Industriarbetarnas tidning

Vägen till 240-land

27 maj, 2016

bildrep-helge-skodvin-portratt
Helge Skodvin

Mer än någon annan bil står 240 för nordiska värderingar. Det trygga, det pålitliga, det tråkiga. Fyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En representant för socialdemokratin.

Men liksom för Socialdemokraterna gick det till slut dåligt för Volvo 240. Bilen var en av Norges mest sålda bilmärken i många år från slutet av 70-talet och en bra bit in på 80-talet. Sedan kom liberalismen och post­modernismen på slutet av 80-talet, och 240 blev ett av offren.

1993 var det över och slut. Vi ville inte vara som alla andra, som grannen. Vi ville skilja ut oss. Vi ville handla på söndagar och ha många tv-kanaler. Vi ville ha form före funktion. Vi ville inte ha den bilen som alla andra hade. Vi ville inte längre ha en Volvo 240.

2 850 000 exemplar av bilen producerades mellan åren 1974 -1993. Volvo 240 blev ”nationalbilen” i de nordiska länderna. Bara i Norge såldes 84 287 bilar och ännu rullar det omkring 17 000 registrerade 240:or på de norska vägarna.

Flerfaldigt prisad

Helge Skodvin är född 1968 i Bergen, där han är verksam som frilansfotograf. Han har flera böcker och utställningar bakom sig, varav ”240 landscape” (Journal) utkom förra året. Han är flerfaldigt prisad i norska Årets bild och medle­m i bildbyrån Moment Agency.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Fyra liv om dagen

Fyra liv om dagen

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark visar bilder ur sitt personliga fotoprojekt om alla de människor som berörs när någon tagit sitt liv. Anhöriga – men också de som möter det i sina jobb.

Året i samebyn

Året i samebyn

De här bilderna är tagna under ett år i Unna tjerusj, tidigare Sörkaitums sameby.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

Industriarbetarna med siktet inställt på riksdagen

De arbetar båda fackligt och engagerar sig politiskt, men på varsin sida om blockgränsen. Annette Rydell (S) och Marcus Dackling (M) är två av över hundra industriarbetare som kandiderar till riksdagen. Det visar Dagens Arbetes genomgång.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

Gatusmarta fåglar

Gatusmarta fåglar

Erik Berglins gatukonstprojekt tar fasta på hur fåglar anpassat sig väl till ett liv i urbana miljöer. Se bildspelet här!

Vilda fångar

Vilda fångar

Under tio års tid har fotografen Julia Lindemalm skildrat djurparker och vår obesvarade kärlek till vilda djur.

Gubbar gör saker tillsammans

Gubbar gör saker tillsammans

Att gå i pension och tappa kontakten med arbetslivet kan bli en svår omställning. För att motverka det har ett gäng gubbar på lilla Asperö i Göteborgs södra skärgård startat ett ”gubbdagis”.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.