Industriarbetarnas tidning

Ja till avtalskraven

24 november, 2016

Skrivet av

GS förbundsmöte godkände enhälligt avtalsplattformarna från både LO och Facken inom industrin.

Fackens lönekrav inför avtalsrörelsen 2017 ligger på 2,8 procent, men för löner under 24 000 kronor ska påslaget i stället räknas i kronor.

Det är en insamlingsmodell där lönen för varje anställd ligger till grund för en pott på företaget som sedan ska fördelas på alla anställda. De som har en lön på 24 000 kronor eller mindre bidrar med 672 kronor till potten, medan de som ligger över bidrar med procentsatsen. Hur potten ska fördelas avgörs sedan lokalt.

Från arbetsgivarhåll har det riktats kritik mot den här låglönesatsningen. Tvärt om har arbetsgivarparterna de senaste avtalsrörelserna förespråkat frysta lägstalöner och ingångslöner. De vill heller inte se några löneökningar utöver den procentsats som man till slut kommer fram till, vilket den här modellen kommer att leda till.

– Vi har haft både krontal och procentsats tidigare, så det är inget nytt. Men den här insamlingsmodellen är ny så det är klart att de har synpunkter på den, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på GS.

– Det stämmer att den här insamlingsmodellen kan ge olika resultat på olika avtalsområden, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på GS.

Företag med låga löner kommer att få en högre löneökning procentuellt sett än företag som där lönerna ligger över 24 000 kronor.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.