Knivhöggs och förlorade jobbet på Stegra: ”Väldigt svårt nu”
Brutalt attackerad – förlorar själv arbetet ”Det är ju jag som är brottsoffer”
Publicerad 2015-09-02, 11:29 Uppdaterad 2015-09-17, 11:03

Stora investeringar och förbättrade produktionsupplägg har snabbat på produktionen. Men tidsstudierna för ackorden har inte riktigt hängt med i samma takt. Därför har vi ofta en armbrytning med facket, säger Gerteric Lindquist, vd på Nibe.
– Det är klart att tiderna inte ska vara godtyckliga. De ska vara korrekta. Och det är där man ofta hamnar i konflikt om man inte hinner studera tiderna tillräckligt ofta. Det är ofta där som ackordssystem historiskt sett har brutit samman.
Nibe har investerat och gjort stora rationaliseringar av produktionen i snabb takt. Men tidsstudierna har släpat efter, enligt Gerteric Lindquist.
– Ska man ha ett ackordssystem så måste man ha kapacitet att studera tider ofta. Tiderna ska helst inte vara äldre än två år. Men vi har inte riktigt orkat med att hålla den tidshorisonten och ändå har vi hållit på med ackord i alla år, vilket illustrerar komplexiteten.
Släpar man efter med korrekta tider kan följande hända, enligt Gerteric Lindquist: ”Den som exempelvis tjänar tio kronor på att göra en bit, tjänar 100 kronor på att göra tio bitar. Åren går och tiderna uppdateras inte. Under tiden har emellertid en ny maskin installerats och med den nya investeringen kan du faktiskt göra 13 stycken bitar på den anslagna timmen istället för tio. Vad har hänt då? Jo, du har haft en löneglidning på 30 procent men inte på grund av din egen förbättrade insats utan på grund av investeringen.”
Det är då det blir konflikt.
– Då är det klart att när de nya rättvisande tiderna presenteras, då kommer konflikten: ska man verkligen producera 30 procent mera för samma lön? Eller ska man då ha en annan ersättning? Att en uppnådd timförtjänst skall vara huggen i sten oavsett verklig insats är ju ett väldigt gammalmodigt synsätt.
Men lönen kan ju sjunka med 20-30 kronor i timmen?
– Det är just detta. Att tiderna inte har underhållits under en längre period. Du får mindre betalt per styck. Men varför? Jo därför att arbetsplatsen, med hjälp av investeringar och ett nytt produktionsupplägg, har förändrats.
– Produkten ser lite annorlunda ut, det har tillkommit nya hjälpmedel och det har införts viss robotisering. Det kan man ju som operatör inte få betalt för.
Finns det någon utväg ur ”armbrytningen med IF Metall”?
– Ja, en stegvis anpassning av ackordslönen när nya och kraftigt reducerade tider presenteras.
– Om du gjort dina tio bitar och tjänat 130 kronor och sedan ska du faktiskt göra 13 bitar för att få 130 kronor – då tycker du att det är ett väldigt bråddjup som ligger mellan gårdagens insats och dagens, även om du innerst inne vet att det faktiskt har varit felaktiga tider under en längre tid.
Därför måste man jobba med trappor, säger han.
Varför trappor?
–Då blir det inte så brutalt. Vad man då kan diskutera är ”trapptidens längd”, alltså hur många löneperioder man har på sig att komma upp i avsedd takt.
Nibe är ett företag som tvärtemot många andra industriföretag långsiktigt satsat på produktion i Sverige. Gerteric Lindquist är Nibes tredje vd på 60 år och talar gärna om just detta.
Att ha tillverkningen nära utvecklingsavdelningen anser han vara en självklarhet. Produktionen är viktig. Därför ses han också ofta ute på verkstadsgolvet, ett verkstadsgolv som blivit allt större under senare år. För några år sedan invigdes ännu en fabrik i Markaryd. I dag har företaget uppåt 1 000 anställda i Markaryd där man tillverkar bland annat värmepumpar, varmvattenberedare och braskaminer.
Att producera i Sverige förutsätter inte bara ständig förnyelse i form av investeringar i ny teknik. Även lönesystemet är viktigt. Ackordslönerna har varit bra för företagets utveckling, anser han.
– Ett ackordssatt företag har ofta en ganska bra lönenivå, men det glömmer man lätt bort när man kritiserar ett enskilt ackord. Man talar hellre om de så kallade orättvisorna. Här har vi tillåtit att man tjänar ganska bra. Då får man också tag på driftiga och kunniga operatörer.