Beskedet: Senior backar om metylenklorid
Ändrar sina planer Ska använda ny teknik ”Kämpat för det här i två år”
Mindre i lön när mindre produceras
Publicerad 2015-03-09, 09:05
Korttidsavtal. När försäljningen minskade
jobbade de anställda vid Volvo CE i Braås fyra-dagarsvecka. Andreas Ohlsson fick ut 4 000 kronor mindre efter skatt.
Så funkar korttidsarbete
- Jobba mindre i dåliga tider för att undvika uppsägningar. Häromåret skrev IF Metall ett avtal om korttidsarbete med Teknikföretagen. Det är just det avtalet som tillämpats på VCE:s fabrik i Braås.
- Korttidsavtalet kan tillämpas i en normal konjunkturnedgång eller när ett företag befinner sig i ”ekonomiska svårigheter”.
- Då kan de lokala parterna komma överens om att minska arbetstiden – men inkomsten får aldrig vara lägre än 88 procent av ordinarie lön. Avtalet får gälla i högst nio månader.
- Utöver avtalet finns det också ett statligt system för korttidsarbete. Då är staten med och betalar en del av korttidsarbetet. Men det förutsätter en djup kris för hela ekonomin, ännu värre än den som inträffade under finanskrisen 2008–2009.
- I det statliga systemet finns olika spärrar. Den som jobbar 80 procent får minst 88 procent av lönen. Den som jobbar 60 procent ska ha minst 84 procent. Och den som jobbar 40 procent av sin ordinarie arbetstid garanteras minst 80 procent av ordinarie lön.
BRAÅS-avtalet
- Fyradagarsvecka i 15 veckor.
- 7 lediga dagar med 3 procents avdrag på bruttolönen.
- 3 lediga dagar utan löneavdrag.
- 5 betalda utbildningsdagar.
DUMPRAR TILL BYGGEN
Volvo Construction Equipment i Braås tillverkar dumprar, lastfordon som används vid bland annat vägarbeten, gruvbrytning och tunnelbyggen. Produktionen har i dag över 520 anställda plus cirka fem inhyrda.
– Inte alls bra. Det här är ingen hållbar lösning på flexibiliteten, säger Andreas Ohlsson som jobbar som utvecklare.
– Enda fördelen var att vi slapp varsel.
Att jobben tryggades märktes på arbetskamraterna, menar han.
– Det var inte alls den oro som det annars kan vara i samband med nedgångar i produktionen.
Visst sved fyradagarsveckan ekonomiskt. Men den var i alla fall att föredra framför det gamla avtalet om flexibla arbetstider.
– Då bytte vi dag mot dag. Om vi var hemma tio dagar på hösten skulle vi jobba igen de tio dagarna på våren – utan övertidsersättning.
Det gamla avtalet om flexibla arbetstider gällde bara i något år. Sedan sa facket upp det.
– Avtalet var mycket impopulärt bland medlemmarna, säger Per-Erik Andersson, verkstadsklubbens ordförande.
– Att jobba igen minustiden utan övertidsersättning på våren och försommaren var knappast uppskattat.
Meningen med det flexavtalet var att kunna variera arbetstiden efter hur mycket det fanns att göra.
Produktionen går upp och ner och kan variera med så mycket som 50 procent. Hösten är i regel lugnare än våren.
I höstas, när försäljningen minskade, blev det en gemensam uppgörelse att använda sig av korttidsavatalet som IF Metall och Teknikföretagen kommit överens om.
Klubben och företaget kom överens om ett lokalt korttidsavtal som skulle gälla i tre månader. Under den tiden jobbade man fyradagarsvecka.
15 produktionsdagar försvann: 7 dagar med löneavdrag, 3 dagar utan löneavdrag och 5 betalda utbildningsdagar på företaget.Den dag man var ledig gjordes avdrag med 3 procent på bruttolönen.
– Det här var en tillfällig lösning, säger Per-Erik Andersson.
– Medlemmarna uppskattar visserligen trygga anställningar. Men det innebär inte att man ska behöva betala för att produktionen går ner. Löneavdrag är ohållbart i längden.
– I stället måste vi hitta en gemensam lösning som är bra för alla och som håller över en längre tid.
Susanne Trysberg, montör, har jobbat i fabriken i 28 år.
– Förr svängde inte produktionen lika mycket. Men även om den varierade då också så kunde vi parera svängningarna på ett annat sätt. Nu är tempot högre och företaget vill naturligtvis få ut mer i vinst.
