Industriarbetarnas tidning

”Systemet tar ingen hänsyn”

23 januari, 2017

Skrivet av

Brevet från Arbetsförmedlingen var skrivet på torr byråkratprosa men innehållet var tydligt. Sven skulle få sin ersättning indragen i fem dagar, totalt 2 000 kronor. En ansenlig summa för Sven som en normalmånad brukade få ut runt 8 000 kronor i aktivitetsstöd.

Det krävs av arbetslösa

För att få a-kassa eller aktivitetsstöd måste du:

  • Lämna in aktivitetsrapport i tid.
  • Medverka till att upprätta individuell handlingsplan.
  • Kontinuerligt vara i kontakt med eller besöka Arbetsförmedlingen eller kompletterande aktör.
  • Söka lämpliga arbeten.
Så blir straffet:
  • Ett första missat möte eller felaktigt ifylld rapport ger en varning.
  • Andra tillfället: Avstängning en dag.
  • Tredje tillfället: Avstängning fem dagar.
  • Fjärde tillfället: Avstängning tio dagar.
  • Femte tillfället: Avstängning helt utan ersättning tills den arbetslöse uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. För aktivitetsstöd gäller avstängning i 45 dagar. Ett arbetsvillkor är att under ett år jobba i minst sex månader med minst 80 timmars arbete i månaden. Eller arbete minst 480 timmar under en sammanhängande sexmånadersperiod, med minst 50 timmars arbete i månaden.

Brevet blev liggande där hemma. För Sven spelade det ingen roll vad myndigheten skrev. Hans funktionshinder gör att han inte förstår och inte kan ta till sig skriven text. Det visste Arbetsförmedlingen.

Regeringen har bestämt att alla som är med i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska lämna in aktivitetsrapporter om vilka jobb de sökt. Tidigare hade Sven fått hjälp med det av en handledare och arbetsförmedlaren Lars-Göran Jonsson.

”Han kunde äta gratis på sin arbetsplats, annars hade han inte klarat det.”

Sven bytte arbetsplats och förlorade sin handledare. I stället tilldelades han en förvaltare, Britta Östbro. Meningen var att all post från Arbetsförmedlingen skulle gå till henne. Men det visade sig att Arbetsförmedlingen schabblat med adressen. Ingen post kom till förvaltaren. Aktivitetsrapporterna skickades aldrig in. Sven straffades med indraget aktivitetsstöd.

– Det tog flera månader innan Sven kom med breven till mig. Då såg jag att adressen var fel. Fem ersättningsdagar på en månad är jättemycket för honom. Han kunde äta gratis på sin arbetsplats, annars hade han inte klarat det, säger Britta Östbro.

Gemensamt försökte hon och Lars-Göran Jonsson förklara för Arbetsförmedlingens enhet för ersättningsprövning vad som gått snett.

– Jag berättade att Sven inte var förmögen att klara aktivitetsrapporterna utan stöd. Jag lade mycket energi på att förklara läget. Men det var lönlöst, säger Lars-Göran Jonsson.

Han skräder inte orden när han recenserar sin forna arbetsgivare.

– Den här killen befinner sig i gränslandet. För att över huvud taget vara på arbetsmarknaden behöver han stöd. Systemet som det ser ut tar ingen hänsyn. Det är stelbent och jag är djupt kritisk, säger Lars-Göran Jonsson.

Han och Britta Östbro menar att det borde finnas undantag för personer som Sven. Att de inte ska behöva skicka in aktivitetsrapporter.

Britta Östbro gick vidare och överklagade till förvaltningsrätten.

– Arbetsförmedlingen stöder sig på lagen bokstavligt. Men går man till förarbetena så förklaras tanken med lagen. Det är som att myndighetspersonerna är blinda. Jag förstår inte vad de vill åstadkomma.

I somras kom så domen från förvaltningsrätten. Domstolen gick helt på Svens linje. Arbetsförmedlingen hade gjort fel.

– Sven är inte den enda som drabbats, det är jag säker på. Det måste finnas fler, säger Britta Östbro.

För Sven har situationen nu ordnat upp sig. Han har fått en trygghetsanställning och slipper därmed skicka in fler aktivitetsrapporter.

Den tidigare arbetsförmedlaren Lars-Göran Jonsson ser ingen mening med aktivitetsrapporter för utsatta grupper som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden.

– Systemet är utformat för dem som utan problem kan använda digitala medier. Det som rapporteras är svårt att kontrollera för arbetsförmedlarna. Den tiden kunde användas till samtal, coachning och arbetsgivarkontakter i stället.

Fotnot: Sven heter egentligen något annat.

4 kommentarer till “Systemet tar ingen hänsyn

  • Förskräckligt men alldeles sant. Jag har som Lars-Göran J en mycket lång tid som arbetsförmedlare bakom mig, så jag kan intyga det han säger. Det finns en grupp arbetslösa som inte anses klara att söka arbete på egen hand och därför får särskilt stöd för introduktion och uppföljning (SIUS). De drabbas ofta av ångest som en stressreaktion på rapporteringskravet, dyslektiker och folk med neuropsykiatriska problem är några exempel. IT-tekniken fungerar inte för alla, de får panik. Men även dessa måste aktivitetsrapportera. Det finns handläggare och chefer på Af som är helt omöjliga att diskutera med. Opponerar de sig mot systemet får de veta det vid nästa lönesamtal. Det går en film på bio nu som heter ”I, Daniel Blake” som handlar om samma sak, fast i England. Se den!

  • Arbetsförmedlare som inte går att nå. Ingen individanpassad hjälp att få. Det är vår vardag. Dessutom ska vi vara i aktivitet heltid för att få pengar och samtidigt söka jobb, och nåde om vi inte skickar aktivitetsrapporterna. Då ryker pengarna till hyran och maten. Min fråga är : Vill politikerna att vi ska hamna hos socialen???

  • Alltså man behöver inte ha svårt med digitala media eller ha funktionsnedsättning för att var kritisk mot detta systemfel, som inte gynnar arbetarklassens och fackens historiskt långa kamp, för att få en rättfärdig arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlare ska akta sig för att försöka få det till att se ut som att det bara är funktionsnedsatta eller icke datakunniga som har svårt för detta kontraproduktiva system. Felet är på en högre nivå! Ni politiker måste ta tag i detta nu! Vi vill ha en arbetsförmedling värd namnet!

  • Det skulle kunna vara mycket bättre. Ett exempel kommer här:

    Men parallellt med den utvecklingen, som drivits både av teknologisk utveckling och politiska beslut, ligger skattereformer som tämligen konsekvent gynnat de superrika.
    Den totala skattekvoten har hyvlats ner. Hade vi i dag (43,3 procent) haft samma skattenivå som under regeringen Persson år 2000 (49 procent) hade den offentliga sektorn haft upp emot 250 miljarder mer att röra sig med. Det är fem gånger kostnaderna för dagens migrationspolitik.
    Med kraftigt sänkta bolagsskatter – här driver Sverige på andra länder i en kapplöpning mot botten – avskaffad skatt på förmögenheter, gåvor och arv och dramatiskt sänkt fastighetsskatt har staten dessutom öst pengar över dem som redan har.

