Industriarbetarnas tidning

”Tidsstudierna har släpat efter”

2 september, 2015

Skrivet av

Gerteric Lindquist. Foto: Jerry Gladh.
Gerteric Lindquist. Foto: Jerry Gladh.

Stora investeringar och förbättrade produktionsupplägg har snabbat på produktionen. Men tidsstudierna för ackorden har inte riktigt hängt med i samma takt. Därför har vi ofta en armbrytning med facket, säger Gerteric Lindquist, vd på Nibe.

– Det är klart att tiderna inte ska vara godtyckliga. De ska vara korrekta. Och det är där man ofta hamnar i konflikt om man inte hinner studera tiderna tillräckligt ofta. Det är ofta där som ackordssystem historiskt sett har brutit samman.

Nibe har investerat och gjort stora rationaliseringar av produktionen i snabb takt. Men tidsstudierna har släpat efter, enligt Gerteric Lindquist.

– Ska man ha ett ackordssystem så måste man ha kapacitet att studera tider ofta. Tiderna ska helst inte vara äldre än två år. Men vi har inte riktigt orkat med att hålla den tidshorisonten och ändå har vi hållit på med ackord i alla år, vilket illustrerar komplexiteten.

Släpar man efter med korrekta tider kan följande hända, enligt Gerteric Lindquist: ”Den som exempelvis tjänar tio kronor på att göra en bit, tjänar 100 kronor på att göra tio bitar. Åren går och tiderna uppdateras inte. Under tiden har emellertid en ny maskin installerats och med den nya investeringen kan du faktiskt göra 13 stycken bitar på den anslagna timmen istället för tio. Vad har hänt då? Jo, du har haft en löneglidning på 30 procent men inte på grund av din egen förbättrade insats utan på grund av investeringen.”

Det är då det blir konflikt.

– Då är det klart att när de nya rättvisande tiderna presenteras, då kommer konflikten: ska man verkligen producera 30 procent mera för samma lön? Eller ska man då ha en annan ersättning? Att en uppnådd timförtjänst skall vara huggen i sten oavsett verklig insats är ju ett väldigt gammalmodigt synsätt.

Men lönen kan ju sjunka med 20-30 kronor i timmen?

– Det är just detta. Att tiderna inte har underhållits under en längre period. Du får mindre betalt per styck. Men varför? Jo därför att arbetsplatsen, med hjälp av investeringar och ett nytt produktionsupplägg, har förändrats.

– Produkten ser lite annorlunda ut, det har tillkommit nya hjälpmedel och det har införts viss robotisering. Det kan man ju som operatör inte få betalt för.

Finns det någon utväg ur ”armbrytningen med IF Metall”?  

– Ja, en stegvis anpassning av ackordslönen när nya och kraftigt reducerade tider presenteras.

– Om du gjort dina tio bitar och tjänat 130 kronor och sedan ska du faktiskt göra 13 bitar för att få 130 kronor – då tycker du att det är ett väldigt bråddjup som ligger mellan gårdagens insats och dagens, även om du innerst inne vet att det faktiskt har varit felaktiga tider under en längre tid.

Därför måste man jobba med trappor, säger han.

Varför trappor?

–Då blir det inte så brutalt. Vad man då kan diskutera är ”trapptidens längd”, alltså hur många löneperioder man har på sig att komma upp i avsedd takt.

Nibe är ett företag som tvärtemot många andra industriföretag långsiktigt satsat på produktion i Sverige. Gerteric Lindquist är Nibes tredje vd på 60 år och talar gärna om just detta.

Att ha tillverkningen nära utvecklingsavdelningen anser han vara en självklarhet. Produktionen är viktig. Därför ses han också ofta ute på verkstadsgolvet, ett verkstadsgolv som blivit allt större under senare år. För några år sedan invigdes ännu en fabrik i Markaryd. I dag har företaget uppåt 1 000 anställda i Markaryd där man tillverkar bland annat värmepumpar, varmvattenberedare och braskaminer.

Att producera i Sverige förutsätter inte bara ständig förnyelse i form av investeringar i ny teknik. Även lönesystemet är viktigt. Ackordslönerna har varit bra för företagets utveckling, anser han.

– Ett ackordssatt företag har ofta en ganska bra lönenivå, men det glömmer man lätt bort när man kritiserar ett enskilt ackord. Man talar hellre om de så kallade orättvisorna. Här har vi tillåtit att man tjänar ganska bra. Då får man också tag på driftiga och kunniga operatörer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.