Glaciären smälter på bok­mässan

Publicerad 2014-09-26, 13:54   Uppdaterad 2015-02-09, 11:11

bokmässanFörhoppningsvis ska det finnas något kvar av den smältande biten is från glaciären Salajekna på bokmässan nu på lördag. Då pratar GS ordförande Per-Olof Sjöö om hållbart bostadsbyggande och hur byggsektorns utsläpp av växthusgaser kan minska.

Sveriges största glaciär

  • Isbiten på bokmässan kommer från Sveriges största glaciär Salajekna.
  • Största delen av glaciären ligger i Norge.
  • Salajekna är 24 kvadratkilometer stor och som mest 300 meter tjock.
  • Bok- och biblioteksmässan pågår i Göteborg 25-28 september.

Medan bokmässan i Göteborg pågår droppar smältvattnet från en bit av glaciären Salajekna som har placerats i mässlokalen. Det är bland andra Svenska Naturskyddsföreningen och LO-TCO Biståndsnämnd som står bakom arrangemanget.

Vad har fackföreningsrörelsen med klimatfrågan och smältande glaciärer att göra? Ja, det kan verka lite långsökt, håller GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö med om. På lördag kommer han att prata och förklara för mässbesökarna.

– Vi behöver belysa klimathotet utifrån olika aspekter. Det går att sätta in i fackliga sammanhang också, säger han.

Klimathotet påverkar till exempel de branscher som GS och det globala facket BTI (Bygg- och träarbetarinternationalen – BWI på engelska) organiserar.

– Ta byggsektorn, som står för en stor del av utsläppen i dag. Genom att övergå till hållbart byggande kan dess klimatpåverkan minska. Man borde använda skogsråvara i större utsträckning och utveckla det industriella byggandet i trä. Samtidigt måste man energieffektivisera det gamla fastighetsbeståndet så mycket som möjligt, säger Per-Olof Sjöö.

Han ser flera utmaningar framåt. Den kraftiga urbanisering (inflyttning till städer) som sker världen över leder till extremt stora behov av att bygga nya bostäder.

– Jag läste någonstans att de kommande 50 åren behöver vi bygga lika många bostäder i städerna som vi hittills har byggt i mänsklighetens historia. Det är en enorm utmaning att klara av att bygga drägliga bostäder och samtidigt inte förstöra klimatet.

Hur ser det ut med användandet av trä i höga hus i Sverige i dag?

– Det pågår en fantastisk utveckling just nu. Vi har länge tyckt att det har gått trögt, men det är som att proppen har gått ur. Nu är det största problemet att efterfrågan är större än tillverkningskapaciteten.

På vilka andra sätt har facken ansvar för klimatfrågan?

– Alla pratar om hållbarhet och större företag har egna hållbarhetsstrategier. Ur ett fackligt perspektiv ser vi att man måste vidga hållbarhetsbegreppet att inte bara omfatta miljö, utan också sociala villkor och arbetsrätt. Om man vill ha en hållbar produktion måste man också se till att de som jobbar i produktionen har hållbara villkor vad gäller lön, pension, försäkringar och levnadsvillkor. Det är frågor som allt för ofta glöms bort när det pratas hållbarhet.