Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.
Björn Petersson, 41, slogs ut från arbetslivet. I dag tvingas han laga mat med andningsmask. Foto: David Lundmark.
Skärvätskedimman är boven i dramat. Om den kommer upp i ventilationssystemet finns stor risk att de anställda får andningsproblem. Foto: David Lundmark.
Ur Dagens Arbete 2008: Luften på Siemens i Finspång gjorde ett hundratal sjuka och det talades om att lägga ned fabriken.
Siemens 2016: Ventilationen har byggts om. Nu kapslas maskinerna in för att lösa problemen. Foto: David Lundmark.
”När bakterier dör bildas det en form av gas som personalen andas in”, säger Thomas Andersson på Siemens i Finspång som gjort arbetsplatsbesök i andra länder där forskarna kommit längre. Foto: David Lundmark.

Sjuk av skärvätskor

Björn Petersson. Foto: David Lundmark.

Björn Petersson. Foto: David Lundmark.

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Vänliga mot miljön – men inte mot människan

Skärvätskor används i hela bearbetningsindustrin. Det är en processvätska som finns med i nästan alla arbetsmoment. Den direkta kontakten med skärvätskor har minskat och därmed hudbesvären. Men verkstadsindustrierna har fått andra problem. Skärvätskan tar sig upp i luften och personalen andas i stället in dimman med luftvägsproblem till följd.

Allergisk alveolit

I Storbritannien är kontaminerad skärvätska den vanligaste kända och snabbast växande orsaken till lungsjukdomen allergisk alveolit.

Ren och vit som lättmjölk rinner skärvätskan i maskinerna. Utanför de inkapslade processerna står operatörerna. Fortfarande sticker det i näsan och halsen på flera av dem, men fabrikens nya ventilationssystem och förändrade arbetssätt hjälper. Varje dag kontrolleras skärvätskan så att inte bakterier och andra skadliga mikroorganismer slår rot. Visst, allt på Siemens i Finspång är inte frid och fröjd. Det finns fortfarande ett par gamla maskiner som inte kapslats in, men efter det stora utbrott 2008 då ett hundratal anställda blev så sjuka av skärvätska att hela fabriken hotades att stänga har Siemens blivit som en ny arbetsplats.

Men vad har hänt i resten av Sverige? För skärvätska används överallt i industrin. Har kunskapen om vad som hände på Siemens nått ut?

Svaret är nej.

Under senare år har utbrott på fabriker i Västsverige avlöst varandra. Många industriarbetare har blivit så sjuka av att ha andats in skärvätska att de inte kan jobba kvar. Kunskapen om skärvätskans skadliga inverkan på luftvägar och lungor stannar kvar lokalt ute på fabrikerna. Inte ens de annars så kunniga specialisterna på yrkesmedicin i Lund känner till att industriarbetare skadas av skärvätska. Dagens Arbetes granskning visar att patienter som blivit sjuka i de allra flesta fall blir utan rätt vård och ersättning.

– Lite slarvigt har ju Försäkringskassan och pressen påstått att det inte längre finns miljöer i Sverige som man kan bli lungsjuk av. Försäkringskassan skriver att folk är friskare i luftvägarna än någonsin. Det är ju inte sant, säger professor Magnus Svartengren vid Uppsala universitet som fram till nyligen var Arbetsmiljöverkets läkare.
Att få sin yrkesastma godkänd som arbetsskada har blivit närmast omöjligt i Sverige, vittnar han om.

– I stället lassar man på mer och mer mediciner. Det är sällan en bra lösning på problemet. Hjälper det inte med lite mediciner så är inte svaret ännu mer mediciner utan att man går till arbetsmiljön och ser vad man kan göra där, säger professorn.

”Har man en gång blivit överkänslig så reagerar man på allt, alla typer av dofter. Kroppens bägare är fylld kan man säga.”

”När bakterier dör bildas det en form av gas som personalen andas in”, säger Thomas Andersson på Siemens i Finspång som gjort arbetsplatsbesök i andra länder där forskarna kommit längre. Foto: David Lundmark.

”När bakterier dör bildas det en form av gas som personalen andas in”, säger Thomas Andersson på Siemens i Finspång som gjort arbetsplatsbesök i andra länder där forskarna kommit längre. Foto: David Lundmark.

Tomas Andersson, som var huvudskyddsombud på Siemens i Finspång när Sveriges största utbrott ägde rum, förklarar:

– Så fort skärvätskan hälls i en maskin tappar man kontrollen över den. Skärvätskan blandas med läckoljor och hydrauloljor, och det börjar växa bakterier som luktar illa. Har man en gång blivit överkänslig så reagerar man på allt, alla typer av dofter. Kroppens bägare är fylld kan man säga.

