”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Återväxten i industrin

”Det finns ett färdigt förslag – börja med det”

Foto: Bea Tigerhielm

Foto: Bea Tigerhielm

Debatt Teknikcollege är ett exempel på ett framgångsrikt koncept. Vi har hittat en struktur för samverkan mellan skola och arbetsliv som vi vill bygga vidare på. Nu gäller det att även regeringen ser att en industri i världsklass också kräver utbildning i världsklass, menar Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker – inte antingen eller.  Det är anledningen till att Teknikcollege bygger på gymnasieskolans teknikprogram i kombination med ett tekniskt inriktat yrkesprogram. Att klara industrins kompetensförsörjning är avgörande för våra arbetsplatser och industrins konkurrensförmåga, för ungdomars jobbmöjligheter men i förlängningen också för Sveriges välfärd. Därför måste det bli verkstad.

Om skribenten:

Anders Ferbe är Förbundsordförande IF Metall, och ordförande för Riksföreningen Teknikcollege.

Dagens Arbetes granskning av landets industriutbildningar målar en dyster bild av industrins kompetensförsörjning. Flera skolor saknar sökanden och riskerar nu att läggas ned. Det är allvarligt. Verktygen för att vända den utvecklingen måste skyndsamt komma på plats. Regeringen måste ta signalerna på allvar.

För drygt 10 år sedan tog IF Metall initiativ till Teknikcollege. Vi såg en utveckling där ungdomar valde bort industriprogrammet, parallellt med en dramatisk teknikutveckling inom svensk industri – som ställde allt större krav på medarbetarnas kompetens.

Utvecklingen ledde till att arbetsplatserna tappade intresset. Kommuner frestades att dra ned på dyra industriutbildningar, och svensk industriutbildning verkade fastna i en allvarlig nedåtgående spiral som tycktes omöjlig att vända. Vi konstaterade då, tillsammans med våra motparter, att det inte längre gick att vänta på politiska beslut. Vi var tvungna att agera.

Den beslutsamheten resulterade i Teknikcollege, med kvalitetskriterier och en ny struktur för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnare. Och det visade sig vara ett framgångsrikt koncept som vi bör dra slutsatser från för att kunna påverka den trend vi nu ser.

För det första måste utbildningssystemet leverera den kompetens som efterfrågas. Företag måste engagera sig utifrån de behov som faktiskt finns på arbetsplatserna. Och våga ställa krav på utbildningssystemet.

För det andra måste ungdomarna få stöd att göra välgrundade val – och känna till vilka jobbmöjligheter industrin erbjuder. Arbetslivets närvaro måste genomsyra utbildningen och ungdomar ska kunna lita på att deras kompetens är eftertraktad på arbetsmarknaden.

För det tredje är det viktigt att konstatera att den uppdelning som präglar svensk gymnasieskola, mellan studieförberedande utbildningar och yrkesutbildningar, inte passar industrins behov. Industrin efterfrågar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker.

Det är anledningen till att Teknikcollege bygger på kombinationen av gymnasieskolans teknikprogram och ett tekniskt inriktat yrkesprogram. Det är också därför som jag tillsammans med min motpart på Teknikföretagen starkt har engagerat mig för en yrkesutgång på teknikprogrammet.

Förslaget om yrkesutgång innebär att ungdomar, efter ett första gemensamt år på teknikprogrammet, ska kunna välja inriktningar som både ger behörighet att läsa vidare och en gedigen industriell kompetens, med möjlighet till jobb direkt efter gymnasiet. Det är den typen av utbildningar Sverige behöver mer av.

Tyvärr har regeringen valt att inte gå vidare med vårt initiativ, trots att det nu finns ett färdigt förslag från en statlig utredning. Om gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic vill ha en nyckel för vad som krävs, då föreslår jag att hon börjar med att genomföra utredningens förslag.

En annan viktig lärdom av arbetet med Teknikcollege är att utbildning för industrins behov kräver mer pedagogisk planerad tid i skolan. Redan i dag är det för lite tid avsatt, och risken finns att det försämras ytterligare på grund av de direktiv som styr den nu pågående gymnasieutredningen.

