
Allt hårdare kontroll av arbetslösa
23 januari, 2017
Skrivet av Marcus Derland
Granskningen i korthet
Under tio år har M- och S-ledda regeringar stramat åt reglerna för arbetslösa samtidigt som fuskande företag kommit undan.
Endast 8 företag polisanmäldes för fusk 2015 jämfört med 716 arbetslösa.
Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.
Flera statliga utredningar har föreslagit att bidragsbrottslagen ska gälla också företag. Trots det ingen åtgärd från någon regering.
En egen enhet på Arbetsförmedlingen med 52 anställda kontrollerar arbetslösa. När myndigheten väl beslutat om bidrag för företag görs inga systematiska kontroller.
Arbetslösa som fyller i ett papper fel riskerar att förlora sin ersättning. Samtidigt som företag kan fuska till sig miljoner i bidrag och komma undan straff.
Regler för arbetslösa
- Regeringarna har under de senaste tio åren infört tuffare regler och kontroller av arbetslösa.
- Arbetsförmedlingen har en enhet med 52 anställda för att kontrollera arbetslösa.
- Efter en varning räcker det med ett missat möte eller att en aktivitetsrapport inte skickats in för att ersättning ska dras in.
- Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.
- En egen lag, bidragsbrottslagen, används mot enskilda som fuskar.
- 716 arbetslösa polisanmäldes 2015.
Regler för företag
- Efter beslut om bidrag finns inga systematiska kontroller av företagen.
- Fusk upptäcks genom signaler från Skatteverket eller att någon tipsar myndigheten.
- Företag som upptäcks kan få betala tillbaka. Därefter är det fritt fram att ta emot nya bidrag.
- Bidragsbrottslagen gäller inte företag. Polis och åklagare måste bevisa bedrägeri, vilket är svårare.
- Ingen kontroll av att pensioner och försäkringar betalas in.
- 8 företag polisanmäldes 2015.
Arbetsmarknadsfrågor var heta inför riksdagsvalet för tio år sedan. Moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tog ut en ny riktning för att minska kostnaderna för arbetslösheten; arbetslösa som inte redovisade hur många och vilka jobb de sökt skulle straffas med indragen ersättning.
Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp.
Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa
Våren 2015 var det en socialdemokratisk regering som såg till att även arbetslösa med aktivitetsstöd straffas när de inte skickar in aktivitetsrapporter.
– De grövsta brottslingarna åker inte fast i systemen vi har i dag. Det är snarare personer som inte förstår eller förmår att göra rätt med alla intyg och blanketter. De har ingen ambition att vara kriminella, en livskris eller sjukskrivning kan ligga bakom, säger Johanna Skinnari, kriminolog på Brå, Brottsförebyggande rådet.
Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa (bilden t.v):
– Skurkarna ser till att fylla i sina blanketter rätt. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andraspråk. Aktivitetsrapporterna är bara skit. Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp, säger han.
Varje år betalas 21 miljarder skattekronor ut till företag som tar emot personer med olika bidragsanställningar. Det är ungefär lika mycket som statens årliga kostnad för polisen.
Det finns inga systematiska kontroller när beslut om ett bidrag har fattats. Fusk upptäcks genom att Skatteverket hör av sig eller att någon anställd meddelar att hen inte fått ut sin lön.
Arbetsförmedlingen kan kräva tillbaka pengar från fuskande företag. 0,5 procent av stödpengarna krävdes tillbaka 2015. Något annat straff får företaget inte. I sällsynta fall polisanmäler Arbetsförmedlingen.
– Det kanske är enklare att komma åt och kontrollera enskilda personer. När det gäller företag verkar service prioriteras före kontroll, säger Maria Wass, gruppchef på polisens aktionsgruppsverksamhet i Stockholm. Det är en enhet som uteslutande ägnar sig åt organiserad brottslighet.
Hon och hennes kollegor misstänker att mörkertalet är enormt när det handlar om företag som får bidrag från Arbetsförmedlingen.
– Det finns inget tydligt regelverk. Det öppnar för den organiserade brottsligheten som utnyttjar våra skattepengar. De verkar där de stora hålen finns.
– Risken att åka fast är liten och straffen milda. Det måste till bättre kontrollverksamhet, säger Maria Wass.
”Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna”
Det händer att polisen får fast brottslingar som fuskat till sig bidrag. I somras dömdes företrädare för syrisk-ortodoxa kyrkan i södra Stockholm till fängelse efter att ha lurat till sig 32 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Johanna Skinnari på Brå (bilden t.v) menar att Arbetsförmedlingens system inte gynnar kontrollen av företag.
– Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna, säger hon.
Det är politiken som sätter ramarna för Arbetsförmedlingens verksamhet. Hittills har politikerna inte prioriterat att kontrollera företag som får miljardbelopp i bidrag varje år.