    För i andra änden av ekvationen står förstås järnvägar som inte repareras, nedlagda sjukhus, en a-kassa som knappt går att leva på. Om så bara de tio rikaste personerna i landet verkligen betalade den futtiga förmögenhetsskatt på 1,5 procent på tillgångar över 1,5 miljoner, som gällde fram till 2007, hade det inbringat 13,5 miljarder, Det är till exempel 23  000 lärartjänster, eller en fördubbling av kulturdepartementets anslag.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 2 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Allt hårdare kontroll av arbetslösa

23 januari, 2017

Skrivet av

Granskningen i korthet

Under tio år har M- och S-ledda regeringar stramat åt reglerna för arbetslösa samtidigt som fuskande företag kommit undan.

Endast 8 företag polisanmäldes för fusk 2015 jämfört med 716 arbetslösa.

Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.

Flera statliga utredningar har föreslagit att bidragsbrottslagen ska gälla också företag. Trots det ingen åtgärd från någon regering.

En egen enhet på Arbetsförmedlingen med 52 anställda kontrollerar arbetslösa. När myndigheten väl beslutat om bidrag för företag görs inga systematiska kontroller.

Arbetslösa som fyller i ett papper fel riskerar att förlora sin ersättning. Samtidigt som företag kan fuska till sig miljoner i bidrag och komma undan straff.

Regler för arbetslösa

  • Regeringarna har under de sen­aste tio åren infört tuffar­e regler och kontroller av arbetslösa.  
  • Arbetsförmedlingen har en enhet med 52 anställda för att kontrollera arbetslösa.
  • Efter en varning räcker det med ett missat möte eller att en aktivitetsrapport inte skickats in för att ersättning ska dras in.
  • Alla arbetslösa måste aktivitetsrapportera. Också personer med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter.
  • En egen lag, bidragsbrottslagen, används mot enskilda som fuskar.
  • 716 arbetslösa polisanmäldes 2015.

Regler för företag

  • Efter beslut om bidrag finns inga systematiska kontroller av företagen.
  • Fusk upptäcks genom signaler från Skatteverket eller att någon tipsar myndigheten.
  • Företag som upptäcks kan få betala tillbaka. Därefter är det fritt fram att ta emot nya bidrag.
  • Bidragsbrottslagen gäller inte företag. Polis och åklagare måste bevisa bedrägeri, vilket är svårare.
  • Ingen kontroll av att pensioner och försäkringar betalas in.
  • 8 företag polisanmäldes 2015.

Arbetsmarknadsfrågor var heta inför riksdagsvalet för tio år sedan. Moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg tog ut en ny riktning för att minska kostnaderna för arbetslösheten; arbetslösa som inte redovisade hur många och vilka jobb de sökt skulle straffas med indragen ersättning.

Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa

Våren 2015 var det en socialdemokratisk regering som såg till att även arbetslösa med aktivitetsstöd straffas när de inte skickar in aktivitetsrapporter.

– De grövsta brottslingarna åker inte fast i systemen vi har i dag. Det är snarare personer som inte förstår eller förmår att göra rätt med alla intyg och blanketter. De har ingen ambition att vara kriminella, en livskris eller sjukskrivning kan ligga bakom, säger Johanna Skinnari, kriminolog på Brå, Brottsförebyggande rådet.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls a-kassa (bilden t.v):

– Skurkarna ser till att fylla i sina blanketter rätt. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andraspråk. Aktivitetsrapporterna är bara skit. Långtidsarbetslösa behöver inte det här, de behöver stöd och hjälp, säger han.

Varje år betalas 21 miljarder skattekronor ut till företag som tar emot personer med olika bidragsanställningar. Det är ungefär lika mycket som statens årliga kostnad för polisen.

Det finns inga systematiska kontroller när beslut om ett bidrag har fattats. Fusk upptäcks genom att Skatteverket hör av sig eller att någon anställd meddelar att hen inte fått ut sin lön.

Arbetsförmedlingen kan kräva tillbaka pengar från fuskande företag. 0,5 procent av stödpengarna krävdes tillbaka 2015. Något annat straff får företaget inte. I sällsynta fall polisanmäler Arbetsförmedlingen.

– Det kanske är enklare att komma åt och kontrollera enskilda personer. När det gäller företag verkar service prioriteras före kontroll, säger Maria Wass, gruppchef på polisens aktionsgruppsverksamhet i Stockholm. Det är en enhet som uteslutande ägnar sig åt organiserad brottslighet.

Hon och hennes kollegor misstänker att mörkertalet är enormt när det handlar om företag som får bidrag från Arbetsförmedlingen.

– Det finns inget tydligt regelverk. Det öppnar för den organiserade brottsligheten som utnyttjar våra skattepengar. De verkar där de stora hålen finns.

– Risken att åka fast är liten och straffen milda. Det måste till bättre kontrollverksamhet, säger Maria Wass.

”Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna”

Det händer att polisen får fast brottslingar som fuskat till sig bidrag. I somras dömdes företrädare för syrisk-ortodoxa kyrkan i södra Stockholm till fängelse efter att ha lurat till sig 32 miljoner kronor från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Johanna Skinnari på Brå (bilden t.v) menar att Arbetsförmedlingens system inte gynnar kontrollen av företag.
– Det finns varken kompetens eller rätt regelverk för att få fast de riktiga skurkarna, säger hon.

Det är politiken som sätter ramarna för Arbetsförmedlingens verksamhet. Hittills har politikerna inte prioriterat att kontrollera företag som får miljardbelopp i bidrag varje år.

2007 införde alliansregeringen bidragsbrottslagen. En lag som gör det möjligt att straffa personer som går på a-kassa eller aktivitetsstöd och samtidigt jobbar och får lön. Lagen gäller också allt från bidrag från Migrationsverket till vård av barn eller studiestöd.

Men lagen omfattar inte företag. Då gäller i stället bedrägerilagstiftningen. Där är beviskraven högre, vilket kan göra det svårare för åklagare att driva ärenden.

På tio år har bedrägeribrotten tredubblats. Fusk med stödpengar hamnar ofta längst ner i polisens högar. Varken alliansregeringen eller den nuvarande regeringen har ändrat lagstiftningen så att bidragsbrottslagen också ska gälla företag. 2008 och 2014 föreslog statliga utredningar att lagen skulle gälla de företag som får stöd från Arbetsförmedlingen. Liknande slutsatser drog Riksrevisionen 2011 och Brå 2015.

– Som det ser ut i dag får företagen betala tillbaka pengarna de felaktigt fått. Vad innebär det för rättssystemet att de inte straffas? säger Maria Wass.

Så har M- och S-ledda regeringar skärpt reglerna – men inte för företagen.

Fyra arbetsmarknadsministrar: Sven Otto Littorin (M), Hillevi Engström (M), Elisabeth Svantesson (M) och Ylva Johansson (S). Foto: TT.

Under rubriken ”Straffa arbetslösa som inte söker jobb” presenterar moderaterna Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i DN ett program för att minska kostnaderna för arbetslösheten.


Bidragsbrottslagen införs med syfte att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemet. Gäller ej företag.


En statlig utredning föreslår att bidragsbrottslagen också ska gälla företag.  Ingen åtgärd.


