”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

”Tidsstudierna har släpat efter”

Gerteric Lindquist. Foto: Jerry Gladh.

Gerteric Lindquist. Foto: Jerry Gladh.

Stora investeringar och förbättrade produktionsupplägg har snabbat på produktionen. Men tidsstudierna för ackorden har inte riktigt hängt med i samma takt. Därför har vi ofta en armbrytning med facket, säger Gerteric Lindquist, vd på Nibe.

– Det är klart att tiderna inte ska vara godtyckliga. De ska vara korrekta. Och det är där man ofta hamnar i konflikt om man inte hinner studera tiderna tillräckligt ofta. Det är ofta där som ackordssystem historiskt sett har brutit samman.

Nibe har investerat och gjort stora rationaliseringar av produktionen i snabb takt. Men tidsstudierna har släpat efter, enligt Gerteric Lindquist.

– Ska man ha ett ackordssystem så måste man ha kapacitet att studera tider ofta. Tiderna ska helst inte vara äldre än två år. Men vi har inte riktigt orkat med att hålla den tidshorisonten och ändå har vi hållit på med ackord i alla år, vilket illustrerar komplexiteten.

Släpar man efter med korrekta tider kan följande hända, enligt Gerteric Lindquist: ”Den som exempelvis tjänar tio kronor på att göra en bit, tjänar 100 kronor på att göra tio bitar. Åren går och tiderna uppdateras inte. Under tiden har emellertid en ny maskin installerats och med den nya investeringen kan du faktiskt göra 13 stycken bitar på den anslagna timmen istället för tio. Vad har hänt då? Jo, du har haft en löneglidning på 30 procent men inte på grund av din egen förbättrade insats utan på grund av investeringen.”

Det är då det blir konflikt.

– Då är det klart att när de nya rättvisande tiderna presenteras, då kommer konflikten: ska man verkligen producera 30 procent mera för samma lön? Eller ska man då ha en annan ersättning? Att en uppnådd timförtjänst skall vara huggen i sten oavsett verklig insats är ju ett väldigt gammalmodigt synsätt.

Men lönen kan ju sjunka med 20-30 kronor i timmen?

– Det är just detta. Att tiderna inte har underhållits under en längre period. Du får mindre betalt per styck. Men varför? Jo därför att arbetsplatsen, med hjälp av investeringar och ett nytt produktionsupplägg, har förändrats.

– Produkten ser lite annorlunda ut, det har tillkommit nya hjälpmedel och det har införts viss robotisering. Det kan man ju som operatör inte få betalt för.

Finns det någon utväg ur ”armbrytningen med IF Metall”?  

– Ja, en stegvis anpassning av ackordslönen när nya och kraftigt reducerade tider presenteras.

– Om du gjort dina tio bitar och tjänat 130 kronor och sedan ska du faktiskt göra 13 bitar för att få 130 kronor – då tycker du att det är ett väldigt bråddjup som ligger mellan gårdagens insats och dagens, även om du innerst inne vet att det faktiskt har varit felaktiga tider under en längre tid.

Därför måste man jobba med trappor, säger han.

Varför trappor?

–Då blir det inte så brutalt. Vad man då kan diskutera är ”trapptidens längd”, alltså hur många löneperioder man har på sig att komma upp i avsedd takt.

Nibe är ett företag som tvärtemot många andra industriföretag långsiktigt satsat på produktion i Sverige. Gerteric Lindquist är Nibes tredje vd på 60 år och talar gärna om just detta.

Att ha tillverkningen nära utvecklingsavdelningen anser han vara en självklarhet. Produktionen är viktig. Därför ses han också ofta ute på verkstadsgolvet, ett verkstadsgolv som blivit allt större under senare år. För några år sedan invigdes ännu en fabrik i Markaryd. I dag har företaget uppåt 1 000 anställda i Markaryd där man tillverkar bland annat värmepumpar, varmvattenberedare och braskaminer.

Att producera i Sverige förutsätter inte bara ständig förnyelse i form av investeringar i ny teknik. Även lönesystemet är viktigt. Ackordslönerna har varit bra för företagets utveckling, anser han.

– Ett ackordssatt företag har ofta en ganska bra lönenivå, men det glömmer man lätt bort när man kritiserar ett enskilt ackord. Man talar hellre om de så kallade orättvisorna. Här har vi tillåtit att man tjänar ganska bra. Då får man också tag på driftiga och kunniga operatörer.


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner – och minst dubbelt så mycket pengar till de brottsbekämpande myndigheterna, för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Kängor

Ta hand om kängorna i vinter

Proffset tipsarEtt par läderkängor kan hålla i många år om du sköter dem rätt. Hovets stövelmakare Mark Beabey förklarar vad som krävs för att de ska överleva snö, slask och lera. 

Dagens Arbete skrev om Mark Beabey och hans arbete med hovets drabantstövlar i nummer 1 2016.

”Ärligt talat hade jag nog tröttnat lite”

Vad hände senMark Beabey arbetade som CNC-operatör och tillverkade stövlar till hovets drabanter hemma i källaren.

Industrin och klimatet

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Foto: Anders Hansson

Den sista torsken

BildreportagetFotografen Anders Hansson skildrar torskfiskarnas vardag i Östersjön.

Se alla bildreportage

”Det är stort att få göra det lilla”

Vad hände sen?Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

Battlefield 3

När fabriken invaderas av fiender

Industrin i tv-spel.Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Får de tala om vem som är sjuk?

FRÅGA DA | INTEGRITETVad säger GDPR om att en arbetsgivare skickar ut e-post till alla avdelningar på arbetsplatsen med diverse information, exempelvis frånvaro? Juristen Henrik Ask reder ut.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Halkig väg till pengarna

KOLL PÅ | EFTER OLYCKANCyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.