Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera:
– Vi har en nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor, säger specialisten Jonas Brisman.
Fakta: KOL
15 procent av de svenska KOL-fallen beror på jobbet. Det är 75 000–105 000 människor.
Riskyrken:
Gruvarbetare
Svetsare
Brandmän
Byggnadsarbetare
Textilarbetare
Stenarbetare
Lantbrukare
Bergarbetare
TIDSLINJE
Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.
1931 Patienter med silikos får rätt till ersättning.
1939-45 Under krigsåren blev tusentals stockholmare förgiftade av gengas. Så uppstod Sveriges yrkesmedicinska kliniker.
1953 Silikosregistret grundas.
1965 Gruvarbetare i Sydafrika som andats in asbest dör i lungsäckscancer. Läkarna får upp ögonen för riskerna.
1975 Asbest-larm.
1977 Största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals arbetare har blivit sjuka av asbest.
1982 Asbest totalförbjuds i Sverige.
1988 Silikosregistret upphör.
2006 Arbetsmiljöverkets anslag minskas med närmare 160 miljoner kronor de närmaste tre åren.
2007 Arbetslivsinstitutet läggs ner.
Läs mer i Läkartidningen:
KOL, också en yrkessjukdom.
KOL – en dold folksjukdom
Kontroversiell förgiftningsepidemi lade grund för yrkesmedicinen
När Jonas Brisman och hans kollegor vid landets yrkesmedicinska kliniker försöker komma ut och informera läkare i primärvården blir svaret för det mesta:
”Det är ju jätteintressant det ni håller på med, men vi har tyvärr inte tid. Vi har så mycket annat, som sjukskrivningar och utbrändhet.”
Att dammiga arbetsmiljöer ger sjukdomar på lungorna är en gammal kunskap inom läkarkåren. Ändå skylls allting på cigaretterna, enligt överläkaren Jonas Brisman vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg.
– I många andra länder får läkare gå igenom en kontinuerlig utbildning och utvärdering, annars får man inte fortsätta jobba. I USA är det jättesträngt. Europeiska länder, som England, har andra modeller. Men i Sverige har vi ingenting, säger han.
Kristina Jakobsson är ordförande för Svensk arbets- och miljömedicinsk förening:
Är kopplingen mellan arbetsmiljö och luftvägssjukdomar tillräckligt kända inom läkarkåren?
– Nej. Eller så har man en kunskap men omsätter den inte i praktiken i mötet med patienten. Man ställer inte frågan ”Vad arbetar du med?” och inga följdfrågor.
Varför ställer inte läkare dessa frågor oftare?
– Man vet nog inte riktigt att så pass mycket av sjukdomarna faktiskt orsakas av arbetsmiljön.
När det gäller KOL finns det en stor kunskapslucka inom den svenska läkarkåren, enligt professor Kristina Jakobsson:
– För de flesta finns bara en enda orsak: tobaksrökning.
Maria Albin, som på 70-talet upptäckte lungsäckscancer hos fabriksarbetarna på Lomma Eternit, möter återigen patienter med sjukdomar som hör dåtiden till. Asbest totalförbjöds 1982, men när gamla hus nu rivs eller byggs om återvänder riskerna. Trettio år efter totalförbudet jobbar människor i Sverige med det cancerframkallande isoleringsmaterialet.
När det gäller silikos känner inte röntgenläkare igen sjukdomen längre.
– Kunskapen har gått i pension, konstaterar Maria Albin, professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Yrkesmedicinarna ger flera förklaringar till varför det ser ut som det gör. Företagshälsovården hade förut skyddsingenjörer. Fackförbunden var mer på sin vakt. Arbetsgivare var bättre informerade om riskerna med olika jobb och tillsynsmyndigheten kunnigare på kemi. Efter nedskärningarna på Arbetsmiljöverket var det en enda person som ansvarade för att 400 hälsofarliga ämnen hade rätt gränsvärde.
Från yrkesmedicinskt håll riktas hård kritik mot myndigheten som anses ha sadlat om för mycket.
Arbetsmiljöverket har inte längre resurser att följa utvecklingen på området, menar läkarna vid specialistklinikerna.
Myndigheten svarar att man använder sina begränsade resurser på klokast möjliga sätt.
– Pratet om att det inte finns några kemiska hälsorisker kvar ute på arbetsplatserna är lögn. Vi har rätt mycket produktion i det här landet och slarvar man med exponeringen blir människor sjuka, säger professorn i yrkesmedicin Magnus Svartengren.
Enligt honom är risker som vi förut hade koll på nu tillbaka. Kvarts, som orsakar silikos, är ett tydligt exempel på det. Myndigheterna gjorde stora insatser på 70-talet. Kvartshalterna gick ner. Så slumrade man till. Silikos ansågs utrotad.
Svartengren visar i en ny studie som publiceras i Läkartidningen att allvarlig silikos visst finns kvar i Sverige.
– Som arbetstagare har man rätt att få veta vilka halter av skadligt damm man får i sig på sin arbetsplats. Så är det inte i dag, konstaterar yrkeshygienikern Nils Plato vid Karolinska institutet.
Nyligen publicerade även överläkaren Stig Hagstad en studie om icke-rökare med KOL som visar att yrkesmässig exponering av damm, gas eller rök är en stark riskfaktor.
Vad kan läkare dra för lärdom av detta?
– Det är smart att fråga folk vad de jobbar med. Men det är inte lika inhamrat i medvetandet hos oss läkare som många andra frågor vi ställer, till exempel ”Röker du?”
(Research i samarbete med Läkartidningen)
Imorgon: Stendammet skördar nya offer
SILIKOS. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.
Läs mer: Hostade grönt slem i ett år
Rebecka fick astma av skärvätska.