I en rapport från Riksrevisionen står att Arbetsförmedlingen vill att företag också borde omfattas av bidragsbrottslagen.  Ingen åtgärd.  


Hårdare kontroller av arbetslösa med a-kassa samt krav på aktivitetsrapporter införs av alliansregeringen.


Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) försvarar de hårdare kontrollerna i Sveriges Radio: ”I grunden är det korrekt och rimligt att den arbetssökande själv redovisar vad han eller hon gör.


Ännu en statlig utredning kommer fram till att bidragsbrottslagen ska gälla också företag.  Ingen åtgärd.


Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i tidningen Arbetet: ”Jag är väldigt tveksam till om vi ska ha så mycket kontroll av de arbetslösa. Jag tror att det är att använda resurserna fel.”


Regeringen (S och MP) inför tuffare regler för alla arbetssökande som går på arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.


I SVT anklagar Ylva Johansson alliansen: ”De hade ett enormt fokus på att kontrollera de arbetslösa och var väldigt naiva när det gäller företagen.”


Rapport från Brottsförebyggande rådet om att samma regler bör gälla både för enskilda personer och företag. Ingen åtgärd.


Arbetsförmedlingen kräver av regeringen att vissa grupper ska slippa skicka in aktivitetsrapporter. Ingen åtgärd.


Ylva Johansson i Dagens Arena: ”Det ska vara tydliga krav på arbetssökande som uppbär stöd. Tidigare drog man nästan aldrig in stödet för dem som misskötte sig och var inte tydlig med kraven. Jag ville skärpa kontrollen och det har vi gjort nu.”


Regeringen gör det möjligt för socialtjänsten att kontrollera med Arbetsförmedlingen att alla som får försörjningsstöd och kan arbeta gör allt de kan för att hitta jobb. Elisabeth Svantesson (M) välkomnar förslaget. ”Bidragsberoendet är stort och det är viktigt att tydliggöra förväntningar och krav”, säger hon till Aftonbladet.

13 kommentarer till “Allt hårdare kontroll av arbetslösa

  • Jag tycker att staten tror på företagen och handläggarna på AF, men inte på dom arbetssökandena, som vill/behöver/förväntar sig hjälp och stöd, men får hugg och slag. Trots en vilja och önskan om ett arbete.

    Jag tycker att man har återgått till det gammla samhället där makteliten och den politiska makten dansar i takt mot alla sjuka, arbetsskadade, arbetslösa och alla dom som önskar deltid.

    Ända sedan LO och facken började sitta i styrelserna i bolag mm, så har livet blivit ett helvete på jorden för alldeles för många grupper. Avvecklingen till riskkapitalet ser vi nu följderna av. Jag gillar inte det jag ser och hör och upplever.

    Det finns ingen som kämpar för arbetarens villkor längre.

  • Det är som det alltid har varit, man sparkar på de som redan ligger, och har goda relationer med skattefrälset.

  • Helt sanslöst med dessa aktivitetsrapporter. Att skicka ut ett antal s k ansökningar som inte är seriöst menade, vilket slöseri med tid och kraft. Och AF:s automatiska ”tackbrev” de envisas med att skicka varje månad för att man skickat aktivitetsrapport, det är inget annat än bluff. AF borde ha viktigare saker att ägna sig åt än att skicka dessa meningslösa brev.
    Inför medborgarlön, en tillräcklig och villkorslös sådan, så vi slipper denna förnedrande politik och tjänstemän som utsätter oss för godtycke och beslut som inte är lagliga.

  • SKAM
    Dennna kontroll av fel grupp människor. Skapa ett systema som hjälper denna målgrupp och kontrollera de som verkligen skor sig på systemet politiker banker och storföretag.

  • Vilken sanslös repression och förtryck mot arbetslösa medan företag görs till guldkalvar som kan försnilla miljarder utan repressalier. Vi är värda en upprättelse i form av en fredlig revolution i Sverige!!

  • På ett års tid har jag två gånger fått brev från en särskild kontrollenhet som hävdar att jag inte lämnat in min aktivitetsrapport. Då har de redan larmat Försäkringskassan (som betalar ut aktivitetsstödet). Jag ombeds förklara mig och får veta att jag riskerar en varning. Båda gångerna har dessa skrämmande brev varit helt obefogade – jag har lämnat in mina rapporter. Undrar hur mycket resurser som läggs ner på dessa skrämselbrev – helt i onödan. Trevligt är det hur som helst inte, och knappast stärkande heller.

  • Att vi har politiker som tillsammans med företagen agerar slavägare skapar politikerförakt.
    Hur kan en regering som är vald av folket av vilka de flesta är löntagare anse att de har rätt att behandla arbetslösa och sjuka som om de vore lata slavar. Människor är inte lata. Det finns alltid en anledning till allt och de vore bättre att ta reda på det innan ni stressar livet ur folk. Maskiner och robotar tar över mer och mer varför det inte kommer att finnas jobb till alla. Man måste därför börja tänka på ett annat skattesystem. Dessutom bör man ge bidragen direkt till de arbetslösa i stället för till arbetsgivarna. Då skapas fler riktiga jobb eftersom arbetsgivarna ej får betalt för gratis arbetskraft och de arbetslösa spenderar pengarna vilket gör att fler varor kan produceras.

  • Tack för att ni skriver om detta! Jag har under 15 års varit ”lönebidragare” och min erfarenhet är att när handläggarna
    har beviljat bidraget så hör man aldrig av dem igen. Blir det problem på arbetsplatsen så bryr de sig inte, man får ingen hjälp och om man blir uppsagd så skickar det genast dit en ny arbetslös och beviljar nya bidrag! Jag har själv anmält en arbetsgivare som gjorde skenanställningar och fick ut höga bidragsbelopp, men ingen på Arbetsförmedlingen gjorde något! Det är fruktansvärt att det kan pågå!

  • Alldeles nyligen har JO fattat ett beslut (5700-2015) med skarp kritik mot att arbetssökande som fullgjort alla sina skyldigheter gällande aktivitetsrapporter och personliga besök, ändå ådöms straff av Enheten Ersättningsprövning när det i själva verket är Arbetsförmedlingen som handlat fel. I det aktuella fallet hade den arbetssökande råkat ut för detta 3 gånger!

  • Som långtidsarbetslös tröttnade jag för länge sedan på detta eviga rapporterande av sökta jobb. Jag har skrivit ett litet program som plockar ut lediga jobb från Arbetsförmedlingens Platsbank, skickar ett email med jobbansökan till företaget. När det är dags att rapportera till Af kör jag ett annat program som skickar in uppgifterna automatiskt. Jobb söker jag inte längre på riktigt, det är meningslöst, jag är nöjd med mina 12.000 kr i månaden och en ganska lugn tillvaro. Det finns andra värden i livet än lönearbete.

