Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Snart lyfter Agnes Lindqvist mot Japan. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Agnes gör sig i ordning för Comic Con-mässan i Kista. Foto: David Lundmark.
På insidan av dörren till rummet hänger några av alla de peruker hon har. Foto: David Lundmark.
Kläder, kläder och åter kläder. Det är knappt Agnes vill låta sig fotograferas i det egna rummet. Foto: David Lundmark.
Fang-dräkten. En favorit, med mammas rävsvans på höften. Foto: David Lundmark.

Agnes – den japanska skånskan

Agnes gör sig i ordning för Comic Con-mässan i Kista. Foto: David Lundmark.

CosplayHennes dagar handlar om hydraulik medan fritiden tänjer fantasins gränser. Agnes Lindqvist är industriarbetaren som både köpt vingar för pengarna och skaffat sig ett liv utöver det vanliga.

Agnes Lindqvist

Ålder: 19 år.
Familj: Mamma, pappa och storebror.
Jobbar: Specma-koncernens anläggning i Våxtorp.
Bor: Hemmeslöv utanför Båstad.
Kör: Volvo V70.
Brinner för: Cosplay och japansk populär- och mangakultur.
Gör på fritiden i övrigt: Dansar Riverdance, sover och spelar dataspel.
Lyssnar till: Stiftelsen, Takida och Bastille.
Förebilder: Elon Musk, Barack och Michelle Obama.

Är det en ängel som landat? Nej, det är bara nittonåriga Agnes Lindqvist som huttrande prövar vingarna utanför föräldrahemmet i skånska Hemmeslöv.

Grådisiga skyar sveper in ängarna som omgärdar villaområdet i Båstads yttersta utkant.
Grannens häst har vänt oss ryggen, medan den andra grannens ålderstigna rottweiler tystnat, efter att trumpet ha konstaterat att vi alls inte brytt oss. Bara ett förbipasserande medelålders par har svårt att slita sina ögon från Agnes, där hon står med vingarna utbredda.

Mitt i gatan.

I sin lila peruk, egensydda dräkt och med två vingar som tagit månader att få till. Egentligen ingår inte vingarna i det stora fritidsintresset – ”cosplay”.

Ordet är en förkortning av engelskans ”costume play” och innebär att man klär ut sig till figurer kopplade till den japanska populärkulturen. Typ mangaserier, grafiska romaner, dataspel och fantasyfilmer.

Ett slags maskerad med japanska rötter som numera inkluderar även figurer från den amerikanska action- och serievärlden.

När Agnes för någon timme sedan öppnade dörren till sin värld  framstod hon som en extrem färgklick i en övrigt färglös vardag.

Hon mötte oss som karaktären Aqua från tv-spelet Kingdom Hearts. En mix av japansk action och Disney.

Säkert omedveten om att hennes Aqua-figur faktiskt har en koppling till jobbet på hydraulikföretaget Specma.

Hydraulik är ett ord sprunget ur grekiskans hydor (vatten) och aulos (rör) och är precis vad Agnes sysslar med dagligen.

Att lägga en kopparring i en komponent. Sammanfoga den med en annan och bränna i ugn, så att ingen vätska kan sippra ut mellan de två delarna.

Men arbetsplatsen är långt borta där vi nu står i vardagsrummets mitt. Överallt har Agnes hängt fram sina dräkter och övriga attiraljer som karaktärerna har och som hon brukar klä ut sig till.

”Folk sa bara, ahhh Gud! Det är ni. Woah! Vad häftigt! Coolt!”

– Aqua är en av tre karaktärer som springer omkring i en Disneyvärld. De andra två är Terra (jord) och Ventus (vind).

– Och det här är min senaste kreation, ”Fang”.
– Fang är en ökenjägare som blev en guds slav, som blev till kristall och sov i femhundra år, vaknade upp och räddade världen. Typ.

Foto: David Lundmark.

Orden forsar ur Agnes. Hon har en intensitet och en energisk utstrålning som smittar. Det mesta som hänger över stolar och bord är plagg hon sytt själv. Den kostym hon är mest nöjd med är ”Fang”, eller den hon har på sig, ”Aqua”.

– Men sedan är det också kul med sånt som alla känner igen.
– Som den här från Pokemon, säger hon och pekar på en vit, typ tröja, med ett rött, versalt, ”R” på bröstet.

Som kombineras med ett par vita byxor.

– ”R” står för Team Rockets. Det är min barndom, då man hängde framför Pokemon på TV4.

Dräkten bar hon på ett ”cosplay” i somras, där hon var konferencier.