Allt för trånga ramar för hur gymnasieutbildningar får se ut gör att utredningens positiva uppdrag, att stärka elevers möjligheter att läsa in högskolebehörighet, snarare riskerar att tränga undan de viktiga yrkesämnen som behövs för att nå anställningsbarhet. Och det duger inte. Det skulle varken gynna gymnasieleverna eller industrins möjlighet att klara kompetensbehoven. Vill regeringen göra det som krävs, så är min uppmaning att lyssna på parternas erfarenhet när det gäller undervisningstiden i gymnasieskolan.

Jag är övertygad om att det går att vända ungdomars syn på yrkesutbildningar, men det finns inga snabba enkla lösningar och det sker inte med lågbudgetalternativ.

Teknikcollege är ett exempel på ett framgångsrikt koncept. Vi har hittat en struktur för samverkan mellan skola och arbetsliv som vi vill bygga vidare på. Nu gäller det att även regeringen ser att en industri i världsklass också kräver utbildning i världsklass. Och i handling göra det som krävs.

Anders Ferbe

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

”Vi har jättemycket att lära av Norge”

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) reagerar starkt på Dagens Arbetes granskning om asbestsanering på skolor och konstaterar att grannländerna ligger före Sverige när det gäller att komma tillrätta med arbetslivskriminalitet.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Laglöst arbetsliv är livsfarligt

LedareDen borgerliga regeringen luckrade upp reglerna för arbetskraftsinvandring. Fram växte skuggsamhället, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

KrönikaNya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”

Gästkrönika”Andrum.” ”Flexibilitet.” Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Ingen väljer flykten

Krönika”Samhällen med tvärbrant ojämlikhet och permanent fattigdom skapar dem: människorna i rörelse. Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”, skriver Daniel Mathisen.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Nu blir tvätteriet forskningsprojekt

På Berendsen i Ockelbo ska arbetsrotationen bli ännu bättre. Det ska ett nytt forskningssamarbete mellan tvätteriet och Högskolan i Gävle se till.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Skriv till oss!

På DA Opinion har vi samlat alla ledare, debattinlägg och krönikor. Vill du också skriva på DA Opinion? Hör av dig till vår webb- och debattredaktör Janna Ayres.

”De e bara å klappa till”

GÄSTKRÖNIKA”Vi vet alla att våld föder våld. Men vem står upp för det förebyggande fredsbygget?” Författaren Olle Sahlström, tidigare ombudsman på LO, funderar över varför den svenska broschyren om kris och krig så hårt lyfter fram det militära hotet, samtidigt som politiker tävlar om ge mest till upprustning.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

”Tullarna drabbar även USA”

Analys”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

1

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Industriarbetare säljer semester för 20 000 kronor

ArbetstidAtlas Copco i Tierp går för fullt och för att klara orderingången erbjuder man 20 000 kronor till dem som avstår sin femte semestervecka och flyttar den fjärde. En stor del av de 200 CNC-operatörerna har nappat på erbjudandet.

Politik är att vilja, inte att följa

LedareDet går bra för Sverige nu, men hur blir det efter valet? Det är den oron som bör odlas. Lämna SD:s dagordning och prata om det socialdemokratiska samhällsbygget som hör till världens bästa samhällsidé, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1

”SD:s oärlighet måste synas i sömmarna”

Debatt”Att Sverigedemokraterna står till höger i svensk politik är inget nytt. Den stora skillnaden mellan Alliansen och Sverigedemokraterna är graden av ärlighet gentemot väljarna””, skriver Tommy Andersson och Julius Petzäll Mendonca från föreningen AGGIS.

Rättegången mot Nordkalk

Nordkalk överklagar inte domen

Nordkalk kommer inte att överklaga hovrättens dom. ”Vi tar nu till oss av kritiken och accepterar domen”, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk, och tillägger att många företag nu måste se över hur man jobbar med entreprenörer.

Hovrätten fastställer tingsrättsdom

Hovrätten för övre Norrland fastställer tingsrättens dom i Nordkalkmålet där den förra platschefen dömdes för fyra fall av arbetsmiljöbrott och Nordkalk dömdes till att betala tre miljoner kronor i företagsbot.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.