"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

General Motors vd Mary Barra pratar om Chevrolets nya hybrid Volt. Foto: TT

Bilmingel i väntan på framtiden

ANALYS Bilindustrin minglar i Detroit. Nya modeller visas, rykten florerar. På ytan är det fest igen. Men fordonsindustrin står inför en rad smärtsamma utmaningar med skärpta klimatkrav, växande storstäder och nya sätt att använda bilen.

När världens bilindustri just nu minglar på mässan i Detroit är stämningen mer uppsluppen än på många år.

För värdlandet USA blev fjolårets bilförsäljning den högsta på halvtannat decennium. Inte nog med det. Försäljningen under november och december var den högsta någonsin i historien, just de månaderna.

Orsakerna är flera.

Den ekonomiska återhämtningen, det låga oljepriset och tillgången på förmånliga lån till låg ränta – allt detta har sammantaget gett bilförsäljningen en skjuts framåt i bilismens hemland.

Där, i USA, går det desto trögare för Volvo personvagnar. På den amerikanska bilmarknaden säljer Volvo idag bara hälften så många bilar som ett normalt gott Volvoår. Ändå åker Volvo till Detroitmässan med nyvunnet självförtroende och ett färskt produktionsrekord. Ett tredje skift är på gång i Torslanda vilket får positiva efterverkningar i såväl Olofström som Skövde.

Från fabrikerna i Göteborg och Gent exporteras numera betydligt fler bilar till Kina än till USA. Bilismens världskarta har på tio år ritats om på ett dramatiskt sätt.

Volvos vd Håkan Samuelsson åker säkert till Detroit med förhoppningen om att kunna återerövra en del av den amerikanska kundkrets som man förr hade. Och som var så viktig för företag, i synnerhet när dollarn var dyr. I portföljen har han den nya suven och en ny crossover, just sådana modeller som amerikanerna gillar.

Och som vanligt får en Volvo-vd svara på frågor om det är dags att starta egen tillverkning i USA – för att slippa upp- och nergångarna i valutan. Just det som konkurrenterna BMW och Mercedes slipper med sina sydstatsfabriker.

Spekulationerna om en amerikansk Volvofabrik tar fart så fort dollarn rör sig anmärkningsvärt mycket, uppåt eller nedåt tycks inte spela någon roll.

Den största tilldragelsen på mässan tycks annars vara Fords nya F-150 (bilden nedan, Foto: TT). Alltså en ny variant av den pick-up som länge varit sinnebilden av en amerikansk bil. Stor, tung och törstig.

Business as usual?

Egentligen inte. Visserligen har sjunkande bensinpriser på senare tid gjort bilköpare något mindre känsliga för bilarnas bränsleförbrukning när de ska välja ny bil.

Men det innebär inte att vi är tillbaka i samma bränslefest som före krisen.

Till och med en F-150 har blivit snålare med soppan. Den nya modellen har gjorts så snål att den kräver ner till 22 procent mindre bränsle än den förra varianten. Anledningen är att den är betydligt lättare eftersom bilen delvis är byggd i aluminium som tidigare aldrig använts vid biltillverkning i någon större skala.

Lättare material och mindre bränsleförbrukning. Men den nya tiden kräver mer än så av bilindustrin. De skärpta utsläppskraven har bilindustrin levt med ett tag och tvingats anpassa sig till.

Nu gäller det konsumenterna. Vad ska vi egentligen med bilen till?

Svaret på den frågan finns bland alla de marknadsundersökningar som bilindustrin betalar gigantiska belopp för att göra. Det gäller att utröna vad framtidens bilköpare vill ha.

Färre unga tar körkort och i ett utpräglat köpstarkt billand som Tyskland är det idag hälften så många unga som har egen bil mot för bara tio år sedan.

Det blåser sannerligen nya vindar över bilismen. Bilen som statussymbol? Glöm det. Den tiden är över.

Nu vill många slippa bilen, men ändå använda sig av den. I den stund man behöver den.  Inte mer.

Som det nu är betalar man mycket för något som knappt utnyttjas.

I massbilismens hemland USA står en genomsnittsbil parkerad 96 procent av sin livstid. Den körs bara 2,6 procent av tiden. Resten går åt till att sitta i kö och leta efter parkeringsplats, enligt en undersökning.

De nya trafikanterna finns i ökad utsträckning i storstäderna. Urbaniseringen koncentrerar en allt större del av jordens befolkning till storstäder och ännu större megastäder. Vem behöver bil där? Vem vill ens ha bil där, sitta i köer och betala för dyra parkeringsplatser?

Men ibland behövs en bil.

Att kunna beställa bil just när man behöver den kommer att bli viktigare.

I San Fransisco har några företag utvecklat ”cars on demand” – bil på beställning. Genom appen i mobilen beställer man bil med chaufför. Man kan välja bil efter behov; om man ska åka till fotbollsträningen, från festen med vännerna eller till just byggmarknaden för att köpa virke.

Tjänsten har blivit en succé. Det största av dessa San Fransisco-företag, Uber, startade för fem år sedan och har idag verksamhet i 200 storstäder i ett 40-tal länder.

Framtidens bilist kanske inte äger någon egen bil. Men blir det bilindustrin själv som ställer upp med beställningsbara bilar? Det kräver i så fall uppbygget av en omfattande serviceorganisation.