– Jag och en ”partner in crime” gick runt som Team Rockets. Det var jättekul och vi fick jättemycket reaktioner.
– Folk sa bara, ahhh Gud! Det är ni. Woah! Vad häftigt! Coolt!
– Jättemånga ville ta selfies med oss.

Agnes Lindqvist är en del av en växande subkultur som vuxit fram även i Sverige. Det ordnas konvent, mässor och tävlingar med allt fler deltagare. Tv har hängt på.

Agnes, eller Azu som hon kallas i cosplay-världen, har själv jobbat ihop med en eventbyrå. Bland annat ordnat SM-kval två gånger och VM-kval till världens största cosplay-tävling i Japan.

När vi träffar henne har hon precis varit på Comic Con-mässan i Kista i Stockholm.

– Ahhh, mina kompisar vann, utropar hon exalterat. Tyvärr missade jag det eftersom jag skulle med flyget hem.

Agnes menar att cosplay är enormt inkluderande – tävlingarna till trots.

– Jag har träffat många som känt sig väldigt utstötta av olika skäl i samhället, men som här hittat en ”community”. Ett nätverk, där alla kan känna sig välkomna.

På insidan av dörren till rummet hänger några av alla de peruker hon har. Foto: David Lundmark.

Det började med manga.  Det är japanska serier på svenska som Agnes började läsa på det traditionella sättet, från sista till första sidan, från höger till vänster.

– Sedan blev det jobbigt när man skulle ta fram skolböckerna, minns hon med ett av många fniss.

Hon var då i nioårsåldern. Agnes slukade de relativt få serier som fanns översatta, men hittade snart fram till de japanska tecknade filmerna på Youtube och serien Sailor Moon.

– Jag gillade bäst serier med övernaturliga och magiska inslag.

Hon blev medlem på Bonnier Carlsens hemsida för unga mangaläsare.

– Min föregångare till Facebook.

Det var också där hon hittade ett reportage om ett konvent i Uppsala som hette ”UppCon”.

– Plötsligt fick jag se en massa folk som klätt ut sig till mina favoritkaraktärer i Tokyo Mew Mew.

Första reaktionen blev:
– Woah! Det här vill jag också göra!

Tillsammans med en kompis i Haparanda som hon träffat via mangasajten, men aldrig på riktigt, bestämde de sig för att delta på nästa cosplay. Det blev Uppsala, för sex år sedan och Agnes var bara tretton.

– Jag fick i gång mamma, symaskinen och min första dräkt var på väg.

Debuten på cosplay-scenen gjorde hon som den manliga karaktären Roderich Edelstein från mangaserien Hetalia.

Från mangaböckerna tog Agnes klivet in i spelvärlden. Andra gör tvärtom.

– Det berodde mest på att jag först nu har en riktig dator. Innan hade jag bara en dammig Playstation 2 och visste inte riktigt vilka spel som gällde.
– Men för något år sedan köpte jag en bunt spel i en affär som skulle slå igen och sedan dess är jag fast.

Favoritspelet är Lightening Returns: Final Fantasy 13.

”Sedan påpekade folk att fjädrarna kom från RIKTIGA fåglar. Ahhh! Oetiskt!

I gymnasiet gick hon tekniklinjen med inriktning arkitektur. Det var där hon tillverkade sina vingar som ett projektarbete. Vingarna är användbara men faller kanske lite utanför det man kallar cosplay.

– Men de är fina, säger hon kärleksfullt och drar handen över fjädrarna. De är äkta. Inköpta från Kina.

– Jag köpte 6 000 fjädrar. Det var innan jag insåg att de var riktiga. Jag trodde de var syntetiska, säger hon och skrattar till.
– Sedan påpekade folk att fjädrarna kom från RIKTIGA fåglar. Ahhh! Oetiskt!

Hon gör en uttrycksfull grimas. Sedan visar hon konstruktionen. Ett ryggskydd på vilken en träskiva är fäst. Vingskelettet består av pvc-rör och allt är sedan klätt med bomullstyg.
Sedan har hon fäst vingplattor gjorda av yogamattor och klistrat dit alla fjädrar plus tre fjäderboa.

– Det tog mig nio månader att planera och få klart, säger hon.

För det är ett enormt handarbete som ligger bakom. Alla de 6 000 fjädrarna är handklippta innan de klistras på …

Några cosplay-saker försökte hon få göra redan i högstadiet.

– Men det gick inte så bra. Kursplanen skulle följas … jag fick låta fantasin och kreativiteten skena hemmavid i stället.

”Vi här ute på landet är mindre coola än dom, så är det bara. Inga tennisbanor finns här ute heller.”

Kläder, kläder och åter kläder. Det är knappt Agnes vill låta sig fotograferas i det egna rummet. Foto: David Lundmark.

Högstadiet var för övrigt en chock.

