Super-Mario sätter fart på jobb och löner

ANALYS I går kom beskedet att Europeiska centralbanken varje månad pumpar in 500 miljarder kronor i Europas sargade ekonomi. Ett gigantiskt stimulanspaket som kan få återverkningar i den svenska avtalsrörelsen. Med sedelpressen vill ECB få fart på investeringarna. Det ska ge jobb och ekonomisk tillväxt.

Han kallas redan för ”Super-Mario”, den europeiska centralbankschefen Mario Draghi som för dagen tycks starkare än Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Tysklands regering har under hela finanskrisen föst EU och dess institutioner framför sig. Besparingar och inflationsbekämpning har stått i fokus.

Men i går var det Mario Draghi som tog initiativet. Den sargade europeiska ekonomin ska stimuleras. Och det med nytryckta pengar, elektroniska sådana förvisso. Men så här ska det gå till:

ECB, den europeiska centralbanken, ger ut nya pengar. De pengarna används för att köpa statsobligationer. En statsobligation är en sorts skuldebrev som medlemsstaterna ger ut för att finansiera hål i statskassan.

Nu ska alltså ECB med nya fräscha pengar köpa euro-ländernas statsobligationer (Grekland undantaget). Detta gillas inte av Tyskland som tror att kalaset kan bli för dyrt och att skuldsatta länder som misskött sin ekonomi slipper göra sin hemläxa.

Hursomhelst, genom köpen av statsobligationer tillförs medlemsstaterna nya pengar som gör det möjligt för bankerna att sänka sina utlåningsräntor. På så vis blir det billigare för företag att låna till investeringar.

Med köpen av statsobligationer tillförs penningssystemet nya pengar. När utbudet av pengar ökar då minskar samtidigt priset på pengar. Priset på pengar är detsamma som räntan. Räntorna bör alltså falla. Och låga räntor stimulerar ekonomin, enligt räkneboken.

När det blir mer pengar i penningssystemet ökar inflationen. Precis det som Europa sägs behöva nu.

Motsatsen till inflation är deflation, när priserna faller. Vad händer när priserna faller? Den som har pengar sitter på pengarna. Varför handla eller investera idag när det blir billigare i morgon? Efterfrågan stannar av, ekonomin lamslås.

Europa är farligt nära deflation idag. Vissa länder befinner sig redan i ett sådant tillstånd.

Med stimulanspaketet vill ECB öka inflationsförväntningarna. Att få ekonomin att börja investera, satsa och börja ta mer betalt så att man får inkomster att satsa ännu mer – allt det handlar i hög grad om psykologi, om förväntningar om framtiden.

Signalen från ECB handlar mycket om att skapa just sådana förväntningar.

Med ECB-paketet förändras också spelplanen för den kommande avtalsrörelsen.

Att gå in i en avtalsrörelse med en lamslagen europeisk ekonomi, dit merparten av Sveriges export går, är knappast något drömscenario för en facklig organisation. Varför höja lönerna när priserna sjunker, resonerar arbetsgivarna.

En europeisk ekonomi som gör allt för att pumpa upp inflationsförväntningarna är något helt annat.

Men kommer ECB-paketet att lyckas? Det finns tvivel. Somliga anser att det till syvende og sisdt hänger på andra faktorer om ekonomin ska ta fart.Vissa pekar också på risken av att billiga pengar kan ge så mycket skjuts åt aktiehandel och bostadspriser att nya farliga finansiella bubblor skapas.

Andra anser att paketet kommer för sent och att den europeiska ekonomin sjunkit för djupt för att en sådan här stimulans ska fungera – USA satte igång ett liknande program så fort Obama hade valts till president. I dag går den amerikanska ekonomi näst intill på högvarv. Även Storbritannien och framför allt Japan har på senare år satsat på att trycka ut mer pengar i sina ekonomier. Med blandat resultat.

Även om ECB:s penningstimulans – man ska handla obligationer för hissnande 500 miljarder kronor i månaden åtminstone fram till september 2016 – är gigantisk så är den förhållandevis mindre än satsningen från Japans riksbank.

ECB kommer att köpa obligationer motsvarande 7 procent av eurozonenes gemensamma bruttonationalprodukt, BNP. Bank of Japan har shoppat motsvarande 16 procent av sitt lands totala produktion av varor och tjänster under ett år. Den japanska centralbanken har tryckt på sedelpressen vid två tillfällen, 2010 och 2012, utan att landets ekonomi gått igång på allvar.

En annan effekt av ECB:s stimulanspaket är att euro-kursen sjunker. När mer pengar trycks ut i penningsystemet och räntorna faller så sjunker samtidigt kursen på euro. Det gör att de varor som produceras inom eurozonen blir billigare på världsmarknaden. Samtidigt blir varorna som importeras till euroländerna dyrare och bidrar till att EU undviker att fastna i deflationsträsket.

En stimulans för Europa vore en stimulans för svensk export. Om nu ECB:s historiska åtgärder räcker för att få fart på den lamslagna kontinenten.

Harald Gatu