Det hände med Rebecka, 24, och det hände med Björn, 41. De är bara två av många industriarbetare som blivit så sjuka av skärvätska att de fått svårt att fungera i vardagen. När Dagens Arbete i december 2015 berättade om Rebecka och granskade hur lungsjuka kastas omkring i vården för att läkare inte ställer frågan ”Vad jobbar du med?” strömmade berättelserna in.

I en liten enrumslägenhet i utkanten av Halmstad bor Björn Petersson. Han förvarar sina läkemedel i en kastrull i köket, tre påsar fulla med mediciner som ska förenkla andningen och göra honom lugn. Fram tills för några år sedan var han kärnfrisk. Han tränade kampsport och yoga och har en hel hylla med medaljer och pokaler. Hans syster som är kemist på Astra Zeneca har lånat honom en andningsmask så att han åtminstone kan laga mat:

– Hos oss på Astra är det väldigt mycket säkerhet. Vi håller på med en massa farliga ämnen dagligen och har höga säkerhetskrav även när vi hanterar pyttemängder, berättar systern Maria Lindskog.

Andningsskyddet som hon gett till sin bror filtrerar bort organiska lösningsmedel. Om det kan hjälpa Björn i vardagen så är det bra, menar systern.

– Det känns som man gör skillnad beroende på vad man har för utbildningsgrad. Där jag jobbar är det ju mest akademiker. Människor som blir sjuka hos oss blir väldigt väl omhändertagna jämfört med hur min bror behandlas, fortsätter Maria Lindskog.

Björn Petersson, 41, slogs ut från arbetslivet. I dag tvingas han laga mat med andningsmask. Foto: David Lundmark.

Björn Petersson, 41, slogs ut från arbetslivet. I dag tvingas han laga mat med andningsmask. Foto: David Lundmark.

Sommaren 2013, första dagen på semestern, hälsade Björn på sin syster i Göteborg. Egentligen mådde han för dåligt för att åka, han hade varit sjuk under en längre tid, men jobbat på ändå. Kvällar och helger under våren kom en konstig feberfrossa och en förlamande trötthet som försvann lagom till att en ny arbetsvecka drog i gång.

Tillsammans med sin syster och mamma åkte han båt ut till en ö denna första semesterdag. Ute i skärgården fick han svårare och svårare att andas. Dieselavgaserna från den gamla båten utlöste symtomen, misstänkte hans mamma. Systern ringde efter ambulans. Först trodde läkarna att det var panikångest, men när Björn lyckades kämpa sig till en remiss till lungmottagningen visade det sig att han reagerade på så små doser att astmasköterskan aldrig hade sett något liknande.

– De fattade inte att lungor kunde vara så känsliga. Jag reagerade på typ en hundradel av dosen.

Björns allmänläkare letade efter orsaker utanför jobbet. Han fick gå till psykolog som skulle undersöka så att det inte var psykosomatiskt. När Björn själv beskrev hur skitig hans arbetsplats var och hur man slängde fimpar i skärvätskan och slipade i undermåliga skydd skickade allmänläkaren honom vidare till arbets- och miljömedicin i Göteborg.

”Både facket och företagsläkaren vurmade för arbetsgivarens budget. Det var nästan så att jag fick mer hjälp av arbetsgivaren än mitt eget fackförbund.”

Vid det här laget hade Björn börjat förstå hur svårt det var att bli trodd, så han bandade numera alla samtal med facket och läkarna:

– Skyddsombuden satt i knäet på företaget. Både facket och företagsläkaren vurmade för arbetsgivarens budget. Det var nästan så att jag fick mer hjälp av arbetsgivaren än mitt eget fackförbund, berättar Björn.

På bandinspelningarna hörs hur facket regionalt omväxlande försöker hjälpa sin medlem och omväxlande uttrycker sig närmast uppgivet.

Ombudsman vid IF Metall i Halland: ”Företagen vill inte ha kostnad för dig. Det är ju den verklighet företagen har. De vill hela tiden ha så få kringkostnader som möjligt.”
Björn: ”Så jag är bara ett problem som ska undanröjas?”
Ombudsmannen: ”En sån här mätning kan kosta 25 000 kronor. De vill inte lägga ut mer pengar på en mätning. De tycker att mätningarna från 2008 är relevanta i dag.”
Björn:”Vad jag tycker, har det ingen betydelse?”
Ombudsmannen: ”Nej, för det är inte du som betalar.”