  • Människan är en mycket märklig individ som tycks finna en pervers njutning att förnedra och kränka andra människor oftast människor som är drabbade av arbetslöshet eller sjukdom, själv så är jag drabbad av belastningsskador och numer sjukpensionär, innan jag blev beviljad sjukersättning så ansåg försäkringskassan att jag skulle söka arbete på heltid och min handläggare ansåg att personlig assistent skulle passa mig utmärkt, jag försökte att förklara för honom att det inte var möjligt för mig att arbeta som personlig assistens med den skadebild som jag har, då blev stackaren så fruktansvärt upprörd och började hota mig, när jag senare fick full sjukersättning så tog jag både beslutet, läkarintyget och den fördjupade medicinska utredningen med mig och uppsökte AF där jag krävde ett möte med chefen och nämnda handläggaren och inför dessa två lade jag fram dokumenten och frågade om han fortfarande bedömde att personen som omnämns i dessa dokument ska jobba heltid som personlig assistent? Att få se denne oförskämda man och även chefen bli skamset högröd i ansiktet var en enormt befriande känsla när man blivit så förnedrad och kränkt under så många år!

  • Tyvärr verkar det inte hjälpa att JO kritiserar Arbetsförmedlingen för att hota med sanktioner mot arbetslösa utan att det finns fog för det. De fortsätter att skicka ut sina brev, fast aktivitetsrapport lämnats in. Nu har jag fått ett för tredje gången.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 3 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

9 maj, 2017

Skrivet av

Det bör bli lättare att komma åt företag som fuskar med bidrag, enligt en statlig utredning. Dagens Arbete visade redan i januari hur arbetslösa jagas och hur företag kommer undan.

Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén har haft i uppdrag att undersöka hur staten står emot organiserade brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Han har nu lämnat över sitt förslag till till justitieministern Morgan Johansson. Här ingår ett antal lagändringar.

– Det är synnerligen angeläget att göra förändringarna i bidragsbrottslagen fort, säger Lars-Erik Lövdén.

På en pressträff hänvisade utredaren till att en statlig utredning redan 2008 föreslog en ändring av lagen, något som också framkom i Dagens Arbetes granskning.

– Nu är det dags att ta det på allvar och genomföra förändringen, säger Lars-Erik Lövdén.

Justitieminister Morgon Johansson menar att flera av de lagförändringar som föreslås i utredningen kan bli verklighet redan nästa år.

Lars-Erik Lövdén säger att det är för lätt för kriminella företag undvika upptäckt i dagens välfärdssystem.

– Mörkertalet är enormt stort. Flera myndigheter har fokuserat på service, kontrollerna har kommit i andra hand, säger han.

Exempel på vad utredningen föreslår för att motverka att kriminella kommer över bidrag och förmåner:

  • En ny enhet för utredning av bidragsbrott bildas på Försäkringskassan. Bidragsbrott utreds av Ekobrottsmyndigheten. Straffet för grovt bidragsbrott skärps till max sex år och utvidgas till att också omfatta utbetalningar till företag och organisationer.
  • Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får utökade möjligheter att inhämta uppgifter om företag och organisationer. Vissa bidrag som betalas ut av Arbetsförmedlingens ska göras med spårbara betalningsmedel. Utbetalning av lönegaranti flyttas från länsstyrelserna till Skatteverket.
  • Myndigheternas möjligheter att utbyta information utökas. Regeringen bör utreda frågan om att samordna utbetalningar i välfärden.

En kommentar till “Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

  • Bra att man ökar kontrollen av de upphandlade tjänsterna.
    Men glöm inte att kontrollera innehållet och hur det stämmer överens med målet att komma närmare ett jobb. Fortfarande finns det så kallade anordnare vars verksamhet endast handlar om social gemenskap, d.v.s sitta och fika och prata hela dagarna. Trotts att deltagarna inte har det behovet eller får ut något av den typen av verksamhet. Möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden minskar istället för att öka. Allt detta sker med AFs handläggares godkännande. Detta handlar inte om ekonomiskt mygel, alla papper är i sin ordning. När den upprättade handledningsplanen och genomförandet ser ut på det viset finns det all anledning att även ta upp det till granskning. Det är ändå utbildning och jobb det bör handla om i slutändan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 4 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Fusk kan bli brottsligt även för företag

22 februari, 2017

Skrivet av

Under gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade då upp för att se över bidragsbrottslagen så att den också gäller företag.

Dagens Arbetes granskning visade att statliga utredningar och flera andra rapporter sedan 2008 föreslagit att bidragsbrottslagen ska gälla företag. Idag gäller lagstiftningen enbart enskilda personer. Experter slog i granskningen fast att det skulle underlätta att få fast fuskande företag om bidragsbrottslagen kunde användas även mot dem.

I gårdagens interpellationsdebatt som Ali Esabati (V) tagit initiativ till framkom att arbetsmarknads- och etableringsministern Ylva Johansson vill ha skarpare kontroller av företag som driver verksamhet med hjälp av skattemedel.

– Mer behöver göras. Vi utvärderar bidragsbrottslagens tillämpningsområde. En viktig sak är om bidragsbrottslagen också ska omfatta företag. Jag kommer att återkomma till det när vi får förslagen, sa Ylva Johansson.

Ali Esbati (V) hänvisade flera gånger till Dagens Arbetes granskning under debatten. Bland annat om arbetslösa som förlorat sin ersättning för att de inte klarat av att aktivitetsrapportera.

– I Dagens Arbete framkommer exempel och jag har personligen hört om människor som drabbats hårt av strul med aktivitetsrapporteringen. Det kan handla om bagatellartade misstag.

Ylva Johansson svarade med att hon är beredd att förändra aktivitetsrapporteringen.

– Jag tror vi behöver göra förändringar när det gäller individer som har svårigheter att rapportera. Det kan bero på dyslexi eller kognitiva funktionsnedsättningar.

Ministern slog också fast att hon tror på aktivitetsrapporter som ett instrument för arbetslösa.

– Jag vill värna ett system där individen ansvarar att redovisa för arbetsförmedlaren att denne står till arbetsmarknadens förfogade, sa Ylva Johansson.

Ali Esabati (V) framhöll de sanktioner som finns i systemet kan slå hårt mot personer som redan lever med små ekonomiska resurser.

– Vi måste ha balans i systemet, sa han.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 5 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”

13 februari, 2017

Skrivet av Carlo Knotz, statsvetare på Lunds Universitet

Foto: Lunds universitets

Debatt Det finns en bild av att många arbetslösa har en bristande arbetsmoral och inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot ”lata” eller ”kräsna” arbetslösa föreslås ofta som en lösning. Men tuffare sanktionsregler verkar ha väldigt liten effekt på arbetslösheten.

Om skribenten:

Carlo Knotz är nydisputerad statsvetare på Lunds Universitet. Hans forskning fokuserar på välfärds- och arbetsmarknadsreformer i industrialiserade demokratier och deras bestämmelsefaktorer och effekter.

Tillsammans med Moira Nelson och flera andra, och med stöd från Crafoordska Stifeltsen, skapade han en ny kvantitativ databas om reglerna om lämpligt arbete och sanktioner inom arbetslöshetsförsäkringar i 21 OECD länder mellan 1980 och 2012.

Arbetslöshet är ett envist socialt och ekonomiskt problem i Sverige och i de andra rika västländerna. Samtidigt återkommer ofta bilden att många arbetslösa egentligen kan få ett jobb, men att de föredrar att leva på bidragspengar.

Den sista undersökningen om åsikter om välfärdssystemet (Välfärdsundersökningen) från 2010 visade att 20 procent av svenskarna instämde helt med påståendet att ”många av de som får arbetslöshetsersättning skulle kunna få ett jobb om de bara ville”. Ofta föreslogs att det därför skulle finnas hårdare krav, till exempel skärpta sanktioner mot de som inte vill ta ett erbjudet arbete.

