Kanonstaden
Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.
Mer än någon annan bil står 240 för nordiska värderingar. Det trygga, det pålitliga, det tråkiga. Fyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En representant för socialdemokratin.
Men liksom för Socialdemokraterna gick det till slut dåligt för Volvo 240. Bilen var en av Norges mest sålda bilmärken i många år från slutet av 70-talet och en bra bit in på 80-talet. Sedan kom liberalismen och postmodernismen på slutet av 80-talet, och 240 blev ett av offren.
1993 var det över och slut. Vi ville inte vara som alla andra, som grannen. Vi ville skilja ut oss. Vi ville handla på söndagar och ha många tv-kanaler. Vi ville ha form före funktion. Vi ville inte ha den bilen som alla andra hade. Vi ville inte längre ha en Volvo 240.
2 850 000 exemplar av bilen producerades mellan åren 1974 -1993. Volvo 240 blev ”nationalbilen” i de nordiska länderna. Bara i Norge såldes 84 287 bilar och ännu rullar det omkring 17 000 registrerade 240:or på de norska vägarna.
Flerfaldigt prisad
Helge Skodvin är född 1968 i Bergen, där han är verksam som frilansfotograf. Han har flera böcker och utställningar bakom sig, varav ”240 landscape” (Journal) utkom förra året. Han är flerfaldigt prisad i norska Årets bild och medlem i bildbyrån Moment Agency.