2007 införde alliansregeringen bidragsbrottslagen. En lag som gör det möjligt att straffa personer som går på a-kassa eller aktivitetsstöd och samtidigt jobbar och får lön. Lagen gäller också allt från bidrag från Migrationsverket till vård av barn eller studiestöd.
Men lagen omfattar inte företag. Då gäller i stället bedrägerilagstiftningen. Där är beviskraven högre, vilket kan göra det svårare för åklagare att driva ärenden.
På tio år har bedrägeribrotten tredubblats. Fusk med stödpengar hamnar ofta längst ner i polisens högar. Varken alliansregeringen eller den nuvarande regeringen har ändrat lagstiftningen så att bidragsbrottslagen också ska gälla företag. 2008 och 2014 föreslog statliga utredningar att lagen skulle gälla de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen. Liknande slutsatser drog Riksrevisionen 2011 och Brå 2015.
– Som det ser ut i dag får företagen betala tillbaka pengarna de felaktigt fått. Vad innebär det för rättssystemet att de inte straffas? säger Maria Wass.
Så har M- och S-ledda regeringar skärpt reglerna – men inte för företagen.

Under rubriken ”Straffa arbetslösa som inte söker jobb” presenterar moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i DN ett program för att minska kostnaderna för arbetslösheten.
Bidragsbrottslagen införs med syfte att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet. Gäller ej företag.
En statlig utredning föreslår att bidragsbrottslagen också ska gälla företag. Ingen åtgärd.
I en rapport från Riksrevisionen står att Arbetsförmedlingen vill att företag också borde omfattas av bidragsbrottslagen. Ingen åtgärd.
Hårdare kontroller av arbetslösa med a-kassa samt krav på aktivitetsrapporter införs av alliansregeringen.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) försvarar de hårdare kontrollerna i Sveriges Radio: ”I grunden är det korrekt och rimligt att den arbetssökande själv redovisar vad han eller hon gör.”
Ännu en statlig utredning kommer fram till att bidragsbrottslagen ska gälla också företag. Ingen åtgärd.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i tidningen Arbetet: ”Jag är väldigt tveksam till om vi ska ha så mycket kontroll av de arbetslösa. Jag tror att det är att använda resurserna fel.”
Regeringen (S och MP) inför tuffare regler för alla arbetssökande som går på arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.
I SVT anklagar Ylva Johansson alliansen: ”De hade ett enormt fokus på att kontrollera de arbetslösa och var väldigt naiva när det gäller företagen.”
Rapport från Brottsförebyggande rådet om att samma regler bör gälla både för enskilda personer och företag. Ingen åtgärd.
Arbetsförmedlingen kräver av regeringen att vissa grupper ska slippa skicka in aktivitetsrapporter. Ingen åtgärd.
Ylva Johansson i Dagens Arena: ”Det ska vara tydliga krav på arbetssökande som uppbär stöd. Tidigare drog man nästan aldrig in stödet för dem som misskötte sig och var inte tydlig med kraven. Jag ville skärpa kontrollen och det har vi gjort nu.”
Regeringen gör det möjligt för socialtjänsten att kontrollera med Arbetsförmedlingen att alla som får försörjningsstöd och kan arbeta gör allt de kan för att hitta jobb. Elisabeth Svantesson (M) välkomnar förslaget. ”Bidragsberoendet är stort och det är viktigt att tydliggöra förväntningar och krav”, säger hon till Aftonbladet.
Jag tycker att staten tror på företagen och handläggarna på AF, men inte på dom arbetssökandena, som vill/behöver/förväntar sig hjälp och stöd, men får hugg och slag. Trots en vilja och önskan om ett arbete.
Jag tycker att man har återgått till det gammla samhället där makteliten och den politiska makten dansar i takt mot alla sjuka, arbetsskadade, arbetslösa och alla dom som önskar deltid.
Ända sedan LO och facken började sitta i styrelserna i bolag mm, så har livet blivit ett helvete på jorden för alldeles för många grupper. Avvecklingen till riskkapitalet ser vi nu följderna av. Jag gillar inte det jag ser och hör och upplever.
Det finns ingen som kämpar för arbetarens villkor längre.
Det är som det alltid har varit, man sparkar på de som redan ligger, och har goda relationer med skattefrälset.
Helt sanslöst med dessa aktivitetsrapporter. Att skicka ut ett antal s k ansökningar som inte är seriöst menade, vilket slöseri med tid och kraft. Och AF:s automatiska ”tackbrev” de envisas med att skicka varje månad för att man skickat aktivitetsrapport, det är inget annat än bluff. AF borde ha viktigare saker att ägna sig åt än att skicka dessa meningslösa brev.
Inför medborgarlön, en tillräcklig och villkorslös sådan, så vi slipper denna förnedrande politik och tjänstemän som utsätter oss för godtycke och beslut som inte är lagliga.
