Föreskrift om stress och mobbning klubbad
Publicerad 2015-09-22, 13:08 Uppdaterad 2020-08-26, 10:33
Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö blir verklighet. I dag fattade Arbetsmiljöverket beslut.
Föreskriften i korthet:
Enligt den nya föreskriften ska arbetsgivaren ansvara för att:
• Arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.
• Arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.
• Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.
Källa: Arbetsmiljöverket
Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på organisatorisk och social arbetsmiljö, det vill säga stress, trakasserier och mobbning, har ökat med drygt 70 procent sedan år 2010.
– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem i ett pressmedelande.
– Ohälsa som beror på bland annat för hög arbetsbelastning och stress är ett problem i hela Europa, det visar flera studier. Flera länder följer därför med stort intresse arbetet i Sverige.
När Dagens Arbete i våras intervjuade Arbetsmiljöverkets Torsten Heinberg som varit med och jobbat fram föreskriften, poängterade han att arbetsgivarens ansvar skärps:
Med föreskriften ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren vet sina arbetsuppgifter, hur arbetet ska prioriteras och vart man ska vända sig när man behöver hjälp. Den anställde ska också ha chans till att variera sitt jobb och få chans till återhämtning efter en arbetstopp.
– Det handlar om att det ska finnas en balans mellan de resurser som finns och kraven som ställs på arbetstagaren. I dag finns det tecken på lägre tolerans mot dem som inte hänger med, då ökar också risken för kränkande särbehandling, sade Heinberg.
De nya reglerna börjar gälla den 31 mars 2016.
Äntligen. Ojoj va härligt, detta blir superbra. För jag jobbar på ett ställe med 2500 anställda varav 1200 IF Metallare och jag är skyddsombud och kan säga att många många mår så dåligt på många olika vis. Stress kränkning m,m
Skall bli spännande att se om det kan fungera när patienterna slåss,sparkas, bits och rivs – vilka resurser som kommer sättas in i vården eller var pengarna skall komma ifrån för att anställa fler usk eller ssk på avdelningarna
Läs gärna boken ”Brottskod 391 Häxprocessen i Krokom” som belyser de psykiska- sociala och organisatoriska mekanismer som ligget bakom negativ stress i arbetslivet.
Mycket bra, både innehållet och framställningen!
Äntligen! Det är så väldigt dags för detta.
På tiden. Jag jobbar inom Samhall och där har den psykosociala pressen ökat något enormt.
håller med Pia från Samhall, att det ökar även inom en arbetsmarknadspolitisk åtgärd är ett stort misslyckande
Äntligen!!!
Nu är det upp till alla arbetsgivare att leva upp till vad som står i föreskriften.
Att Arbetsmiljöverket blir en riktig ”blåslampa” på arbetsgivarna så att vi får en så bra arbetsmiljö så att vi orkar arbeta ett helt arbetsliv.
Jag tycker faktiskt att förslaget är riktigt bra men att det även borde kunna gälla fler branscher som exempelvis Hotell och restaurang, där fysisk och psykisk stress på jobbet är vanligt, känslan att man inte riktigt räcker till är vardagsmat. Men även det där lilla extra om man varit duktig saknas oftast helt!
Stor bov i dramat är anställning via bemanningsföretag. En sådan person, även om påföljande anställning vid arbetsplatsen, får inte den noggranna och betydelsefulla introduktion som själva rekryteringen och det nära samtalet mellan arbetsgivare och sökande medger, och som kan leda vidare till känslor av att tillhöra och samhörighet i förhållande till nytt jobb och nya kollegor. Anställningsförfarandet är avgörande för hur den nyanställde kommer att förhålla sig till sin arbetsmiljö genom att från början känna sig supportad och trygg och efterlängtad efter att fått ha en dialog om ömsesidiga förväntningar och mål.