Liberalernas ekonomiska talesperson Mats Persson uttryckte nyligen sin oro över att många arbetslösa, främst de unga, verkar vara för lata och kräsna för att acceptera enklare och mindre prestigefyllda jobb. Han föreslog därför att arbetslösa som avvisar erbjudet arbete två gånger skulle stängas av helt från ersättningen, vilket är betydligt tuffare än den nuvarande lagstiftningen.

Vid första påseendet verkar det ganska logiskt: Om nuvarande straff inte är tillräckligt hårt för att avskräcka lathet eller kräsenhet, så borde man skärpa det för att få folk att spela efter reglerna. Men det blir mer komplicerat om vi tittar lite närmare.

På den ena sidan finns det faktiskt flera vetenskapliga studier som visar att arbetslösa som drabbades av en sanktion lämnar arbetslösheten betydligt snabbare än de hade gjort i annat fall. Samtidigt får dessa personer ofta mindre betalt och arbetar oftare deltid i stället för heltid. Sanktioner har alltså vissa positiva, men också vissa negativa effekter.

Om vi sedan lyfter blicken –  hur påverkar tuffare sanktioner arbetslösheten i stort? Här kan vi lära oss mycket genom att jämföra Sverige med de andra industrialiserade länderna.

Alla rika demokratier i Europa, Nordamerika och Australasien har arbetslöshetsförsäkringssystem liknande den svenska a-kassan. Precis som här betalas ersättningar bara ut till de som aktivt söker jobb och är redo att acceptera lämpliga arbeten som erbjuds. Den som avvisar ett lämpligt jobb får sin ersättning delvis eller helt indragen.

Om vi nu ska jämföra de länder med tuffa sanktionsregler med de som har mildare regler, så hittar vi ett intressant mönster. Det finns å ena sidan länder som Sverige, Danmark eller Österrike. De har i jämförelse haft milda sanktionsregler. Den som tackar nej till ett anvisat jobb eller på annat sätt förlänger sin arbetslöshet stängs i genomsnitt av under en till fem veckor. Dessa länder har samtidigt haft relativt låg arbetslöshet under de senaste trettio åren.

På den andra sidan finns det ett flertal länder som traditionellt har haft väldigt hårda sanktionsregler. Här kan man förlora all ersättning redan efter första eller andra gången man avvisar ett erbjudet jobb. Med i denna grupp finns länder som Spanien, Portugal och Grekland – länder som inte är kända för sin låga arbetslöshet.

Det här betyder såklart inte att tuffare sanktioner leder till högre arbetslöshet. Det betyder inte heller att man helt bör låta bli att ställa krav på de som är arbetslösa. Men om målet verkligen är att minska arbetslösheten verkar inte tuffare sanktionsregler vara särskilt effektivt. Det betyder alltså att mindre kan ge mer när det gäller sanktioner mot de människor som saknar jobb.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 6 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

”Det krävs radikala åtgärder”

1 februari, 2017

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Debatt ”Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss och hotar välfärdssystemen”,  skriver regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén.  Han vill bland annat se skärpta straff och att bidragsbrottslagen också ska omfatta företag.

Om skribenten

Lars-Erik Lövdén är före detta riksdagsledamot (S), kommun- och bostadsminister och landshövding i Halland.

Är regeringens särskilde utredare av hur organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Var ordförande i ekobrottsberedningen vars förslag ledde till inrättandet av Ekobrottsmyndigheten.

Utredningen om organiserad och systematisk brottslighet mot välfärdssystemen är nu inne i sitt slutskede. Vi har kartlagt brottsligheten och kommer att lämna en rad förslag på åtgärder för att förebygga, upptäcka och bekämpa brottsligheten.

Det vi sett i den kartläggning som vi gjort har övertygat oss om att det krävs radikala åtgärder. Stora belopp, falska och oriktiga intyg, användandet av företagsformen, flera personer som är inblandade, internationella kopplingar är några av de kännetecken vi identifierat.

Brottsligheten inriktar sig på de svagare punkterna i välfärdssystemen, där uppgifterna idag inte kontrolleras eller är svåra att kontrollera. Om någon lyckas få en felaktig uppgift registrerad i ett skede, kan det ge fördelar i flera olika välfärdssystem, såväl i nutid som i framtid. Utredningen drar slutsatsen att välfärdssystemet är ett utsatt brottsobjekt för den mer organiserade brottsligheten

Det är en tydlig bild som avtecknar sig. Samtliga myndigheter inom välfärdssektorn är utsatta för kvalificerad brottslighet. Brottsligheten är mer omfattande och allvarligare än vad vi föreställde oss. Och då vet vi samtidigt att mörkertalen är stora.

Kontrollinsatserna varierar mellan myndigheterna. Det är uppenbart att service och ”kundfokus” stått i förgrunden och att kontrollen har fått stå tillbaka.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som är utsatt för kvalificerad välfärdsbrottslighet. De kriminella uppläggen kan handla om att manipulera lönekostnaderna så att det till exempel utbetalas helt svarta löner eller bara betalas in en del av den arbetsgivaravgift som borde betalas.

Det förekommer att själva affärsidén i ett bolag är att anställa personer på olika stöd. Företaget sätts därefter i konkurs , företrädarna skapar nya bolag och man flyttar anställda mellan bolagen för att återigen anställa dem på stöd. Snabbt genomförda politiska beslut ger inte sällan möjlighet till missbruk. Ett exempel på detta är de s.k etableringslotsarna.

Vi menar att förhållanden är så allvarliga att om inte kraftfull åtgärder vidtas så hotas förtroendet för välfärdssystemen. De ekonomiska förlusterna för samhället är betydande. Våra förslag till åtgärder sträcker sig över ett brett fält.

Myndigheterna måste avsevärt höja sina kontrollinsatser, genomföra riskanalyser och få tydliga direktiv om detta. Alla misstänkta brott ska anmälas. Informationsutbytet måste öka. Sekretesshinder mellan och inom myndigheterna måste brytas ner för att möjliggöra en effektiv kontroll. Direktåtkomst till olika register bör i större omfattning medges. Vi överväger att föreslå bildandet av en myndighet för alla välfärdsutbetalningar.

Folkbokföringen och Migrationsverket är ingångar till välfärdssystemen. De måste få större befogenhet att kontrollera identiteter, bosättningar och arbetstillstånd. Användandet av falska identiteter och falska intyg har blivit allt vanligare. Vi kommer att presentera åtgärder mot detta.

Det finns klara brister i det brottsutredande arbetet. Många brottsanmälningar leder inte till några åtgärder. Välfärdssystemen är komplexa och det krävs ofta stor kunskap om dessa för att med framgång kunna driva en brottsutredning. Vi kommer lägga förslag som leder till en förstärkt och effektiviserad brottsutredande verksamhet.

Den straffrättsliga regleringen behöver skärpas. Bidragsbrottslagen bör utvidgas till att också omfatta juridiska personer och straffsatserna skärpas. Näringsförbudsreglerna bör skärpas.