När Dagens Arbete tar kontakt med IF Metalls ombudsman i Halland signalerar han just uppgivenhet. Han vill verkligen hjälpa Björn. Men han ser ingen väg framåt. För det är i dag närmast omöjligt att få ersättning av Försäkringskassan och Afa, konstaterar han per telefon och vill inte kommentera Björns ärende närmare.

På Rebeckas arbetsplats och på Björns arbetsplats såg det inte ut som på Siemens. Skärvätskan var inte ren och tunn som lättmjölk. I vätskan låg äppelskrutt, en utspottad prilla, fimpar och ett filter av något tjockt geggigt som luktade skunk. Det syns inte med blotta ögat, men geggan lever. Och när maskinerna blåses rena med tryckluft kommer de osynliga organismerna upp i luften som människorna på fabriken andas in.

Hur skärvätskan sköts är upp till arbetsgivarna, visar Dagens Arbetes granskning. Arbetsmiljöverket, tillsynsmyndigheten på området som en gång kontrollerade så att svenska arbetsplatser skötte sin hantering av skärvätskor, har i dag slutat mäta. Ingen oberoende instans har koll på att föreskrifterna och gränsvärdena följs. Ansvaret vilar på arbetsgivarna. Det är upp till varje arbetsgivare att själv hålla sin arbetsplats och skärvätska ren. Det är också upp till arbetsgivarna att mäta. Svenska myndigheter litar helt enkelt på att företagen tar det ansvaret.

bjorn-medicinerBland medicinpåsarna i Björns kastrull sticker en liten folder från LO upp: Facket försäkrar. Om du blir skadad på jobbet.

– Han vill ju må bra, säger Björns syster. Men läkarna undersöker honom ju inte ordentligt. De tar bara bort symtomen, de kommer inte till roten med det onda.

Maria Lindskog är även besviken på Björns fackklubb:

– Skyddsombuden på arbetsplatsen verkar ju mer bekymrade om företagets ekonomi, och om jobben. Att ha kvar jobben. Och löner. Okej att man vill ha löneförhöjning, men om man inte kan vara säker på att man är frisk på jobbet så spelar det ingen roll vad man tjänar. Hälsan måste väl vara viktigast, säger systern och hejdar sig:
– Fast det tycker man kanske bara den dagen man mår dåligt …

”Fokus har blivit att det är arbetsgivaren som har ansvaret. Men vad händer om inte arbetsgivaren tar det ansvaret?”

Även mötet med experter på arbets- och miljömedicin i Göteborg slutar i en besvikelse. På bandet hörs hur läkaren stödjer sig på den gamla mätningen som företaget gjorde år 2008.

Specialistläkaren: ”Problemet är att ska man få någon slags riktig bild av exponeringen så krävs det jättestora mätprojekt. Man måste göra upprepade mätningar på flera personer och det kan man räkna på … Det gör man inte! Det har man inte resurser till.
Läkaren fortsätter: ”Vi lever med den här osäkerheten i alla våra exponeringsutredningar. Då får vi göra så gott vi kan med de data som vi har. Visst skulle det vara jättebra med jättestora mätprojekt hela tiden, men det är en utopisk situation. Det kommer vi aldrig att få.”
Björn: ”Men jag har fått min hälsa förstörd så ur mitt perspektiv är det rätt viktigt att få detta ordentligt utrett även om det inte finns ekonomiska resurser. Det är ändå mitt liv det handlar om.”

Professorn och överläkaren Magnus Svartengren i Uppsala är besviken på utvecklingen:
– Att hänvisa till gamla mätningar är inte acceptabelt när man har ett aktuellt fall, säger han.

Magnus Svartengren har även sett hur den fackliga aktiviteten gått ner. Hur luften liksom gått ur LO i arbetsmiljöarbetet:

– Fokus har blivit att det är arbetsgivaren som har ansvaret. Men vad händer om inte arbetsgivaren tar det ansvaret? Då måste arbetsplatserna ha en bra skyddsorganisation. Både facket, myndigheterna och sjukvården behöver aktivera sig, konstaterar professorn.

Skärvätskedimman är boven i dramat. Om den kommer upp i ventilationssystemet finns stor risk att de anställda får andningsproblem. Foto: David Lundmark.

Skärvätskedimman är boven i dramat. Om den kommer upp i ventilationssystemet finns stor risk att de anställda får andningsproblem. Foto: David Lundmark.

Efter utbrottet på Siemens beviljade ändå parternas försäkringsbolag Afa pengar för att undersöka vad i skärvätskan som gör människor sjuka. Två team fick pengar, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och forskare vid arbets- och miljömedicin i Göteborg.

