”Förkylningen” som aldrig gav med sig
1 december, 2015
Skrivet av Elinor Torp
KOL
KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig.
En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor.
Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.
75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.
Astma
är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.
En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.
Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.
Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.
Läs mer:
Hostade grönt slem i ett år
Stendammslunga
Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.
Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.
I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.
Läs mer:
Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige
Lungsäckscancer
Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.
Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.
Sågverkssjuka
Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn: Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.
Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.
Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.
Läs mer:
Trämöglet som förgiftar
Lungcancer
Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.
Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.
Läs mer om yrkesrelaterade lungsjukdomar i vår klickbara bild ovan. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.
Astma
är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.
En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.
Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.
Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.
AstmaRebecka fick hosta, feber och frossa. Andningen var tung och hon blev tröttare och tröttare. ”Segdragen förkylning”, sa läkarna och skickade hem henne.
Sedan andra året på gymnasiet fick Rebecka jobb inom bearbetningsindustrin. Hon trivdes på företaget och var nästan aldrig sjuk, men så bytte hon avdelning. Över arbetsplatsen låg som en dimma med skärvätska och polerolja.
Rebecka som var 22 år började efter ett par veckor känna sig trött och konstig. Andningsvägarna täpptes till och efter en månad kom hostan. Lutad över handfatet inne på jobbets toalett hostade hon upp grönt slem. Dagarna gick och slemmet blev grönare och segare för varje dag.
Som barn hade hon haft astma, men sjukdomen hade vuxit bort och det var länge sedan hon medicinerat.
När hostan inte gett vika på en månad sökte hon sig till vårdcentralen. Läkaren lyssnade på hennes lungor och undersökte hennes hals. ”En förkylning som håller i sig lite längre bara”, konstaterade doktorn utan att fråga vad hon jobbade med.
Rebecka hade vid den tiden inte heller någon tanke på att det kunde ha med arbetet att göra. Hon fortsatte att jobba, och hosta.
Det gröna slemmet tjocknade och blev ännu ilsknare i färgen. Tröttheten la sig som ett täcke kring kroppen och huvudet bultade. Ibland fick hon feber som kom och försvann lika snabbt, en underlig frossa.
Jag började tvivla på mig själv också. Jag mådde jättedåligt psykiskt under den här tiden. Kanske var jag knäpp som trodde jag var sjuk bara?
Skriv till oss!
Har du själv drabbats av farlig arbetsmiljö? Vi vill höra din berättelse, hör gärna av dig till oss.
Elinor Torp (reporter)
Tel: 08-786 03 05
et@da.se
Janna Ayres (debattredaktör)
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se
Om du lämnar uppgifter till oss får vi enligt lagen inte berätta för någon vem du är.
Läs mer om att lämna känslig information här.
Efter ytterligare en månad gick hon till en infektionsklinik. Läkarna där kunde inte heller hitta något fel. Och fortfarande inga frågor om jobbet. Då sökte sig Rebecka vidare till sjukhusets öron näsa hals-mottagning.
– De röntgade mitt ansikte och såg att alla mina bihålor var jättesvullna. Det var inte bakterier utan en inflammation.
Alla läkare hon träffat hittills hade sagt i princip samma sak: Det är ingenting. En segdragen förkylning. Det går över.
Men det gick inte över. Och då började sjukvården misstänka att det var psykosomatiskt.
– Jag började tvivla på mig själv också. Jag mådde jättedåligt psykiskt under den här tiden. Kanske var jag knäpp som trodde jag var sjuk bara?
En enda läkare ställde frågan:
– Vad jobbar du med?
– Industrin, svarade Rebecka.
Sedan kom inga fler frågor. Rebecka opererades i stället.
– Läkarna öppnade upp bihålorna, men det hjälpte inte heller.
Då fick hon en stark kortisonkur och andra mediciner som tog bort huvudvärken och det mesta av hostan. Symtomen lindrades. Men tröttheten stannade kvar. En kronisk malande trötthet.
– Jag jobbade skift och hade hög korttidsfrånvaro. Kroppen klarade liksom inte av nattarbete längre. Jag kände mig yr, som att jag skulle svimma. Ett tag var de inne på att göra sig av med mig för att jag var borta från jobbet så mycket.
Men så en dag fick Rebecka genom huvudskyddsombudet höra talas om en annan tjej på samma avdelning som fått astma. Hon var bara ett år äldre än Rebecka och när hon kom till läkarna hade de undrat hur hon ens kunde andas.
– Hennes astma var ännu värre än min, men tjejen rökte och då var det hennes eget fel.
Företagshälsovården hade till slut kopplats in på hennes fall och tjejen hade remitterats till en specialklinik för arbets- och miljömedicin. Hit fick även Rebecka komma.
– Då hade jag haft den gröna hostan i nästan ett år, berättar hon.
Lungläkaren var uppdaterad på den senaste forskningen.
– Jag fick reda på att det inte alls var särskilt ovanligt. Många hade blivit sjuka av skärvätskor. Jag blev jätteglad och lättad att jag hade en chans att bli frisk. Vi fick byta avdelning, både jag och den andra tjejen.
– Successivt blev jag bättre och den gröna hosta försvann, berättar Rebecka som är 24 år i dag.
Läs mer:
