”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

General Motors vd Mary Barra pratar om Chevrolets nya hybrid Volt. Foto: TT

Bilmingel i väntan på framtiden

ANALYS Bilindustrin minglar i Detroit. Nya modeller visas, rykten florerar. På ytan är det fest igen. Men fordonsindustrin står inför en rad smärtsamma utmaningar med skärpta klimatkrav, växande storstäder och nya sätt att använda bilen.

När världens bilindustri just nu minglar på mässan i Detroit är stämningen mer uppsluppen än på många år.

För värdlandet USA blev fjolårets bilförsäljning den högsta på halvtannat decennium. Inte nog med det. Försäljningen under november och december var den högsta någonsin i historien, just de månaderna.

Orsakerna är flera.

Den ekonomiska återhämtningen, det låga oljepriset och tillgången på förmånliga lån till låg ränta – allt detta har sammantaget gett bilförsäljningen en skjuts framåt i bilismens hemland.

Där, i USA, går det desto trögare för Volvo personvagnar. På den amerikanska bilmarknaden säljer Volvo idag bara hälften så många bilar som ett normalt gott Volvoår. Ändå åker Volvo till Detroitmässan med nyvunnet självförtroende och ett färskt produktionsrekord. Ett tredje skift är på gång i Torslanda vilket får positiva efterverkningar i såväl Olofström som Skövde.

Från fabrikerna i Göteborg och Gent exporteras numera betydligt fler bilar till Kina än till USA. Bilismens världskarta har på tio år ritats om på ett dramatiskt sätt.

Volvos vd Håkan Samuelsson åker säkert till Detroit med förhoppningen om att kunna återerövra en del av den amerikanska kundkrets som man förr hade. Och som var så viktig för företag, i synnerhet när dollarn var dyr. I portföljen har han den nya suven och en ny crossover, just sådana modeller som amerikanerna gillar.

Och som vanligt får en Volvo-vd svara på frågor om det är dags att starta egen tillverkning i USA – för att slippa upp- och nergångarna i valutan. Just det som konkurrenterna BMW och Mercedes slipper med sina sydstatsfabriker.

Spekulationerna om en amerikansk Volvofabrik tar fart så fort dollarn rör sig anmärkningsvärt mycket, uppåt eller nedåt tycks inte spela någon roll.

Den största tilldragelsen på mässan tycks annars vara Fords nya F-150 (bilden nedan, Foto: TT). Alltså en ny variant av den pick-up som länge varit sinnebilden av en amerikansk bil. Stor, tung och törstig.

Business as usual?

Egentligen inte. Visserligen har sjunkande bensinpriser på senare tid gjort bilköpare något mindre känsliga för bilarnas bränsleförbrukning när de ska välja ny bil.

Men det innebär inte att vi är tillbaka i samma bränslefest som före krisen.

Till och med en F-150 har blivit snålare med soppan. Den nya modellen har gjorts så snål att den kräver ner till 22 procent mindre bränsle än den förra varianten. Anledningen är att den är betydligt lättare eftersom bilen delvis är byggd i aluminium som tidigare aldrig använts vid biltillverkning i någon större skala.

Lättare material och mindre bränsleförbrukning. Men den nya tiden kräver mer än så av bilindustrin. De skärpta utsläppskraven har bilindustrin levt med ett tag och tvingats anpassa sig till.

Nu gäller det konsumenterna. Vad ska vi egentligen med bilen till?

Svaret på den frågan finns bland alla de marknadsundersökningar som bilindustrin betalar gigantiska belopp för att göra. Det gäller att utröna vad framtidens bilköpare vill ha.

Färre unga tar körkort och i ett utpräglat köpstarkt billand som Tyskland är det idag hälften så många unga som har egen bil mot för bara tio år sedan.

Det blåser sannerligen nya vindar över bilismen. Bilen som statussymbol? Glöm det. Den tiden är över.

Nu vill många slippa bilen, men ändå använda sig av den. I den stund man behöver den.  Inte mer.

Som det nu är betalar man mycket för något som knappt utnyttjas.

I massbilismens hemland USA står en genomsnittsbil parkerad 96 procent av sin livstid. Den körs bara 2,6 procent av tiden. Resten går åt till att sitta i kö och leta efter parkeringsplats, enligt en undersökning.

