Industriarbetarnas tidning

Den verkliga kostnaden för SCA:s resvanor

27 januari, 2015

Skrivet av Marie Edholm

DA-analysAnställda inom industrin har i flera år vittnat om det uppskruvade tempot. Mer vinst ska pressas ur en allt mer slimmad organisation. Det kostar på och det sliter. SCA-toppens resor med privatjet och exklusiva jaktträffar väcker en del frågor.

De tar aldrig slut, uppgifterna som Svenska Dagbladet och ekonomisajten N360 avslöjar i sin gemensamma granskning av hur SCA-toppen flyger med företagets egna jetplan.

I dagens tidning skriver SvD om hur vd Jan Johansson tog SCA:s jetplan till Brasilien under fotbolls-VM. En resa som tur och retur kostade 3 miljoner kronor. Resor som gjordes i Brasilien är inte inräknade. Jan Johansson skriver i ett svar till SvD att han kontinuerligt gör regionala business reviews med kund- och verksamhetsbesök, och att den gjordes i Sydamerika i samband med fotbolls-VM. Han gick även på fotboll, skriver han.

Att ta privatjeten kostar troligtvis runt 100 000 kronor per flygtimme, har branschexperter uppgett till tidningarna.

Ibland kan det vara det mest effektiva sättet att lösa en resa på. Att resa i ett dygn och mellanlanda flera gånger är inte ett bra upplägg inför en viktig förhandling. Men under granskningens gång har andra resvanor kommit upp till ytan.

Resan till fotbolls-VM är det senaste exemplet, men SvD och N360 har tidigare berättat om SCA:s jaktanläggning i Härjedalen som har renoverats för 100 miljoner kronor. Den numera avgående styrelseordföranden Sverker Martin-Löf fick fri förfoganderätt över anläggningen i 60-årspresent av SCA. Han ska ofta ha använt SCA:s privatjet för att resa till jaktanläggningen och representera med andra näringslivstoppar. En gång ska planet ha sänts ner från Östersund till Stockholm för att hämta en kvarglömd plånbok – en 2-timmarsflygning tur och retur till en kostnad av uppskattningsvis 200 000 kronor.

Hur mycket är 200 000 kronor? Det kan vara några timmars flygning med ett tomt privatjet. I skogen – på till exempel SCA:s mark där råvaran växer som sen förädlas på koncernens sågverk, massa- och pappersbruk och i hygiensektorn – går tiden långsammare.

En skogsarbetare som sätter plantor i Sverige har normalt ett ackord runt 45 öre per planta. En vanlig dag sätter skogsarbeteren runt 2 300 plantor på en hektar skogsmark och tjänar en tusenlapp.

Det tar alltså 200 dagar – eller nio månader om helger räknas bort – för skogsarbetaren att jobba ihop en lön på 200 000 kronor. På den tiden sätter hen cirka 460 000 plantor i backen. Sen tar det decennier innan träden kan avverkas och ge intäkter till SCA.

Frågan väcks – har SCA:s ledning ens reflekterat över vad 200 000 kronor är eller hur de blir till? Förstod de hur många timmar av andra människors arbete de gjorde av med när de skickade ett tomt plan för att hämta en kvarglömd plånbok?

Samtidigt som detta har pågått i toppen, har annat hänt i resten av företaget. De senaste tio åren har besparingspaketen gått i varandra, åtgärdsprogramen ska minska kostnaderna och öka produktiviteten. Tusentals anställda har fått lämna koncernen, flera hundra av dem i Sverige. Några sågverk, pappersbruk och förpackningsfabriker har lagt ner, resten har slimmat sin personalstyrka.

En undersökning som Dagens Arbete gjort av de svenska pappersbruken visar att svenska pappersindustriarbetare producerade 42 procent mer per person 2010 än de gjorde tio år tidigare. Färre gör mer.

Detta är bara ett exempel, liknande rationaliseringar görs i de flesta branscher. Det sparar resurser och ger vinster, stärker företagens konkurrenskraft och tryggar jobben som är kvar. Men det kostar också på.

Statistik från Arbetsmiljöverket 2014 visar att de arbetsrelaterade besvären ökar igen efter att ha sjunkit i många år. Människor mår framför allt dåligt av att stressen har ökat, men även den fysiska arbetsmiljön verkar bli sämre igen.

Facken befarar att den ökade stressen kan leda till fler belastningsskador och olyckor. En sjukskrivning kostar pengar, både för företag, individ och samhälle, men finns det sen ingen arbetsuppgift för ett par utslitna axlar kan den personen sägas upp och får försöka hitta annat jobb.

I dag presenterar vd Jan Johansson SCA:s bokslut för 2014. Det är inga dåliga siffror som visas upp. Höjd omsättning, höjd vinst. Och höjd aktieutdelning. Aktien rusar på börsen och alla aktieägare kan vara nöjda.

Det är kanske inte särskilt konstigt att 3 miljoner kronor för en resa till Brasilien – just när fotbolls-VM pågår – inte känns särskilt dyr eller upprörande, när koncernen gör en vinst för 2014 på 10 miljarder kronor.

De verkar i olika världar, direktörerna och de anställda. I den ena flygs 3 miljoner bort utan reflektion, i den andra ska folk bort för att kostnader ska kapas. En handfull årsarbetare ryms i den där flygresan som tog ett drygt dygn att göra.

Det ligger många tusen människors arbete och ansträngningar bakom SCA:s intäkter. Varje inkörd minut, varje extra producerad kubikmeter papper, varje sparad kilowattimme, varje indragen tjänst och nedlagd arbetsplats, varje sparad krona från alla människor på alla enheter bidrar gemensamt till miljardbesparingar och vinster för SCA.

De dyra vanorna i SCA-toppen berör fler än bara aktieägarna.

Läs mer

Hur mycket pengar behöver man

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.