När ingen vill göra skitjobbet

Dilemmat Vad gör man när arbetskamraterna inte vill ta ”skitjobben”? Alla arbetsuppgifter är inte roliga – men de måste göras.  Alla vill inte rotera. Och alla jobb går inte att ersätta med robotar. Samtidigt slimmas bemanningen och färre förväntas göra mer.

”Alla måste få utvecklas”

Eva Ellström, professor vid Institutionen för beteende-vetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Frågan är om alla anställda tycker att vissa arbetsuppgifter är helt outhärdliga? Det kan finnas de som tycker att vissa uppgifter är okej, medan andra är mycket missnöjda. Chefen bör ta en diskussion med de anställda för att få klart för sig missnöjets omfattning. Men sedan handlar det om att de anställda måste ges utrymme att utveckla sin kompetens genom att få möjlighet att ta på sig mer kvalificerade och utmanande arbetsuppgifter. Ingen är beredd att stå vid ett trist och nedbrytande jobb år efter år. Det måste vara ledningens ansvar att motverka detta.

Dåliga uppgifter kan tas bort

Kjell-Åke Rehnberg, kompetens- och ledarskapsutvecklare inom industrin, Gothia Logistics.

Först måste man ta reda på varför man inte vill
jobba på en viss avdelning. Det är allra viktigast. Den anställde måste känna att företaget står för bra värderingar. Utan motiverade och friska medarbetare når inget företag lönsamhet. Företaget måste se vilka dåliga arbetsuppgifter som kan automatiseras bort, alternativt förbättra arbetsmiljön så att ergonomin förbättras. Lönen kan också vara ett viktigt instrument. Den kanske behöver justeras upp.

Högre lön kan locka till rotation

Lena Nilsson, klubbord-förande, Nords international, Molkom.

Hos oss fanns i början en ovilja att rotera. Det handlade ofta om trygghet, sånt måste man vara ödmjuk inför. Ofta kommer folk med ändå, men det kan ta tid. Det gäller att få alla att inse att vi gör jobbet tillsammans. Nu har vi kommit dit att alla uppskattar rotation. Det ger omväxling i jobbet och man vet att man inte behöver fastna på ett ställe. Naturligtvis underlättas rotationen av att det finns pengar som belönar rörlighet och breddad kompetens. Att rotera blir ett sätt att hänga med i löneutvecklingen.

”Det tar inte många minuter innan du blir snurrig”

På ABB Service i Storvik vill långt ifrån alla jobba på coilavdelningen. Jobbet uppfattas som monotont och tungt.
– Det blir svårare ju färre vi blir, säger Fredrik Hedberg.

Att tillverka härvor är ett handarbete. En härva är egentligen sammantvinnade kopparband som placeras i motorer och generatorer för att öka kapaciteten vid uppgraderingar i elmaskiner. Men även om det är mycket hantverk i tillverkningen upplevs jobbet som enahanda av många. De tunga lyften sliter. Anki Nyman Stridh och Lotta Ekström jobbar på coilen.

– Det är mycket slit på axlar när vi bär stålet men framför allt när vi står still och lindar. Det är ett hantverk som kräver stor precision. När man står och lindar drar man åt hårt, som tyg runt en ishockeyklubba. Det tar inte många minuter av lindning innan du blir snurrig.

Det jobbas tvåskift på coil­avdelningen. Därför finns ett motstånd mot att jobba där.
När folk tas in från motor- och  generatortillverkningen och lindningen så hamnar de oftast på de enklaste och tråkigaste arbetsuppgifterna. Det bidrar till att öka oviljan.

– Jobbet är också stressigt. Processtiderna måste hållas, säger Fredrik Hedberg som är verkstadsklubbens ordförande.

ABB Service i Storvik har ett 40-tal verkstadsarbetare. En del jobbar ute på fältet med servicearbete. Andra jobbar i verkstan med att montera motorer, generatorer och montera lindningar.

– Inte heller blir det bättre av att vi bara blir färre som ska göra mer.
– En gång var vi uppåt hundra, nu bara 40. Och färre blir vi. Vi kommer att bli superslimmade efter alla pensionsavgångar.

Kraven på att man ska kunna rotera kommer att öka med minskad bemanning. Men rotationen är trög. Går det inte att locka med pengar?
– Nej nej. Några extra pengar får vi inte ut. Såna lockbeten finns inte.

Harald Gatu