De nya trafikanterna finns i ökad utsträckning i storstäderna. Urbaniseringen koncentrerar en allt större del av jordens befolkning till storstäder och ännu större megastäder. Vem behöver bil där? Vem vill ens ha bil där, sitta i köer och betala för dyra parkeringsplatser?

Men ibland behövs en bil.

Att kunna beställa bil just när man behöver den kommer att bli viktigare.

I San Fransisco har några företag utvecklat ”cars on demand” – bil på beställning. Genom appen i mobilen beställer man bil med chaufför. Man kan välja bil efter behov; om man ska åka till fotbollsträningen, från festen med vännerna eller till just byggmarknaden för att köpa virke.

Tjänsten har blivit en succé. Det största av dessa San Fransisco-företag, Uber, startade för fem år sedan och har idag verksamhet i 200 storstäder i ett 40-tal länder.

Framtidens bilist kanske inte äger någon egen bil. Men blir det bilindustrin själv som ställer upp med beställningsbara bilar? Det kräver i så fall uppbygget av en omfattande serviceorganisation.

Framtidens bilist kanske föredrar en bil på beställning istället för en egen som ska servas och tankas och tvättas och repareras.

Framtidens bilist förväntar sig dessutom att kunna vara uppkopplad i den bil man färdas i.

I dag uppger nästan var tredje tysk bilist att de använder sin mobil på ett eller annat under färden. Inte utan fara för sig själv och medtrafikanterna. Därför efterlyses en säkrare miljö för mobiltelefonerna i bilen.

Men inte bara det. På tur står smartare navigationssystem med uppdatering av trafikläget, information om framkomlighet – ungefär så som appen Waze har vidareutvecklat GPS.

Att ta in IT i bilen ställer bilindustrin för ett val.

Antingen kan man göra som telekombolagen eller tv-tillverkarna – släppa in det befintliga Internet i bilen och låta bilen bli ännu en ny arena för Google och Facebook och andra.  Eller också satsar bilindustrin på att göra en ”iCar” där man själv kontrollerar större delen av värdekedjan. Ungefär som Apple lägger beslag på 80 procent av värdet i en iPhone eller iPad.

Men det ställer helt nya krav på bilindustrin.

Att tillverka och utveckla uppkopplade bilar förutsätter en betydligt snabbare utvecklingstakt av bilarna. Mycket kortare än de cirka sjuåriga modellcykler som idag anses vara standard. Informationstekningens utveckling rusar betydligt snabbare än bilindustrins.

Att koppla upp världens bilflotta till nätet lockar. En uppkopplad bil erbjuder en jättemarknad för annonsörer.McKinsey-rapporten Mobility of the future uppskattar att varje minut som världens bilister är uppkopplade motsvarar ett ekonomiskt värde på cirka 50 miljarder kronor.

Silicon Valley är redan på väg att bli en aktör i bilbranschen. I första hand genom Googles förarlösa bil.

Utvecklingen av förarlösa bilar går snabbt. För tio år sedan utlyste amerikanska innovationsmyndigheten Darpa en tävling för att locka entreprenörer att ta fram förarlösa fordon. Resultatet blev minst sagt magert.

Bara sex år senare kunde Google presentera en förararlös bil som fungerade.

Nu har den rullat tiotusentals mil i trafik och det sägs att den bara varit inblandad i två incidenter. Bägge gångerna på grund av människan.  Ena gång med en människa bakom ratten, den andra gången blev den påkörd av en bil bakifrån.

Om fem år är de förarlösa bilarna ute till försäljning, utlovas det.

Framtidens bil kopplas upp mot nätet, den kommer kanske att vara elektrisk om nu uppladdningen räcker betydligt längre än idag. Vi behöver inte äga någon bil utan ska kunna dela den med andra och beställa den när vi vill och till just det ändamål stunden kräver. Och på vägarna rullar förarlösa bilar.

Google, Uber och elbilstillverkaren Tesla är några av de företag som idag står för några av de mer spektakulära  nymodigheterna och som får oss att fundera på en framtid som kanske inte är särskilt avlägsen.

Dagens Detroitmässa är knappast väsensskild jämfört med den som var för tio år sedan. Men om vi tittar tio år framöver?

Läs mer:

Harald Gatu

Läs mer från Dagens Arbete:

Arbetsrätten

Öppnare las-förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

2

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

1

”Jag har fått lära mig att ha tålamod”

Martin Gunnarsson är smålänningen som vill pröva nya sätt att värva medlemmar till IF Metall, och som med åren lärt sig att lugna ner sig lite.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.