Vi överväger också att införa krav på spårbara betalningsmedel som förutsättning för åtkomst till vissa välfärdssystem.

Läget är allvarlig. Den organiserade kriminaliteten riktad mot välfärden har utan tvekan ökat i omfattning och blivit mer sofistikerad. Brottsligheten dränerar samhället på resurser. Den är systemhotande. Om vi inte lyckas tränga tillbaka brottsligheten rubbas tilltron till välfärdssystemen.

8 kommentarer till “Det krävs radikala åtgärder

  • Märkligt att detta kan fortgå inom stat, kommun och landsting denna förskingring utan att någon ställs till svars eller att ingen ställs till ansvar och döms till väldigt långa fängelsestraff för detta med förskingringen av medel från skattebetalarna?

    Det började med löntagarfonderna och fortsatte sedan till Göteborgs kommun och klipp och klistra inom landshövdingeämbetet för att sedan smälla upp inom staten och för att inte glömma landstinget i Stockholm med Filippa R i spetsen.
    Vad blev starffet för dessa makthavare?

  • Systemet är så släpphänt och lagstiftningen medvetet svag att jag börjat se olika stöd till arbetsgivare som just dolda företagsstöd. Detta då kontrollen av den stödbehövande allmänheten samtidigt skärpts.

  • De privata vinstintressen som alltmer ätit sig in i välfärden kräver allt mer av kostbara, skattefinansierade, kontrollinstanser för att stoppa fusk och ren brottslighet. Det stora sveket från arbetarrörelsen är att privatkapitaliser släppts in i verksamheter som inte handlar om att berika sig själv och aktieägarna utan är till för att tjäna medborgarna i första hand. Fler och dyrare kontroller kommer inte att lösa problemen, de som berikar sig hittar ständigt nya vägar. Endast den svåra vägen återstår, den som inget parti vågar sig på! Förbjud all privatisering av skola, vård och omsorg. Och för Guds skull – privatisera inte Arbetsförmedlingen! Vi har i färskt minne de skandaler som varit med inhyrda ”jobbcoacher” som inte åstadkommit annat än att svamla om ”positivt tänkande” och tvinga arbetslösa att gång på gång skriva om sina CV:n. Privatiseras arbetsförmedlingen så är det fritt fram för mer sånt, tro inget annat! Däremot kan säkert arbetsförmedlingen göras bättre men inte som privat företag!

  • Vi måste acceptera att vissa system inte är så ”kundvänliga” som man skulle önska om alla var ärliga med gott uppsåt. Vad skulle t.ex. hända om vi skulle kräva personligt besök med fingeravtryck för vissa utbetalningar?

  • Tror nuvarande regering dels tycker det blir svårt och för dyrt med all den personal som skulle åtgå för effektuera utredningens förslag, dels skulle man stöta sig med en uppsjö av föreningar av allsköns slag och många andra som (miss)brukar nuvarande möjligheter, att regeringen hellre tar stora svinnet och låter skattebetalarna stå för kalasen.

  • Karin Lundmark, hur menar du att förbjuda privatisering skulle hjälpa mot bidragsfusk?

    Arbetsförmedlingen är redan privatiserad.
    Det var längesedan Arbetsförmedlingen förmedlade jobb.

  • ja det är helt rätt uppfattat – jag påstår att förbud mot privatisering av välfärden skulle hjälpa mot det fusk som i stor skala bedrivs av de privata bolag som härjar inom vård- skola och omsorg, Caremaskandalen är bara ett exempel bland många, John Bauer är ett annat inom skolområdet. Samhällets möjlighet till kontroll är begränsad så fort det handlar om privata bolag, ”företagshemligheten” skyddas när insyn efterfrågas. Sverige är det land i världen som är allra mest ”öppet” när det gäller privatiseringen inom välfärden, i tex. USA är man oändligt mer restriktiv och ironiskt nog sneglar Trump på Sverige när han vill ”reformera” skolväsendet. Att Arbetsförmedlingen redan var privatiserad visste jag faktiskt inte, ber i så fall om ursäkt för min okunnighet – men avser du de privata bemanningsföretagen, som också berikar sig på inte minst arbetssökande ungdom, så förstår jag vad du menar.

  • Statliga och kommunala bolag är andra faktorer som gör det omöjligt med insyn.
    Har ni kontrollerat hur manipuleringar och lagbrott inifrån myndigheterna krossar försäkringstagare som blir utan sin rättmätiga ersättning och försatta i ekonomisk vanmakt?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 7 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

”Skattepengarna ska användas rätt”

31 januari, 2017

Henrik Montgomery/TT

Debatt ”Alliansen har i riksdagen drivit att bidragsbrottslagen bör ändras till att även omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer. Nu är det upp till regeringen att följa det beslutet” skriver Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna, efter Dagens Arbetes granskning.

I Sverige befinner sig närmare en miljon människor i utanförskap och bidragsberoende. Vi ser också att utanförskapet blir allt djupare.

En ökad tudelning av arbetsmarknaden stänger ute de som har de tuffaste förutsättningarna. Främst utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har i dag mycket svårt att få ett första jobb.

Bättre ordning och reda i bidragssystemen är en förutsättning för att bryta utvecklingen. Moderaterna vill ta krafttag för att säkerställa att vi har fuskfria system – tydliga krav måste ställas på både arbetssökande och arbetsgivare.

Lönestöd är ett effektivt verktyg för sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för de som varit utan arbete under en längre tid. Men det innebär också stora kostnader. Det är viktigt att stöden används på rätt sätt. Att det finns företag som missbrukar lönestöd är stötande och ska bort från svensk arbetsmarknad.

Alliansregeringen lät utreda fusket och missbruket bland arbetsgivare, jag mottog utredningen under min tid som minister. Det ledde bland annat till att ett tak för hur mycket stöd en arbetsgivare kan få inom ramen för det vanligaste lönestödet – nystartsjobb.

Lagstiftning är inte enda lösningen. Arbetsförmedlingen har också ett ansvar att göra noggranna kontroller, men det är tydligt att det inte fungerat önskvärt. Alliansen har i riksdagen drivit igenom ett tillkännagivande som gör gällande att bidragsbrottslagen bör ändras till att även omfatta felaktiga utbetalningar till företag och organisationer. Nu är det upp till regeringen att följa det beslutet.

Lika viktigt är det att tydliga krav ställs på arbetssökande, inte minst för att fler ska lämna utanförskap och komma i arbete. Det var mot den bakgrunden som Alliansen införde aktivitetsrapporter, där arbetssökande får redovisa vilka aktiviteter de har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Vi menar att det också behövs en bättre uppföljning av den som uppbär försörjningsstöd. Därför vill vi att kommuner ska göra hembesök hos dem som lever på försörjningsstöd. I de kommuner som har prövat har vi sett att det är färre som behöver leva på bidrag och fler som jobbar.

Staten ska i så stor utsträckning som möjligt värna att skattepengar används på rätt sätt, både när det gäller privatpersoner och företag. Det är helt nödvändigt för att skatte- och bidragssystemen ska kunna behålla sin legitimitet. Därför förväntar jag mig nu att regeringen agerar i enlighet med Alliansens linje så att lagstiftning kommer på plats som innebär att företag och organisationer omfattas av bidragsbrottslagen. Bidragsfusket ska bort från svensk arbetsmarknad.