SKAM
Dennna kontroll av fel grupp människor. Skapa ett systema som hjälper denna målgrupp och kontrollera de som verkligen skor sig på systemet politiker banker och storföretag.
Vilken sanslös repression och förtryck mot arbetslösa medan företag görs till guldkalvar som kan försnilla miljarder utan repressalier. Vi är värda en upprättelse i form av en fredlig revolution i Sverige!!
På ett års tid har jag två gånger fått brev från en särskild kontrollenhet som hävdar att jag inte lämnat in min aktivitetsrapport. Då har de redan larmat Försäkringskassan (som betalar ut aktivitetsstödet). Jag ombeds förklara mig och får veta att jag riskerar en varning. Båda gångerna har dessa skrämmande brev varit helt obefogade – jag har lämnat in mina rapporter. Undrar hur mycket resurser som läggs ner på dessa skrämselbrev – helt i onödan. Trevligt är det hur som helst inte, och knappast stärkande heller.
Finland skall prova medborgarlön.
Att vi har politiker som tillsammans med företagen agerar slavägare skapar politikerförakt.
Hur kan en regering som är vald av folket av vilka de flesta är löntagare anse att de har rätt att behandla arbetslösa och sjuka som om de vore lata slavar. Människor är inte lata. Det finns alltid en anledning till allt och de vore bättre att ta reda på det innan ni stressar livet ur folk. Maskiner och robotar tar över mer och mer varför det inte kommer att finnas jobb till alla. Man måste därför börja tänka på ett annat skattesystem. Dessutom bör man ge bidragen direkt till de arbetslösa i stället för till arbetsgivarna. Då skapas fler riktiga jobb eftersom arbetsgivarna ej får betalt för gratis arbetskraft och de arbetslösa spenderar pengarna vilket gör att fler varor kan produceras.
Tack för att ni skriver om detta! Jag har under 15 års varit ”lönebidragare” och min erfarenhet är att när handläggarna
har beviljat bidraget så hör man aldrig av dem igen. Blir det problem på arbetsplatsen så bryr de sig inte, man får ingen hjälp och om man blir uppsagd så skickar det genast dit en ny arbetslös och beviljar nya bidrag! Jag har själv anmält en arbetsgivare som gjorde skenanställningar och fick ut höga bidragsbelopp, men ingen på Arbetsförmedlingen gjorde något! Det är fruktansvärt att det kan pågå!
Alldeles nyligen har JO fattat ett beslut (5700-2015) med skarp kritik mot att arbetssökande som fullgjort alla sina skyldigheter gällande aktivitetsrapporter och personliga besök, ändå ådöms straff av Enheten Ersättningsprövning när det i själva verket är Arbetsförmedlingen som handlat fel. I det aktuella fallet hade den arbetssökande råkat ut för detta 3 gånger!
Som långtidsarbetslös tröttnade jag för länge sedan på detta eviga rapporterande av sökta jobb. Jag har skrivit ett litet program som plockar ut lediga jobb från Arbetsförmedlingens Platsbank, skickar ett email med jobbansökan till företaget. När det är dags att rapportera till Af kör jag ett annat program som skickar in uppgifterna automatiskt. Jobb söker jag inte längre på riktigt, det är meningslöst, jag är nöjd med mina 12.000 kr i månaden och en ganska lugn tillvaro. Det finns andra värden i livet än lönearbete.
Människan är en mycket märklig individ som tycks finna en pervers njutning att förnedra och kränka andra människor oftast människor som är drabbade av arbetslöshet eller sjukdom, själv så är jag drabbad av belastningsskador och numer sjukpensionär, innan jag blev beviljad sjukersättning så ansåg försäkringskassan att jag skulle söka arbete på heltid och min handläggare ansåg att personlig assistent skulle passa mig utmärkt, jag försökte att förklara för honom att det inte var möjligt för mig att arbeta som personlig assistens med den skadebild som jag har, då blev stackaren så fruktansvärt upprörd och började hota mig, när jag senare fick full sjukersättning så tog jag både beslutet, läkarintyget och den fördjupade medicinska utredningen med mig och uppsökte AF där jag krävde ett möte med chefen och nämnda handläggaren och inför dessa två lade jag fram dokumenten och frågade om han fortfarande bedömde att personen som omnämns i dessa dokument ska jobba heltid som personlig assistent? Att få se denne oförskämda man och även chefen bli skamset högröd i ansiktet var en enormt befriande känsla när man blivit så förnedrad och kränkt under så många år!
Tyvärr verkar det inte hjälpa att JO kritiserar Arbetsförmedlingen för att hota med sanktioner mot arbetslösa utan att det finns fog för det. De fortsätter att skicka ut sina brev, fast aktivitetsrapport lämnats in. Nu har jag fått ett för tredje gången.