Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

General Motors vd Mary Barra pratar om Chevrolets nya hybrid Volt. Foto: TT

Bilmingel i väntan på framtiden

ANALYS Bilindustrin minglar i Detroit. Nya modeller visas, rykten florerar. På ytan är det fest igen. Men fordonsindustrin står inför en rad smärtsamma utmaningar med skärpta klimatkrav, växande storstäder och nya sätt att använda bilen.

När världens bilindustri just nu minglar på mässan i Detroit är stämningen mer uppsluppen än på många år.

För värdlandet USA blev fjolårets bilförsäljning den högsta på halvtannat decennium. Inte nog med det. Försäljningen under november och december var den högsta någonsin i historien, just de månaderna.

Orsakerna är flera.

Den ekonomiska återhämtningen, det låga oljepriset och tillgången på förmånliga lån till låg ränta – allt detta har sammantaget gett bilförsäljningen en skjuts framåt i bilismens hemland.

Där, i USA, går det desto trögare för Volvo personvagnar. På den amerikanska bilmarknaden säljer Volvo idag bara hälften så många bilar som ett normalt gott Volvoår. Ändå åker Volvo till Detroitmässan med nyvunnet självförtroende och ett färskt produktionsrekord. Ett tredje skift är på gång i Torslanda vilket får positiva efterverkningar i såväl Olofström som Skövde.

Från fabrikerna i Göteborg och Gent exporteras numera betydligt fler bilar till Kina än till USA. Bilismens världskarta har på tio år ritats om på ett dramatiskt sätt.

Volvos vd Håkan Samuelsson åker säkert till Detroit med förhoppningen om att kunna återerövra en del av den amerikanska kundkrets som man förr hade. Och som var så viktig för företag, i synnerhet när dollarn var dyr. I portföljen har han den nya suven och en ny crossover, just sådana modeller som amerikanerna gillar.

Och som vanligt får en Volvo-vd svara på frågor om det är dags att starta egen tillverkning i USA – för att slippa upp- och nergångarna i valutan. Just det som konkurrenterna BMW och Mercedes slipper med sina sydstatsfabriker.

Spekulationerna om en amerikansk Volvofabrik tar fart så fort dollarn rör sig anmärkningsvärt mycket, uppåt eller nedåt tycks inte spela någon roll.

Den största tilldragelsen på mässan tycks annars vara Fords nya F-150 (bilden nedan, Foto: TT). Alltså en ny variant av den pick-up som länge varit sinnebilden av en amerikansk bil. Stor, tung och törstig.

Business as usual?

Egentligen inte. Visserligen har sjunkande bensinpriser på senare tid gjort bilköpare något mindre känsliga för bilarnas bränsleförbrukning när de ska välja ny bil.

Men det innebär inte att vi är tillbaka i samma bränslefest som före krisen.

Till och med en F-150 har blivit snålare med soppan. Den nya modellen har gjorts så snål att den kräver ner till 22 procent mindre bränsle än den förra varianten. Anledningen är att den är betydligt lättare eftersom bilen delvis är byggd i aluminium som tidigare aldrig använts vid biltillverkning i någon större skala.

Lättare material och mindre bränsleförbrukning. Men den nya tiden kräver mer än så av bilindustrin. De skärpta utsläppskraven har bilindustrin levt med ett tag och tvingats anpassa sig till.

Nu gäller det konsumenterna. Vad ska vi egentligen med bilen till?

Svaret på den frågan finns bland alla de marknadsundersökningar som bilindustrin betalar gigantiska belopp för att göra. Det gäller att utröna vad framtidens bilköpare vill ha.

Färre unga tar körkort och i ett utpräglat köpstarkt billand som Tyskland är det idag hälften så många unga som har egen bil mot för bara tio år sedan.

Det blåser sannerligen nya vindar över bilismen. Bilen som statussymbol? Glöm det. Den tiden är över.

Nu vill många slippa bilen, men ändå använda sig av den. I den stund man behöver den.  Inte mer.

Som det nu är betalar man mycket för något som knappt utnyttjas.

I massbilismens hemland USA står en genomsnittsbil parkerad 96 procent av sin livstid. Den körs bara 2,6 procent av tiden. Resten går åt till att sitta i kö och leta efter parkeringsplats, enligt en undersökning.