 

Elisabeth Svantesson (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson

3 kommentarer till “Skattepengarna ska användas rätt

  • Det blir märkligt att läsa Elisabeth Svantessons inlägg. Det var Alliansen som bokstavligen bjöd in fuskare och skojare som anordnare till FAS3. Dom stod på kö , här fanns pengar att hämta utan några större krav på motprestationer på verksamhetsinnehåll, mer än att kontrollera närvaron på deltagare. Det var deras så kallade Arbetslinje som gällde. Även när hon under sin tid som minister tillsatte en utredning om fusket och tog emot den, så låg merparten av kontrollen på deltagarna och inte på anordnaren, som borde varit självklart för en minister. Det räcker inte
    med att kontrollera om det finns ekonomisk mygel, när det handlar om upphandlade tjänster, man
    bör även kontrollera innehållet och syftet. Det borde vara en självklarhet, förutsatt att man menar allvar med satsningar på jobb och utbildning.
    Därför finns det all anledning till oro nu när nu Alliansen föreslår ytterliga upphandlingar av
    externa tjänster, i och med deras förslag Jobbcentrum, som till delar ska ersätta AF. Vem blir den skyldige den här gången?

    Vad mycket bättre det skulle vara om politiker i allmänhet tog sig an uppgiften att tillsammans med arbetsmarknadens partner, tog fram jobb till de som står långt ifrån arbetsmarknaden.
    Det underlättar med matchning och utbildning då det finns något konkret att jobba emot.

  • Man baxnar när man ser hur omedvetna politiker kan vara avseende de konsekvenser deras egen politik orsakar. Privatiseringen är skulden till att det är möjligt att fuska. Privatiseringen har moderaterna drivit i absurdum Men vägrar ta till sig att det är detta som är orsaken till kaoset. De skapar kaos men skyller på andra. Vi kan inte ha politiker som är både döva och blinda.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 8 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

DA-granskning blir riksdagsfråga

26 januari, 2017

Skrivet av

Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens bristande kontroller blir en fråga i riksdagen. Riksdagsledamoten Ali Esbati (V) vill bland annat att regeringen skärper  kontrollerna av företag.

– Det var en bra och tydlig granskning som Dagens Arbete gjort, säger han.

Ali Esbati, ledamot i arbetsmarknadsutskottet, ställer tre frågor i en så kallad interpellation till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson  utifrån Dagens Arbetes granskning. Han undrar för det första om ministern kommer att se över systemet med aktivitetsrapporter.

– Aktivitetsrapporterna är inte en effektiv lösning. Vi vill se en omvandling från kontroller till stöd och hjälp för arbetslösa.

Ali Esbati frågar också om Ylva Johansson kommer att ta initiativ till att skärpa kontroller och sanktioner mot företag som får bidrag av Arbetsförmedlingen.

– Regeringen har vidtagit en del åtgärder för att komma åt bedrägerier och fusk när det gäller företag som får bidrag. Men det behöver göras mer, säger han.

Riksdagsledamoten menar att fackens roll måste stärkas. Som reglerna ser ut idag så ska Arbetsförmedlingen göra ett samråd med facket innan en arbetslös skickas till en arbetsplats.

– Arbetsförmedlingen behöver inte följa fackens rekommendationer. Facken har ofta en bättre och konkretare bild av företagen man har att göra med.

Den sista frågan från Ali Esabti handlar om prioriteringar hos Arbetsförmedlingen, om ministern vill byta fokus från kontroll av arbetslösa till stöd och handledning i stället.

Inom ungefär två veckor måste ministern svara på frågorna i riksdagen. Då det rör sig om en interpellation (fråga från riksdagsledamot till ett statsråd) så får andra riksdagsledamöter delta i debatten.

6 kommentarer till “DA-granskning blir riksdagsfråga

  • Tyvärr så tror jag att ministern som alla politiker väljer att lägga detta i långbänk (utreda) så hon inte behöver ägna detta mer tid.

    Men alla som skrivs in i AF borde få chansen att utbilda sig och/eller förkovra sig på afs bekostnad till yrken som behöver anställa. Men som sagt detta blir nog ytterligare en utredning som aldrig får ett svar.

    Detta drabbar även alla som har en arbetsskada väldigt hårt. Man är ju redan traumatiserad av Fk och andra aktörer som hela tiden slår och sparkar på dig som kräver att villkor uppfylls.

  • Ja vi långtidsarbetslösa behöver utbildning även om vi inte är lågutbildade. Om man vill alltså. AF är inte ett dugg flexibelt på något sätt. Vi kan heller inte dela in oss i åldrar för olika åtgärder. Många äldre vill vidareutbilda sig. Det måste bli mera individanpassat. Men jag är inte säker att kolossen AF klarar det och att regeringen förstått det. Intressepolitiken med gruppifiering har tagit över arbetsmarknadspolitiken och det stoppar potentialen hos många som inte nu får den hjälp de behöver. Bäddar för konflikterna i samhället, som inte skulle behövas.

  • De förslag som jag hade till en framtida försörjning fick jag avslag på. Arbetsförmedlingen slog på datorn – Neej, det finns ingen sådan efterfrågan, var svaret. Näe, kanske därför att det var en helt ny ide´ jag kom med!

  • Lönebidragsanställning 50 procent och försäkrad enligt AFs handläggare. Uppsagd efter 6 mån. Blir 50 procent sjukpensionär dvs får sjukersättning 50 procent. Var fullt försäkrad innan jag började anställningen. Då jag var oförsäkrad och ovetande går jag miste om premiepensionsavsättning i 21 år vilket är 4,5 procent av årsinkomsten/år. Samt går miste om månadsersättning från Afa i 21 år.
    Någon som varit sjuk i 6 år och som slussas mellan FK och AF då man blir utförsäkrad mellan varven placeras i lönebidrag och AF handläggare har inte kollat försäkringar i företaget och AF går fria. Har vi som är sjuka inget skydd? Kämpar man inte redan?
    SÅ kränkande och knäckande

  • Den metod som Sveriges riksdags eliter använt sig av de senaste decennierna är i stället att föra över makt från de folkvalda till teknokrater, jurister och byråkrater – att ta steg för steg mot skendemokrati. Det är en av de viktigaste förklaringarna till att vi fått en folklig motreaktion. Teknokratstyret har bara utrymme för en sanning, precis som populismen. Bägge ogillar den demokratiska pluralismen, bägge göder de varandra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 9 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Bidragen driver verkstaden

24 januari, 2017

Skrivet av

Ägaren och vd:n Johnny Nilsson beskriver sitt företag som en Bullerby-idyll. Runt om breder åkrarna ut sig. Foto: DAVID LUNDMARK

Industriproduktion i en gammal ladugård. Maskiner som trängs bland gamla djurboxar. Dålig ventilation och bristande utrymningsvägar. Alla 25 anställda har någon form av anställningsstöd.
– De kallar sig socialt företag men arbetsmiljön är sämst. Man blir rädd, säger Håkan Bergenhav, IF Metall-ombudsman.

