Industriarbetarnas tidning

Fuskande företag slapp straff

23 januari, 2017

Skrivet av

Arbetsgivare kan få tio olika stödformer från Arbetsförmedlingen: instegsjobb, lönebidrag, förstärkt särskilt anställningsstöd, nystartsjobb, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, särskilt anställningsstöd, trygghetsanställning, utvecklingsanställning, traineejobb och yrkesintroduktionsanställning.

En företagare struntade i att betala in pension och försäkringar. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått i stöd. Men gav upp.

Därför kommer företag undan

1. Inga systematiska kontroller. Brister i Arbetsförmedlingens it-system.

2. Företag kan inte åtalas för bidragsbrott. Bedrägeri är svårt att bevisa.

3. Bedrägeribrotten har trefaldigats på tio år. Under 2015 anmäldes 185 000 bedrägeribrott. Fusk med Arbetsförmedlingens stöd hamnar långt ner i polisens högar.

4.  När Arbetsförmedlingen kräver tillbaka stödpengar kan ägaren tömma bolaget och gå i konkurs.

5. Rättsprocesser kan förhalas tills Arbetsförmedlingen ger upp.

6. Den organiserade brottsligheten startar företag och hittar kryphål för att komma åt stödpengarna.

7. Ett starkt politiskt tryck att minska arbetslösheten. Arbetsförmedlingen premierar handläggare som får ut många arbetslösa till företag.

I nästan tio år betalade Arbetsförmedlingen ut lönebidrag till ett företag så att Per skulle kunna fortsätta jobba efter att ha skadat ryggen.Han gick i pension för fem år sedan. Kuvertet låg nere i postfacket i entrén. Per gick två trappor upp till sin lilla lägenhet och öppnade pensionsbeskedet.

– Jag blev så förbannad, trodde inte mina ögon.

Per hade räknat med större pension, 1 500 kronor mer i månaden, minst. Han har kämpat för upprättelse sedan dess. Det som drivit honom är tanken ”det får inte gå till så här”.

Kort efter att Per suttit och stirrat på pensionsbeskedet granskade Dagens Arbete och Uppdrag granskning tillsammans sveket mot de lönebidragsanställda. Vi avslöjade att sjuka och funktionshindrade blir lurade på försäkringar och pensioner.

Arbetsförmedlingen hävdade då att alla är försäkrade. Ett besked som också riksdagen fick. Men som inte stämde. Det var inte bara Per som hade råkat illa ut.

Prydligt i högar ligger alla papper under tv:n. Per stämde arbetsgivaren för att få sina pensionspengar. Tingsrätten slog fast att arbetsgivaren skulle betala 83 425 kronor. Men att Per fick rätt hade ingen betydelse, visade det sig. Det fanns inte längre några pengar i bolaget.

Arbetsförmedlingen stämde i samma veva företaget för att få tillbaka de skattepengar som betalats ut, 1,2 miljoner. Arbetsgivaren polisanmäldes också för bedrägeri.

Reglerna är tydliga. Alla företag som tar emot lönebidrag måste intyga att det finns kollektivavtal eller liknande och att de anställda är försäkrade.

Varje månad låg ett papper i Pers postfack tillsammans med lönebeskedet. Arbetsgivaren hade skrivit under att försäkringar fanns. Det intygade företagaren också på de avtal om lönebidrag som skickades till Arbetsförmedlingen varje eller vartannat år.

”Hur kan det  här inte vara straffbart?”

När Per fick ut alla uppgifter från försäkringsbolaget visade det sig att några av försäkringarna hade han inte alls haft. Det lilla skydd han hade (TFA-försäkringen) sades upp av arbetsgivaren. I sammanlagt tre år var Per helt oförsäkrad. Under de åren betalade Arbetsförmedlingen ut nästan 400 000 kronor i bidrag till företaget.

Han kan fortfarande vakna upp mitt i natten. Hjärtat bultar, han vill inte väcka sin sambo som ska upp i ottan för att pendla till sitt jobb. Tankarna virvlar, han känner sig grundlurad.

– ­­Det är för jävla dåligt av Arbetsförmedlingen att de inte kollade ordentligt. Så blåögt.

Per jobbade på en verkstad, både på golvet och kontoret. Ibland behövde han trots sin ryggskada klättra upp på svajiga ställningar för att hämta någon pryl på lagret.

– Jag hade kunnat slå mig fördärvad. Helt oförsäkrad var jag, det smärtar mest. Det är värre än pensionen.

Det är väldigt ovanligt att Arbetsförmedlingen kräver tillbaka pengar. I det här fallet gjordes ett försök men efter en långdragen rättsprocess drog myndigheten tillbaka sitt krav i höstas. Arbetsförmedlingen stämde först bolaget. Men ägaren hade flera företag och just det bolag som hade avtal med Arbetsförmedlingen gick i konkurs och det fanns inga pengar. Arbetsförmedlingens stämning mot ägaren drogs också tillbaka.

Hösten 2016 kom beskedet att åklagaren lade ner fallet om bedrägeri.

–  Jag blir så in i helvete förbannad.

Per har ringt för tusentals kronor. Ändlösa telefonköer, han har kämpat för att få ut papper från alla möjliga håll. Malin Wulkan på Unionen har hjälpt till genom hela processen. När Per summerar är han besviken på alla utom facket.

– ­Arbetsförmedlingen har ofattbart dåliga jurister, jag har fått hjälpa dem att ta fram alla papper och sedan gav de bara upp innan det ens varit en rättegång. Hur kunde de släppa det här när arbetsgivaren skrivit under papper och ljugit?

– ­Jag tycker att det ger fel signaler. Samtidigt jagar Arbetsförmedlingen ensamma mammor med blåslampa för att de gjort något litet fel med en blankett.

Per påpekade att Arbetsförmedlingen borde ha kollat upp arbetsgivaren ordentligt, och han försökte få staten att gripa in. Men Justitiekanslern tyckte inte att det var statens ansvar att betala hans tjänstepension.

Han är också besviken på rättsväsendet och tycker att polisen och åklagaren inte gjorde några ansträngningar alls.

– Hur kan det här inte vara straffbart?

Fotnot:
Per heter egentligen något annat.
Arbetsförmedlingen vill inte kommentera.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.