Generationsskiftet påverkar jobben

Vart tredje småföretag inom industrin står inför ägarbyte när de gamla ägarna går i pension. Men det kan vara svårt att hitta nya ägare. Många småföretag hotas av nedläggning när ingen vill ta över.

Tillverkningsindustrin hör till de branscher där många småföretagare planerar att gå in pension. Bara inom hotell- och restaurangnäringen är generationsväxlingen större.

Totalt står uppåt 100 000 småföretag med en halv miljon anställda inför ett generationsskifte fram till 2020, enligt intresseorganisationen Företagarna.

Uppskattningen grundar sig på den undersökning som Företagarna presenterade för några år sedan. 4 150 småföretag med upp till 50 anställda i olika branscher svarade på frågan hur man planerat när det är dags för ägarna att gå i pension.

Det vanligaste svaret, 36 procent, var att företaget skulle säljas. 30 procent uppgav att någon i familjen tar över. 10 procent läggs ner medan 15 procent inte visste hur man skulle klara av generationsväxlingen.

Av svaren visade det sig att ju mindre ett företag är desto större är risken att det läggs ner när ägaren pensionerar sig.

– Det här är en självklar facklig fråga, säger Bo Hansson ombudsman på IF Metalls avdelning Dalarna.

– Facket har ett unikt kontaktnät bland de mindre företagen. Vi träffar de småföretagare som aldrig åker på några näringslivsmässor. Många småföretag är oerhört isolerade.

Avdelningens medlemmar finns utspridda i 350 företag. Hälften av dessa företag har färre än fem anställda. Avdelningen besöker vart och ett av företagen två gånger per år, vid sidan av den ordinarie förhandlingsverksamheten.

Många av småföretagen har ägare som närmar sig eller till och med har passerat pensionsåldern. Generationsväxlingen kärvar. Ett av problemen är att säljaren begär ett alltför högt pris.

– Det hänger ihop med att många småföretagare genom åren tagit ut en lön som ofta är lägre än de anställdas. Då blir försäljningen en slags pensionsförsäkring, en kompensation för pengar de har avstått, säger Bo Hansson.

Risken är att företaget inte går att sälja. Verksamheten läggs ner.

– Det är ju tragiskt på många sätt. Livskraftiga företag stänger och den ägare som kämpat och slitigt i många år får inte ut någon ekonomisk vinning av sitt livsverk.

Han har själv sett exempel på företag som lagts ner sedan ingen köpare gått att hitta.

– Ibland vill barnen ta över men de äldre tycker inte att barnen duger och får inte chansen att ”träna” i skarpt läge.

Tar barnen över så finns risken att det kan bli konflikt mellan generationerna.

– Jag känner till exempel där pappan satt kvar som styrelseordförande och gjorde skakiga affärer över huvudet på sonen som var vd. Det fungerade inte.

Samhället kan göra mer för att underlätta skiftet från äldre till yngre ägare, anser han. Teknikdalen i Borlänge har så kallade företagsinkubatorer där nya företagare får hjälp att komma igång.

Ett annat verktyg är de industriella utvecklingscentra, IUC, som finns spridda över landet. Ett samarbetsprojekt mellan fack, arbetsgivare, kommuner och högskolor. Genom IUC kan småföretag få hjälp med att utveckla sina produkter, till exempel genom samarbete kring olika examensarbeten.

När småföretag går i arv kan det stöta till problem där samhället kan vara behjälpligt. Den av arvingarna som vill ta över verksamheten har inte alltid tillräckligt med kapital att lösa ut sina syskon. Där kan statliga Almi göra en insats och underlätta generationsväxlingen, enligt Bo Hansson.

Almi, som har till uppgift att stötta småföretagen, skulle kunna hjälpa till med finansieringen när en ny ägare vill lösa ut syskon ur boet och dessutom behöver hjälp med kapital.

– Den typen av stöd kan vara värdefullt för de nya ägare som vill utveckla verksamheten i en ny inriktning. Ofta vet inte de äldre ägarna vilken oerhörd potential som finns i företagen med modernare ”verktyg” och arbetssätt, säger Bo Hansson.

Harald Gatu