Framtidens bilist kanske föredrar en bil på beställning istället för en egen som ska servas och tankas och tvättas och repareras.

Framtidens bilist förväntar sig dessutom att kunna vara uppkopplad i den bil man färdas i.

I dag uppger nästan var tredje tysk bilist att de använder sin mobil på ett eller annat under färden. Inte utan fara för sig själv och medtrafikanterna. Därför efterlyses en säkrare miljö för mobiltelefonerna i bilen.

Men inte bara det. På tur står smartare navigationssystem med uppdatering av trafikläget, information om framkomlighet – ungefär så som appen Waze har vidareutvecklat GPS.

Att ta in IT i bilen ställer bilindustrin för ett val.

Antingen kan man göra som telekombolagen eller tv-tillverkarna – släppa in det befintliga Internet i bilen och låta bilen bli ännu en ny arena för Google och Facebook och andra.  Eller också satsar bilindustrin på att göra en ”iCar” där man själv kontrollerar större delen av värdekedjan. Ungefär som Apple lägger beslag på 80 procent av värdet i en iPhone eller iPad.

Men det ställer helt nya krav på bilindustrin.

Att tillverka och utveckla uppkopplade bilar förutsätter en betydligt snabbare utvecklingstakt av bilarna. Mycket kortare än de cirka sjuåriga modellcykler som idag anses vara standard. Informationstekningens utveckling rusar betydligt snabbare än bilindustrins.

Att koppla upp världens bilflotta till nätet lockar. En uppkopplad bil erbjuder en jättemarknad för annonsörer.McKinsey-rapporten Mobility of the future uppskattar att varje minut som världens bilister är uppkopplade motsvarar ett ekonomiskt värde på cirka 50 miljarder kronor.

Silicon Valley är redan på väg att bli en aktör i bilbranschen. I första hand genom Googles förarlösa bil.

Utvecklingen av förarlösa bilar går snabbt. För tio år sedan utlyste amerikanska innovationsmyndigheten Darpa en tävling för att locka entreprenörer att ta fram förarlösa fordon. Resultatet blev minst sagt magert.

Bara sex år senare kunde Google presentera en förararlös bil som fungerade.

Nu har den rullat tiotusentals mil i trafik och det sägs att den bara varit inblandad i två incidenter. Bägge gångerna på grund av människan.  Ena gång med en människa bakom ratten, den andra gången blev den påkörd av en bil bakifrån.

Om fem år är de förarlösa bilarna ute till försäljning, utlovas det.

Framtidens bil kopplas upp mot nätet, den kommer kanske att vara elektrisk om nu uppladdningen räcker betydligt längre än idag. Vi behöver inte äga någon bil utan ska kunna dela den med andra och beställa den när vi vill och till just det ändamål stunden kräver. Och på vägarna rullar förarlösa bilar.

Google, Uber och elbilstillverkaren Tesla är några av de företag som idag står för några av de mer spektakulära  nymodigheterna och som får oss att fundera på en framtid som kanske inte är särskilt avlägsen.

Dagens Detroitmässa är knappast väsensskild jämfört med den som var för tio år sedan. Men om vi tittar tio år framöver?

Harald Gatu

Läs mer från Dagens Arbete:

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

IF Metall stämmer bilvårdsföretag

16 bilvårdsarbetare i Göteborg har haft för låga löner, enligt IF Metall. Därför stämmer facket arbetsgivaren inför Arbetsdomstolen, AD.

4

Ta med en arbetskompis och rösta

KRÖNIKA | EU-VALET ”Vi behöver ett EU som bryr sig. Det är våra jobb det handlar om, vår vardag och våra liv”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

EU-valet

Allt du vill veta om EU-valet

Nu är det bara dagar kvar till valet till Europaparlamentet. Behöver du veta mer innan du bestämmer dig? Vi guidar om hur EU funkar, vad partierna vill och vad medlemskapet betyder för dig som jobbar.

4

Las ska utredas på ett år

Regeringen har nu tillsatt utredningen som på ett år ska föreslå ändringar i lagen om anställningstrygghet, bland annat ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Men om parterna under tiden kan enas om en förändrad Las kan deras förslag bli lag i stället för utredarens.

8

”Nästa års avtalsrörelse började i dag”

PerspektivSvensk basindustri har svårt att hitta rätt arbetskraft och hämmas av höga lönekostnader och krångliga tillståndsprocesser, enligt Industriarbetsgivarna. DA:s Harald Gatu har läst nya rapporten och konstaterar att nästa års avtalsrörelse redan har börjat.

1

Månadsklocka ska ge färre ­olyckor

ARBETSMILJÖ Ett tema per månad. Så arbetar Kvarn­sveden för att öka säkerhetstänket på bruket. ”Det blir lättare när man har en sak i taget att ­fokusera på”, säger huvudskyddsombudet Jan Grundelius.

Trumps kamp i Sundsvall

HANDELSKRIGUSA:s sanktioner mot ryska oligarker gjorde att Robert Sundin och hans 500 arbetskamrater på Kubal fick gå nio månader under hot om arbetslöshet. Nu när den faran är avvärjd möter DA ändå oro för vad som ska bli nästa kris.

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

1

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte. Läs eller lyssna på hennes berättelse.

1

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.