor. Jag kan inte bedöma vilka konsekvenser det kan få att inskränka produktionen under en viss tid.

Varför har ni AC på kontoret men inte i fabriken?

– Det är klart att vi vill förbättra arbetsmiljön i hela byggnaden. Det gäller både kontoret och fabriken. Men när det gäller kontorsdelen så ger oerhört små insatser en stor effekt. När det gäller fabriken är det en övergripande företagesledningsfråga. Det är ett stort ingrepp med hög kostnad som måste utredas ordentligt.En sådan anläggning skulle ha begränsad effekt en stor del av året.

FAKTA VÄRMEN PÅ JOBBET

Dagens Arbete har kollat med Arbetsmiljöverket. Det finns faktiskt hjälp att få. Det vill säga regler som hjälper er som jobbar att ställa krav på era arbetsgivare.

Det finns visserligen ingen övre gräns för hur varmt det får vara på en arbetsplats.

Men i en av arbetsmiljöverkets föreskrifter står det att det ska vara ett lämpligt klimat för de arbetsuppgifter som ska utföras.

Vad är då ”lämpligt”?

I en kommentar till föreskriften, som kan fungera som en vägledning, står det att en temperatur som varaktigt avviker från 20-26 grader måste undersökas närmare.

Omständigheter som har betydelse är hur rörligt jobbet är, till exempel. Och hur många personer som vistas där samtidigt.

Det finns också en regel om ventilation. Den säger bland annat att ”uteluft ska tillföras i tillräcklig mängd”.  Man ska utreda vilka behov som finns. En vägledning är att det ska bytas 7 liter luft/sekund per person.

Hur går man då till väga då värmen blir ett problem på jobbet?

  • Prata med arbetsgivaren. Han/hon har en skyldighet att utreda risker i arbetet. Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Om inte det fungerar. Skyddsombudet kan begära åtgärder.  Till exempel bättre ventilation, flera pauser.
  • Om ingenting händer. Skyddsombudet kan göra en skriftlig framställan, en ”66A”, som syftar på paragraf 6 a i arbetsmiljölagen. I den kan skyddsombudet kräva att arbetsgivaren återkommer inom en rimlig tid
  • Händer det fortfarande ingenting, vänd er till Arbetsmiljöverket, vilket i slutändan kan leda till att arbetsgivaren tvingas göra något åt saken.
  • Texten är kompletterad 31/7 2014.

     

     

    Läs mer:

    Läs mer från Dagens Arbete:

    Foto: Adam Daver

    En sista vända med svarven

    ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

    Knarket i industrin

    Måste jag kissa när andra ser på?

    Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

    6

    Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

    DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

    ”Jag vill försöka vara drogfri”

    Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

    1

    Dagens Arbete granskar knarket i industrin

    Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

    2

    ”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

    Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

    SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

    I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

    1

    Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

    Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

    Polisen om knarket innanför industri­grindarna

    Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

    ”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

    Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

    ”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

    DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

    1

    Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

    GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

    Så får du rätt pengar

    Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

    MBL får liv i poesin

    Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

    Avtal 2020

    Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

    Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

    Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

    Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

    3

    Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

    Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

    Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

    PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

    GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

    Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

    Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

    DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

    4

    Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

    PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

    1

    Guds hus byter roll

    BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

    Striden om arbetsrätten

    Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

    Överens om fortsatta Las-förhandlingar

    Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

    5

    Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

    Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

    ”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

    REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

    1

    ”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

    REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

    ”Er tystnad slår oss med häpnad”

    DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

    1

    Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

    GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

    2

    8 000 namn mot flytt av fabrik

    Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

    Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

    YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

    1
    Hämta mer

    Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.