”Höj statusen på yrkesgymnasiet”
Publicerad 2016-05-18, 07:00 Uppdaterad 2022-02-16, 09:10
Ledare Jan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.
Industrin skriker efter utbildad arbetskraft. Samtidigt gapar lokalerna på landets yrkesgymnasier tomma. Dagens Arbete har granskat de industritekniska utbildningarna. Det är en dyster bild som framträder. Över hälften av de totalt 169 industriprogrammen har i dag fem eller färre elever i första årskursen. Ett trettiotal utbildningar saknar helt förstaårselever.
Allt är inte nattsvart. Mälardalens tekniska gymnasium i Södertälje, som Scania och Astra Zeneca står bakom, har ett högt söktryck. Här får eleverna sommarjobb och efter avslutad examen väntar en sex månader lång visstidsanställning på något av ortens industriföretag. Snarlika utbildningar drivs av Volvo, SKF och Sandvik.
Förutom kopplingen till industrierna har dessa fristående utbildningar höga krav på eleverna. Alla elever vid Mälardalens tekniska gymnasium läser in den grundläggande högskolebehörigheten. Många läser också in en teknikutbildning som leder vidare till civilingenjörsutbildning.
Att industriutbildningarna i övrigt går knackigt beror nog på en överetablering i landet där både kommunala och privata gymnasieutbildningar slåss om eleverna. Men det är också en konsekvens av den förra regeringens skolpolitik.
Liberalen Jan Björklund har som idé att öka skillnaderna mellan teoretiska och praktiska linjer. Nyligen var han ute och föreslog att tvååriga gymnasieprogram ska återinföras och att det teoretiska innehållet ska minskas i yrkesprogrammen.
Det är fel väg att gå. Björklund borde ta lärdom av sitt eget politiska misslyckande. Som minister tog han bort högskolebehörigheten från yrkesprogrammen. Därefter sjönk antalet sökande till dem markant.
Nuvarande gymnasieminister Aida Hadzialic väljer en annan väg. Hadzialic vill se fler behöriga lärare på yrkesprogrammen och återinföra högskolebehörigheten. Hon betonar också behovet av samverkan mellan företag och utbildning. Satsningarna på komvux och yrkesvux är också ett steg i rätt riktning liksom utbyggnaden av yrkeshögskolan.
Bilden av industriarbetet måste uppdateras. Jan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd.
Det är dags att höja statusen på yrkesutbildningarna. Industrin måste dessutom bli bättre på att visa att industriarbetet är high tech och något som både killar och tjejer kan utvecklas i. Satsningar på bra arbetsmiljö och jämställdhet är att säkra framtiden för svensk industri.
Bra skrivet!
Det finns dessutom en sådan bredd inom svensk industri att det finns nästan hur många olika arbetsuppgifter som helst.
Allt från enkla jobb till High Tech.
För övrigt anser jag att de bästa teknikerna och ingenjörerna är de som gått ”den långa vägen” via ett verkstadsgolv och sedan vidareutbildat sig på högskola och universitet.