– Alla inne i Båstad spelade tennis och var modesnobbar. Ingen tyckte om samma saker som jag. Man var lite utstött.
– Vi här ute på landet är mindre coola än dom, så är det bara. Inga tennisbanor finns här ute heller.
– Men det var lite mitt eget fel också. Jag lade inte manken till. Tänkte: De gillar inte samma saker som jag. De är IDIOTER!

Agnes flydde i stället till vännerna på internet.

– Faktiskt var det lite så. Nu kanske flykten fortsätter till Stockholm, för det är där som de flesta av mina kompisar bor nu.

Agnes har alltid gått sin egen väg.

– Justin Bieber, hästar, tennis. Allt sånt. Usch, usch, usch, säger hon med eftertryck.

Hon har heller aldrig varit en sån som varit ute och festat till tre på natten.

– Jag satt hemma och målade och sydde i stället för att vara ute och supa.

Agnes vill utbilda sig till civilingenjör. Precis som storebror. Om hon får säga det själv är hon både kreativ och logisk och brorsan får ögonen att tindra.

– Jag ser upp till honom som fasen. Han är skithäftig och den stora förebilden – vid sidan om de ledande cosplay-stjärnorna och modellerna Yaya Han och Reika.
– Har man en bror som är civilingenjör vill man ju själv bli högutbildad.

Efter gymnasiet blev hon skoltrött. Det blev jobb som kassörska på Ica och nu arbetar hon sedan några månader på Specma i Våxtorp, en kvarts bilväg bort, där hon monterar hydraulikkomponenter tvåskift med 19 000 kronor i grundlön plus ob. Trivs bra, men andra ambitioner finns.

Agnes har sökt ingenjörspraktik inom Tekniksprånget – en satsning av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Den är öppen för alla under 21 år att med full betalning praktisera på något av de företag som är anslutna till projektet.

– Jag har inte betyg så att de räcker för KTH i Stockholm. Men jag har en plan, säger hon och sänker rösten.
– På Linköpings universitet …, där finns det en civilingenjörsutbildning i kombination med industriell ekonomi.

Med inriktning på Japan. Utbildningen inleds med ett års språkstudier.

– I JAPANSKA!!! Och efteråt är man garanterad en plats på utbildningen. Språk och ingenjörsutbildning i ett. Kan det bli bättre?

Vissa förkunskaper har hon. All japansk ”animé” (tecknat), som hon tittat på, har redan gett henne oanade språkkunskaper.

– Jag kan läsa och förstå en hel del, skulle typ klara mig bra i affärer.

Agnes får ett ryck och plötsligt väller japanska meningar fram som om det vore den mest naturliga sak i världen. I vår drar hon till Japan för att hälsa på en kompis.

– Jag har beställt hem böcker och pluggar hemifrån. Via mobilen.

Agnes är jättetaggad inför resan. Och när hon kommer dit ska hon gå på manga-festival.

– Jag ska cosplaya, käka god mat, besöka Disney-Sea, gå på japanskt spa.
– Och … tillägger hon, så ska jag fylla resväskan med cosplay-grejer!

Plötsligt får vi brått. Tiden har runnit iväg och snart börjar Agnes skift. Inom loppet av några minuter har hon klätt om.

På jobbet är det japanska som gäller i lurarna. Foto: David Lundmark.

Och nu står Agnes och inte Aqua framför oss. En tjej med rött kortklippt hår, iklädd blåa arbetsbyxor, lila fleecetröja och svarta glasögon. Med hörlurarna dinglande runt halsen.
Hon studsar ut till frysen och kapar åt sig en fryst middag. Strax sitter hon i V70:n på väg mot en ny dag på jobbet.

Vi skyndar in på hennes avdelning ”Ugnen” lagom till skiftbytet. Hon drar på sig ett par tunna blå arbetshandskar och tar sedan raskt itu med dagens värv.

Så fort vi lämnar henne, kommer hon att sätta på mobilen, stoppa hörluren i örat och göra det hon brukar; lyssna på podden TsKnas med Soran Ismail, P3:s humorvetenskapliga ”Institutet” eller något annat vetenskapsprogram.

Fast inte i dag. Nu är det en japansk språkkurs som tonar medan komponenterna fogas samman.

Och snart lyfter hon. Från Hemmeslöv.
Från Våxtorp. Det är så det känns.
Vingarna har hon redan.

Läs mer: DA rekommenderar


gw@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Barhäng i gamla fabriken

INDUSTRIDESIGNI Ungerns huvudstad Budapest får fallfärdiga industrilokaler i stadens centrum nytt liv genom fenomenet romkocsma. De så kallade ”ruinbarerna” har blivit en av stadens främsta turistsensationer.

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.