Resultaten kom i fjol, men har inte nått ut till andra arbetsplatser och läkare. Mät­experten i Lund, som till slut kallades till Björn Peterssons arbetsplats för att mäta på nytt, har aldrig hört talas om att bakterier i skärvätska skulle kunna göra männi­skor sjuka. Han ska ta upp problemet på kliniken, läsa IVL:s rapport och väcka liv i Björns ärende på nytt, lovar han.

– Vi har hittat lösningen på problemet skulle man kunna säga. Det finns väldigt mycket forskning om hälsoeffekter kopplat till skärvätskor internationellt. Med stor sannolikhet är det ett mikrobiologiskt problem. Vi har bland annat undersökt ventilationen och identifierat ett antal olika vägar där skärvätskedimman kan komma ut i arbetsmiljön, berättar forskaren Ann-Beth Antonsson vid IVL i Stockholm.

Deras projekt har varit ett tekniskt projekt inriktat på åtgärder.

– Det viktigaste är att vidta åtgärder vid källan. Skärvätskedimman får inte spridas i lokalerna eller komma upp i ventilationssystemet så att det bildas pölar som läcker över i tilluften, alltså kommer ut på arbetsplatsen igen. Djävulen sitter i detaljerna, säger IVL-forskaren.

Tidigare var det eksem på händer och allergier som var det stora problemet. Men den direkta kontakten med skärvätskorna har minskat och därmed hudbesvären. Verkstadsindustrierna har i stället fått andra problem, konstaterar forskarna i Göteborg.
I takt med att produktionstempot ökar och arbetsmetoderna förändras, med högre tryck, kommer skärvätskorna upp i luften och personalen andas in kemikalier och mikroorganismer – en coctail av skadliga partiklar.

Siemens 2016: Ventilationen har byggts om. Nu kapslas maskinerna in för att lösa problemen. Foto: David Lundmark.

Siemens 2016: Ventilationen har byggts om. Nu kapslas maskinerna in för att lösa problemen. Foto: David Lundmark.

Dagens Arbetes besök på Siemens i Finspång, Sveriges i dag kanske renaste verkstad med skärvätskor som kontrolleras hela tiden och ett splitter nytt ventilationssystem, visar vad som måste till. Skärvätskedimman hade 2008 dragits upp i det allmänna ventilationssystemet och spridits överallt på arbetsplatsen, till och med in på kontoren. Även tjänstemän och chefer blev sjuka. Ledningen beslutade sig för att ta tag i problemen – kosta vad det kosta ville.

IF Metalls huvudskyddsombud Tomas Andersson åkte till USA för att inhämta kunskap. Här hade man haft liknande ännu större utbrott och läkarkåren visste betydligt mer än i Sverige. Studier, som Dagens Arbete tagit del av, visar att förorenad skärvätska kan ge den ovanliga yrkessjukdomen allergisk alveolit. Enligt de internationella forskarna så är skärvätska den största och snabbast växande orsaken till den allvarliga lungsjukdomen.

Men en rundringning till svenska experter visar att de antingen inte känner till eller inte tror på de utländska resultaten. Men att skärvätska kan ge yrkesastma är känt. På vissa av klinikerna. Inte på alla. Efter att Arbetslivsinstitutet lades ner finns ingen samsyn eller enad kunskapsbild. Var i landet du blir sjuk av jobbet spelar alltså roll för vilken behandling du får.

En stor balkong med utsikt över höghusområdet är Björns räddning i vardagen. Han står där ofta och andas. Björns syster kemisten lever ett annorlunda liv några mil bort. Men Maria Lindskog vet hur hennes bror var tidigare, en helt annan människa, och även hon blir arg över utvecklingen:

– Vill man att folk ska jobba så måste man ju hjälpa dem att bli friska. Man kan ju inte bara hota med att ta bort ersättningen utan att hitta orsaken till varför människor mår som de mår. Det är förfärligt att det ska behöva vara så här i Sverige 2016! Att man inte ska kunna lita på att arbetsmiljön är bra. Även för arbetare som inte är akademiker.

 

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador | DA granskar


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Vi måste satsa på att hålla alla friska"

ArbetsmiljöIndexator Rotator Systems i Vindeln är bäst i Sverige på säker kemikaliehantering. Nu prisas de för sitt jobb med skärvätskor.

 

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Tipsa oss om droger på jobbet

Hur är det att jobba med drogpåverkade kollegor? Har du själv använt narkotikaklassade preparat? Hur har din arbetsgivare agerat? Tipsa oss!

Konkurs för hårt prövad golvfabrik

Turerna kring golvfabriken Berg & Berg i Kallinge är inte över. Nu har företaget gått i konkurs. Facket hoppas att de ska klara även denna smäll.

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

1

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.