Industriarbetarnas tidning

Vägen till 240-land

27 maj, 2016

bildrep-helge-skodvin-portratt
Helge Skodvin

Mer än någon annan bil står 240 för nordiska värderingar. Det trygga, det pålitliga, det tråkiga. Fyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En representant för socialdemokratin.

Men liksom för Socialdemokraterna gick det till slut dåligt för Volvo 240. Bilen var en av Norges mest sålda bilmärken i många år från slutet av 70-talet och en bra bit in på 80-talet. Sedan kom liberalismen och post­modernismen på slutet av 80-talet, och 240 blev ett av offren.

1993 var det över och slut. Vi ville inte vara som alla andra, som grannen. Vi ville skilja ut oss. Vi ville handla på söndagar och ha många tv-kanaler. Vi ville ha form före funktion. Vi ville inte ha den bilen som alla andra hade. Vi ville inte längre ha en Volvo 240.

2 850 000 exemplar av bilen producerades mellan åren 1974 -1993. Volvo 240 blev ”nationalbilen” i de nordiska länderna. Bara i Norge såldes 84 287 bilar och ännu rullar det omkring 17 000 registrerade 240:or på de norska vägarna.

Flerfaldigt prisad

Helge Skodvin är född 1968 i Bergen, där han är verksam som frilansfotograf. Han har flera böcker och utställningar bakom sig, varav ”240 landscape” (Journal) utkom förra året. Han är flerfaldigt prisad i norska Årets bild och medle­m i bildbyrån Moment Agency.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Välkommen till fåglarnas rike

Välkommen till fåglarnas rike

Under en längre sjukhusvistelse i tonåren blev naturen, fåglarna och fotograferandet det som höll Jonas Classon uppe. I dag är han en av de mest uppmärksammade fågelfotograferna i Europa.

Kattfolket

Kattfolket

I bildserien Katt People utforskar fotograf Julia Lindemalm den speciella relationen mellan människa och katt.

I migranternas spår

I migranternas spår

I läckande gummibåtar lyckades mer än en miljon människor ta sig över Medelhavet till Europa under flyktingkrisen 2015. Fem år senare anlände färre än 100 000 personer, och EU-ledare utropade triumferande krisen över. Men vad döljer sig bakom de låga siffrorna?

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Frihet på fyra hjul

Frihet på fyra hjul

Fotografen Benjamin Nørskov reser tusen mil för att fånga epa-kulturen.

När världen stängde

När världen stängde

Fotografen Joakim Eneroth betraktar coronakrisen på sitt eget vis.

Kanonstaden

Kanonstaden

Gunnar Lindstedt jobbade fem år som smed i Bofors vapenfabrik på 1970-talet och drömde om ett nytt samhälle byggt på kommunismens idéer.

De gamla och havet

De gamla och havet

Fotografen Kicki Lundgren intresserar sig för hur det är att bli äldre och hur kroppen – och vår syn på den – förändras. Se hennes bilder ur projektet Los Viejos.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.