Industriarbetarnas tidning

Super-Mario sätter fart på jobb och löner

23 januari, 2015

Skrivet av Harald Gatu

ANALYS I går kom beskedet att Europeiska centralbanken varje månad pumpar in 500 miljarder kronor i Europas sargade ekonomi. Ett gigantiskt stimulanspaket som kan få återverkningar i den svenska avtalsrörelsen. Med sedelpressen vill ECB få fart på investeringarna. Det ska ge jobb och ekonomisk tillväxt.

Han kallas redan för ”Super-Mario”, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi som för dagen tycks starkare än Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Tysklands regering har under hela finanskrisen föst EU och dess institutioner framför sig. Besparingar och inflationsbekämpning har stått i fokus.

Men i går var det Mario Draghi som tog initiativet. Den sargade europeiska ekonomin ska stimuleras. Och det med nytryckta pengar, elektroniska sådana förvisso. Men så här ska det gå till:

ECB, den europeiska centralbanken, ger ut nya pengar. De pengarna används för att köpa statsobligationer. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Nu ska alltså ECB med nya fräscha pengar köpa euro-ländernas statsobligationer (Grekland undantaget). Detta gillas inte av Tyskland som tror att kalaset kan bli för dyrt och att skuldsatta länder som misskött sin ekonomi slipper göra sin hemläxa.

Hursomhelst, genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. Räntorna bör alltså falla. Och låga räntor stimulerar ekonomin, enligt räkneboken.

När det blir mer pengar i penningssystemet ökar inflationen. Precis det som Europa sägs behöva nu.

Motsatsen till inflation är deflation, när priserna faller. Vad händer när priserna faller? Den som har pengar sitter på pengarna. Varför handla eller investera idag när det blir billigare i morgon? Efterfrågan stannar av, ekonomin lamslås.

Europa är farligt nära deflation idag. Vissa länder befinner sig redan i ett sådant tillstånd.

Med stimulanspaketet vill ECB öka inflationsförväntningarna. Att få ekonomin att börja investera, satsa och börja ta mer betalt så att man får inkomster att satsa ännu mer – allt det handlar i hög grad om psykologi, om förväntningar om framtiden.

Signalen från ECB handlar mycket om att skapa just sådana förväntningar.

Med ECB-paketet förändras också spelplanen för den kommande avtalsrörelsen.

Att gå in i en avtalsrörelse med en lamslagen europeisk ekonomi, dit merparten av Sveriges export går, är knappast något drömscenario för en facklig organisation. Varför höja lönerna när priserna sjunker, resonerar arbetsgivarna.

En europeisk ekonomi som gör allt för att pumpa upp inflationsförväntningarna är något helt annat.

Men kommer ECB-paketet att lyckas? Det finns tvivel. Somliga anser att det till syvende og sisdt hänger på andra faktorer om ekonomin ska ta fart.Vissa pekar också på risken av att billiga pengar kan ge så mycket skjuts åt aktiehandel och bostadspriser att nya farliga finansiella bubblor skapas.

Andra anser att paketet kommer för sent och att den europeiska ekonomin sjunkit för djupt för att en sådan här stimulans ska fungera – USA satte igång ett liknande program så fort Obama hade valts till president. I dag går den amerikanska ekonomi näst intill på högvarv. Även Storbritannien och framför allt Japan har på senare år satsat på att trycka ut mer pengar i sina ekonomier. Med blandat resultat.

Även om ECB:s penningstimulans – man ska handla obligationer för hissnande 500 miljarder kronor i månaden åtminstone fram till september 2016 – är gigantisk så är den förhållandevis mindre än satsningen från Japans riksbank.

ECB kommer att köpa obligationer motsvarande 7 procent av eurozonenes gemensamma bruttonationalprodukt, BNP. Bank of Japan har shoppat motsvarande 16 procent av sitt lands totala produktion av varor och tjänster under ett år. Den japanska centralbanken har tryckt på sedelpressen vid två tillfällen, 2010 och 2012, utan att landets ekonomi gått igång på allvar.

En annan effekt av ECB:s stimulanspaket är att euro-kursen sjunker. När mer pengar trycks ut i penningsystemet och räntorna faller så sjunker samtidigt kursen på euro. Det gör att de varor som produceras inom eurozonen blir billigare på världsmarknaden. Samtidigt blir varorna som importeras till euroländerna dyrare och bidrar till att EU undviker att fastna i deflationsträsket.

En stimulans för Europa vore en stimulans för svensk export. Om nu ECB:s historiska åtgärder räcker för att få fart på den lamslagna kontinenten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.