Samma bil, samma fru, samma hus – men nu lämnar Mats jobbet efter 52 år
Att sluta arbeta är dock inte aktuellt ”Har utbildat mig till ångmaskinist”
Tunga aktörer ritar upp avtalskartan
Publicerad 2015-10-07, 15:33 Uppdaterad 2015-10-08, 09:40
Nu formuleras förutsättningarna för vinterns lönerörelse. Häromdagen sa Industrins ekonomiska råd: gärna löneökningar men inte för mycket. Och i dag Konjunkturinstitutet: respektera inflationsmålet på 2 procent.
Efter årsskiftet kommer förhandlingarna igång på allvar när nästan 3 miljoner löntagare ska få nya löner.
Fram till den här veckan har spelplanen varit tom. Långt bort i fjärran hörs oroväckande muller från det Kina som bromsat in med oviss följd för världsekonomin och konjunkturen. Men nu under några oktoberdagar faller några av de viktiga förutsättningarna på plats. Rapporterna från Industrins ekonomiska råd häromdagen och Konjunkturinstitutet idag sammanfattar den världsbild som arbetsmarknadens parter har att referera till när de sätter sig ner att förhandla i januari.
Industrins ekonomiska råd är en självständig expertgrupp som Industriavtalets parter gemensamt tillsatt för att ”lämna utlåtanden och rekommendationer” åt fack och arbetsgivare. Rådet väger sina ord på guldvåg. I rapporten uttalar man sig för löneökningar. Nej, inte höga lönelyft i syfte att tända inflationen. Men inte heller alltför låga lönelyft som riskerar stärka kronan och på så vis göra svenska exportvaror dyrare. Lagom, sa rådet.
Och i dag onsdag var det statliga Konjunkturinstitutet (KI) som ställde ut sina tunga pjäser på spelplanen i form av sin lönebildningsrapport.
Så här sa Konjunkturinstitutet om:
Inflationsmålet. Grattis facket. Det är skillnad mellan 0 och 2. KI håller med både facket och Riksbanken att inflationsmålet måste styra lönebildningen. Eller som KI uttrycker det: ”förbli det nominella ankaret”. Inflationsmålet är 2 procent. Arbetsgivarna brukar säga att man i stället ska utgå från den faktiska inflationen, alltså 0 procent. Och det är sant att inflationstakten är inte just så mycket mer än 0 procent. Men det finns olika sätt att mäta prisökningar på. KI väljer ett mått som kallas konsumentprisindex med fast bostadsränta. Den bedöms öka med 2 procent per år. Inflationen är på väg upp, konstaterar KI.
Vinsterna. Grattis facket. Inga tomma kassor, pengar finns. Lönsamheten i näringslivet – såväl tillverkningsindustrin som handeln – är normalt hög. Räntorna är superlåga och det innebär att företagen kan sänka avkastningskraven på sitt kapital. Lönsamheten är ”ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt”, enligt KI som tror att lönsamheten kommer att vara normal även för de kommande åren.
Konjunkturen. Grattis facket. Ingen djupdykning, ingen kris. Tvärtom är efterfrågan normal inom tillverkningsindustrin och även för andra branscher. Och KI tror också på en något starkare tillväxt än normalt under de kommande kvartalen. Internationellt förstärks konjunkturen och efterfrågan på svensk export stiger. Inte minst tack vare ökade investeringar i Europa.
Produktiviteten. Grattis arbetsgivarna. Stigande reallöner hämtas ur stigande produktivitet. När produktionen blir effektivare kan företagen betala ut mer i lön utan att de måste höja priserna. Men i dag utvecklas produktiviteten skralt. Ett öde som Sverige delar med de flesta andra utvecklade industriländer. För de kommande tre åren bedöms produktiviteten öka med 1,5 procent i Sverige, nästan en halvering mot snittet för de gångna årtiondena.
Lägstalönerna. Grattis arbetsgivarna. Den som har svårt att få jobb på svensk arbetsmarknad missgynnas av avtalens minimilöner. De är helt enkelt för höga, anser KI som talar om ”en anpassning av lägstlönerna”. Då skulle de med kort arbetslivserfarenhet och de som inte gått ut gymnasiet ha större chans att få jobb.
Arbetslösheten. Grattis facket. Inget stärker arbetsgivarnas förhandlingsposition så mycket som hög arbetslöshet. Den ligger fortsatt högt, cirka 7 procent. Hög arbetslöshet brukar tas till intäkt får låga löneökningar. Om lönerna inte stiger så mycket får fler jobb, brukar det heta. Men det gäller inte längre, enligt KI. Om låga löneökningar ska leda till fler jobb så förutsätter det att Riksbanken sänker sin styrränta. Den är redan negativ. Räntevapnet är förbrukat. Mycket låga löneökningar skulle vara skadliga, enligt KI. Tvärtom skulle de kunna öka arbetslösheten ytterligare eftersom Riksbanken inte har något räntevapen kvar.
Nu på måndag dryftas rapporterna från Industrins ekonomiska råd och KI på Medlingsinstitutets konferens om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Då är parterna på plats, liksom Riksbanken. Veckan därefter samlas LO:s representantskap för att diskutera hur förbunden ska samordna sig och – i förlängningen – om det går att hålla ihop laget.