De nya trafikanterna finns i ökad utsträckning i storstäderna. Urbaniseringen koncentrerar en allt större del av jordens befolkning till storstäder och ännu större megastäder. Vem behöver bil där? Vem vill ens ha bil där, sitta i köer och betala för dyra parkeringsplatser?

Men ibland behövs en bil.

Att kunna beställa bil just när man behöver den kommer att bli viktigare.

I San Fransisco har några företag utvecklat ”cars on demand” – bil på beställning. Genom appen i mobilen beställer man bil med chaufför. Man kan välja bil efter behov; om man ska åka till fotbollsträningen, från festen med vännerna eller till just byggmarknaden för att köpa virke.

Tjänsten har blivit en succé. Det största av dessa San Fransisco-företag, Uber, startade för fem år sedan och har idag verksamhet i 200 storstäder i ett 40-tal länder.

Framtidens bilist kanske inte äger någon egen bil. Men blir det bilindustrin själv som ställer upp med beställningsbara bilar? Det kräver i så fall uppbygget av en omfattande serviceorganisation.

Framtidens bilist kanske föredrar en bil på beställning istället för en egen som ska servas och tankas och tvättas och repareras.

Framtidens bilist förväntar sig dessutom att kunna vara uppkopplad i den bil man färdas i.

I dag uppger nästan var tredje tysk bilist att de använder sin mobil på ett eller annat under färden. Inte utan fara för sig själv och medtrafikanterna. Därför efterlyses en säkrare miljö för mobiltelefonerna i bilen.

Men inte bara det. På tur står smartare navigationssystem med uppdatering av trafikläget, information om framkomlighet – ungefär så som appen Waze har vidareutvecklat GPS.

Att ta in IT i bilen ställer bilindustrin för ett val.

Antingen kan man göra som telekombolagen eller tv-tillverkarna – släppa in det befintliga Internet i bilen och låta bilen bli ännu en ny arena för Google och Facebook och andra.  Eller också satsar bilindustrin på att göra en ”iCar” där man själv kontrollerar större delen av värdekedjan. Ungefär som Apple lägger beslag på 80 procent av värdet i en iPhone eller iPad.

Men det ställer helt nya krav på bilindustrin.

Att tillverka och utveckla uppkopplade bilar förutsätter en betydligt snabbare utvecklingstakt av bilarna. Mycket kortare än de cirka sjuåriga modellcykler som idag anses vara standard. Informationstekningens utveckling rusar betydligt snabbare än bilindustrins.

Att koppla upp världens bilflotta till nätet lockar. En uppkopplad bil erbjuder en jättemarknad för annonsörer.McKinsey-rapporten Mobility of the future uppskattar att varje minut som världens bilister är uppkopplade motsvarar ett ekonomiskt värde på cirka 50 miljarder kronor.

Silicon Valley är redan på väg att bli en aktör i bilbranschen. I första hand genom Googles förarlösa bil.

Utvecklingen av förarlösa bilar går snabbt. För tio år sedan utlyste amerikanska innovationsmyndigheten Darpa en tävling för att locka entreprenörer att ta fram förarlösa fordon. Resultatet blev minst sagt magert.

Bara sex år senare kunde Google presentera en förararlös bil som fungerade.

Nu har den rullat tiotusentals mil i trafik och det sägs att den bara varit inblandad i två incidenter. Bägge gångerna på grund av människan.  Ena gång med en människa bakom ratten, den andra gången blev den påkörd av en bil bakifrån.

Om fem år är de förarlösa bilarna ute till försäljning, utlovas det.

Framtidens bil kopplas upp mot nätet, den kommer kanske att vara elektrisk om nu uppladdningen räcker betydligt längre än idag. Vi behöver inte äga någon bil utan ska kunna dela den med andra och beställa den när vi vill och till just det ändamål stunden kräver. Och på vägarna rullar förarlösa bilar.

Google, Uber och elbilstillverkaren Tesla är några av de företag som idag står för några av de mer spektakulära  nymodigheterna och som får oss att fundera på en framtid som kanske inte är särskilt avlägsen.

Dagens Detroitmässa är knappast väsensskild jämfört med den som var för tio år sedan. Men om vi tittar tio år framöver?

Läs mer:

Harald Gatu

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. I dag inleder Dagens Arbete en stor granskning av knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

1

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Avtal 2020

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.