Industriarbetarnas tidning

”Vi klarade två världskrig men inte två år med Atlas Copco”

27 april, 2015

Skrivet av

Atlas Copco delar ut miljarder till aktieägarna. Men den nyinköpta fabriken i Grängesberg lades ner så fort den gick med förlust.

– Vi trodde att vi tillförde Atlas Copco ett mervärde. Precis som Ikeas bollhav. Går det med vinst?

Den som undrar är Peter Cyrillus , som var IF Metallklubbens siste ordförande på Grängesbergsföretaget.

Han är en av drygt hundra anställda som förlorade sina jobb på GIA.
GIA finns inte längre. 2014, två år efter att det hade köpts upp av Atlas Copco lades det ner. Inte för att Atlas Copco ville sluta tillverka det som gjordes i Grängesberg. Produktionen skulle flyttas till Örebro.

I Grängesberg säger man ”Vi överlevde två världskrig, men inte två år med Atlas Copco”.
Nedläggningen kom som en chock för Grängesberg. GIA Industri var ett anrikt företag bildat redan 1884, ett arv från när industrin kom till bygden. Företaget höll ut betydligt längre än ortens stora näring, gruvan, som stängdes för tjugofem år sedan.

Med den nya gruvruschen, påeldad av utvecklingen i Kina, trodde många att GIA hade framtiden för sig.

Det lät ju så bra när Atlas Copco tog över vintern 2012. När köpet offentliggjordes sa förkunnade Atlas Copco: ”GIA passar strategiskt bra ihop med Atlas Copco. Vi kommer in på nya marknadsområden och våra kunder får tillgång till ännu en bredare produktportfölj”.

Atlas Copco visste vad man köpte. GIA hade länge varit en viktig leverantör av underjordslok, servicetruckar, lastare med grävarm, laddningsutrustning och ventilationssystem för gruvor.

Med köpet kom GIA att tillhöra Atlas Copcos mest lönsamma division, Underground Rock Excavation inom affärsområdet Gruv- och bergbrytningsteknik.

”Samma år som de beslutade lägga ner oss gjorde Atlas Copco en vinst per anställd på 1,5 miljoner kronor. Glöm inte det. En och en halv miljon.”

Nedläggningsbeslutet kom för två år sedan. Visserligen gjorde hela URE-divisionen en vinst på över 4 miljarder kronor. Själva GIA sålde för 260 miljoner men gjorde en förlust på 16 miljoner kronor.

Peter Cyrillus:

– 16 låter mer än 4. Det här med miljarder och miljoner blir så abstrakt. Samtidigt var det ju så att vår lilla förlust var en skitsak i det stora hela.

Det ville han göra tydligt. Han tog en tejprulle och rullande ut tejpen 4 meter på golvet. Och så målade han 16 millimeter av tejpen med röd tusch.

– Då blev det tydligt för folk hur försumbart vårt resultat var. Många undrade ”vad gnäller de för?”

Atlas Copco har under många år varit en vinstmaskin.

Få företag har delat ut så mycket till sina aktieägare som Atlas Copco. De senaste fem åren har hälften av vinsten 33 miljarder hamnat i aktieägarnas fickor. Toppåret var i fjol då nära 60 procent av vinsten gick till aktieägarna. Alltså samma år som GIA till slut stängdes.

GIAs förlust motsvarade 0.002 procent av vad aktieägarna fick det året.
Några andra mått på styrkan i vinstmaskinen Atlas Copco:

  • Vinstmarginalen: hur stor del av försäljningen som är ren vinst. Under den senaste femårsperioden är den genomsnittliga vinstmarginalen 19 procent. För varje hundralapp Atlas Copco säljer för är 19 kronor ren vinst. I klass med Microsoft.
  • Avkastningen på eget kapital: den del av det satsade kapitalet som går tillbaka till ägarna. 15-20 procents avkastning anses som mycket högt. På de senaste fem åren har Atlas Copco snittat på 33 procents avkastning på eget kapital. Investerarna har belönats generöst.

Men för de anställda i Grängesberg fanns ingen nåd.

– Jag försökte förhandla utifrån att vädja till deras empati. Men det var helt ointressant. Mina argument möttes bara av kyla, säger Peter Cyrillus.

Han försökte vädja till företaget om GIAs betydelse för samhället. Restaurangen Stopet som tappade en fjärdedel av kunderna när GIA stängde. I bageriet mitt emot verkstan fanns en tjänst vikt åt en anställd som till stor del bredde morgonmackor till företaget. En mekanisk verkstad i närheten fick 80 procent av sin fakturering riktad mot GIA. Och så vidare.

Ett företag av den här storleken betyder mycket för den här bygden.

Peter Cyrillus funderar på företagens höga vinstkrav. Han minns gärna den förra ägaren familjen Jönsson som egentligen hade sin främsta verksamhet i fastighetsbranschen.

– De nöjde sig med 2-3 miljoner i vinst på en försäljning på flera hundra miljoner. Egentligen ingenting.

En gång frågade han en av ägarna varför de nöjde sig med så liten vinst. Han fick svaret: ”Man kan inte mer än äta sig mätt”.

– Ett helt annat ägarintresse. Där var det inte pengarna som styrde i första hand.

För de som förlorade sina jobb på GIA gick det trots allt rätt bra. De allra flesta har fått nya jobb, enligt Peter Cyrillus. Sedan nedläggningen har han själv arbetat som montör på bemanningsföretaget Adecco.

Av GIA återstår ingenting efter 128 års verksamhet. Skylten plockades ner snabbt.
Och kom ihåg, säger Peter Cyrillus till sist.

– Samma år som de beslutade lägga ner oss gjorde Atlas Copco en vinst per anställd på 1,5 miljoner kronor. Glöm inte det. En och en halv miljon.

Dagens Arbete har flera gånger bett Atlas Copco att kommentera nedläggningen av GIA. Företaget har valt att endast hänvisa till det pressmeddelande som gavs ut i samband med stängningen i april förra året.

En kommentar till “Vi klarade två världskrig men inte två år med Atlas Copco

  • Som vanligt kan inte dessa siffernissar räkna . De anser att en budgeterad vinst som inte uppfylls är en klar förlust trots att företaget gjort miljardvinster . Detta är inget annat än skatteplanering i den högre skolan !

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.