Industriarbetarnas tidning

Lönebidrags­anställda blåsta på pensioner

13 mars, 2012

Skrivet av

DA GRANSKARArbetsförmedlingen skickar sjuka och funktionshindrade till arbetsgivare som struntar i försäkringar och pensioner. När riksdagen ville veta hur många ljög Arbetsförmedlingen.

Dagens Arbete avslöjar, i samarbete med Uppdrag Granskning, att Arbetsförmedlingen betalar höga summor i lönebidrag till arbetsgivare som struntar i att försäkra sina anställda.

2009 gav Arbetsförmedlingen besked till Riksdagen om att så många som 10 000 personer med lönebidrag riskerade vara oförsäkrade. 2011 hade myndigheten ändrat sig. Då meddelades att alla var försäkrade.

När Dagens Arbete frågar Arbetsförmedlingen varför de har gett riksdagen olika besked ger de inget svar.

Dagens Arbete har träffat Anette Pernum som gick miste om 200 000 kronor i ersättning för att Arbetsförmedlingen struntade i sina kontroller. Hon är inte ensam. Flera lönebidragsanställa har lurats på pensioner och försäkringspengar.

Riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP) har i över ett halvårs tid försökt få Arbetsförmedlingen att lämna ut uppgifter om lönebidragsanställdas försäkringar och pensioner.

– Jag blir ilsken och upprörd. Det handlar om människoliv på riktigt, och deras familjer som drabbas, säger han.

Också konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) reagerar kraftfullt.

– Det är oacceptabelt att myndigheten bromsar riksdagens arbete, säger han.

Fakta Lönebidrag: Krav på kollektivavtal eller försäkringspaket
  • Syftet med lönebidrag är att hjälpa människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga att få en anställning.
  • Anställningen är en vanlig anställning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Men arbetsgivaren får ett bidrag från Arbetsförmedlingens på max 16 700 kronor per månad.
  • Om det inte finns kollektivavtal ska lön och andra anställningsförmåner i väsentliga delar vara likvärdiga med kollektivavtalets.
  • Företag som saknar kollektivavtal måste teckna försäkringar hos Fora (ägs av Svenskt näringsliv och LO).  För privatanställda arbetare är det bara Foras försäkringar som godkänns. För privatanställda tjänstemän finns möjlighet att teckna vissa försäkringar hos andra bolag. Men arbetsskadeförsäkringen måste tecknas hos Fora.
  • Lönebidrag får lämnas i högst fyra år. Ett första beslut om lönebidrag får omfatta högst ett år.
  • I januari 2012 hade 67 000 lönebidragsanställningar (i siffran ingår även stöden utvecklingsanställning och trygghetsanställning).

Du kanske också vill läsa…

Fuskande företag slapp straff

Per stämde arbetsgivaren som struntat i att betala in pension och försäkringar, men blev lottlös då företaget gick i konkurs. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått. Men gav upp.

Uppdrag: Rädda bygden!

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Nytt avtal för klart för bemannings­anställda

Med bara några timmar till godo kunde varslet avstyras. Nu är ett nytt bemanningsavtal på plats. En överenskommelse om pensionerna var en viktig pusselbit.

Så får du hjälp till nytt jobb

Så får du hjälp till nytt jobb

Det här har du rätt till om uppsägningen är ett faktum.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Höjda nivåer viktigare än retroaktiva löner

Det handlar om långsiktighet och strategi. Därför väljer facket att höja lönenivån före retroaktiva löner, skriver DA:s reporter Harald Gatu.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Han fixade 13 miljoner till arbets­kamraterna

Stålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete lönade sig.

Allt fler varsel inom industrin

Allt fler varsel inom industrin

2456 personer inom tillverkningsindustrin varslades om uppsägning i mars. Är du en av dem? Då vill vi på DA komma i kontakt med dig!

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.