Det luktar koskit. Ännu värre blir odören när det regnar. Då flödar vattnet i de gamla gödselrännorna som finns kvar, gömda under plåtar. Golvet är halkigt av oljor från svarvar och fräsar som står inklämda i den gamla ladugården. Takhöjden varierar, på vissa ställen är den knappt 180 centimeter. Boxarna från tiden då det fanns djur på gården finns kvar bakom maskinerna.

Gården byggdes på 1880-talet. Fram till år 2000 hölls mjölkkor i ladugården. Ägaren och vd:n Johnny Nilsson drog i gång sin verksamhet i mindre skala 2002. Nu har företaget vuxit och har 25 anställda med olika former av bidrag från Arbetsförmedlingen.

Johnny Nilsson kallar det för socialt företagande. Han menar att samhällets normer om vem som passar in har blivit för snäva.

– De som väljer våra svarvade muttrar gynnar Sverige. Jag brukar säga att vi är ett privat Samhall.

Johnny Nilsson sätter sig ner på gräsmattan. Hur mycket bidrag ett enskilt företag får eller hur många personer som placeras på ett visst ställe vägrar Arbetsförmedlingen svara på. Men Stora Mossen produktions årsredovisningar visar att 61 procent av bolagets personalkostnader, under åren 2010–2015, har betalats av Arbetsförmedlingen. Totalt över 16,5 miljoner kronor.

IF Metalls avdelning i Östergötland är starkt kritisk till att företag som Stora Mossen produktion får ta emot bidragsanställda.

– Risken för olycksfall är betydligt högre än i en normal verkstad. Vi har ställt krav. Utrymningsvägar, ventilation, ensidiga arbeten, skydd på maskiner och att städningen måste förbättras, säger ombudsmannen Håkan Bergenhav.

– Jag har uppmanat Arbetsförmedlingen att inte skicka dit folk. Arbetsmiljön måste förbättras.

Daniel Larsson. Foto: DAVID LUNDMARK

Längst in i den avlånga röda byggnaden står svetsaren Daniel Larsson. Ventilationen är sämre än i övriga ladugården. Fönstren som inte går att öppna är övertäckta med skivor för att solen inte ska lysa in så starkt.

Efter krav från IF Metall togs en dörr upp i väggen.

– Men det kan bli en dödsfälla. Det är en grop i golvet utanför. Ramlar jag där bryter jag benen, säger Daniel Larsson.
– Men värst är ändå att det är vi själva som får åtgärda bristerna. När vi hinner, vid sidan om våra ordinarie arbetsuppgifter, säger han.

Johnny Nilsson talar om ”socialt företagande”:
”En kille som har Aspbergers kan vara jätteduktig på en specifik arbetsuppgift.” Foto: DAVID LUNDMARK.

Vd:n Johnny Nilsson sitter utanför när vi kommer ut från den trånga ladugården.

– Det kanske inte är de mest praktiska eller traditionella verkstadslokalerna. Men det är fint att kunna gå ut här och dricka sitt kaffe och se ut över nejden.

IF Metall kritiserar er för brister i arbetsmiljön?

– Vi och IF Metall har arbetat fram en arbetsmiljöplan. Jag har själv bakgrund som skyddsombud. Jag upplever att IF Metall tycker att vi ska ta ett större arbetsmiljöansvar för att vi tar emot bidragsanställda. Men sanningen är att personen ska få en anpassning för sin specifika förutsättning.

Vad har ni konkret gjort för att förbättra arbetsmiljön?

– Vi har satt in halkskyddstejp, byggt utrymningsvägar, städat och förbättrat belysning. Vi har både tagit in hjälp och gjort saker själva. Vi arbetar kontinuerligt med planen.

Finns det svårigheter med att ta emot bidragsanställda?

– Många människor som kommer hit har haft svårigheter i livet. Jag kan ge dem möjlighet att göra en resa. Men det är deras egen sak att se möjligheten.
– Man blir inte rik på det här. Förra året gjorde vi en halv miljon i förlust.

Stora Mossen produktion marknadsför sig som ett industriföretag med legotillverkning i material som stål, plast och järn. Priserna konkurrerar med priserna i Polen, Indien och Kina, enligt Johnny Nilsson.

– Vi konkurrerar med hela världen.

Får du kritik för att ta du har så många bidragsanställda?

– Många tror att det bara är gratis arbetskraft. Bidraget finns av en orsak. Till exempel en skada. Arbetsförmedlingen släpper inte igenom ett enda fall om det inte finns en orsak till lönestödet.

Johnny Nilsson har börjat säga ifrån när andra kritiserar honom för att leva på samhället. Han menar att han får ut människor i jobb, något som är viktigt på en liten ort som Valdemarsvik.

– Men jag har insett att man aldrig blir profet i sin egen hemort.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 10 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Fuskande företag slapp straff

23 januari, 2017

Skrivet av

Arbetsgivare kan få tio olika stödformer från Arbetsförmedlingen: instegsjobb, lönebidrag, förstärkt särskilt anställningsstöd, nystartsjobb, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, särskilt anställningsstöd, trygghetsanställning, utvecklingsanställning, traineejobb och yrkesintroduktionsanställning.

En företagare struntade i att betala in pension och försäkringar. Arbetsförmedlingen försökte få tillbaka de 1,2 miljoner kronor som bolaget fått i stöd. Men gav upp.

Därför kommer företag undan

1. Inga systematiska kontroller. Brister i Arbetsförmedlingens it-system.

2. Företag kan inte åtalas för bidragsbrott. Bedrägeri är svårt att bevisa.

3. Bedrägeribrotten har trefaldigats på tio år. Under 2015 anmäldes 185 000 bedrägeribrott. Fusk med Arbetsförmedlingens stöd hamnar långt ner i polisens högar.

4.  När Arbetsförmedlingen kräver tillbaka stödpengar kan ägaren tömma bolaget och gå i konkurs.

5. Rättsprocesser kan förhalas tills Arbetsförmedlingen ger upp.

6. Den organiserade brottsligheten startar företag och hittar kryphål för att komma åt stödpengarna.

7. Ett starkt politiskt tryck att minska arbetslösheten. Arbetsförmedlingen premierar handläggare som får ut många arbetslösa till företag.

I nästan tio år betalade Arbetsförmedlingen ut lönebidrag till ett företag så att Per skulle kunna fortsätta jobba efter att ha skadat ryggen.Han gick i pension för fem år sedan. Kuvertet låg nere i postfacket i entrén. Per gick två trappor upp till sin lilla lägenhet och öppnade pensionsbeskedet.

– Jag blev så förbannad, trodde inte mina ögon.

Per hade räknat med större pension, 1 500 kronor mer i månaden, minst. Han har kämpat för upprättelse sedan dess. Det som drivit honom är tanken ”det får inte gå till så här”.

Kort efter att Per suttit och stirrat på pensionsbeskedet granskade Dagens Arbete och Uppdrag granskning tillsammans sveket mot de lönebidragsanställda. Vi avslöjade att sjuka och funktionshindrade blir lurade på försäkringar och pensioner.

Arbetsförmedlingen hävdade då att alla är försäkrade. Ett besked som också riksdagen fick. Men som inte stämde. Det var inte bara Per som hade råkat illa ut.

Prydligt i högar ligger alla papper under tv:n. Per stämde arbetsgivaren för att få sina pensionspengar. Tingsrätten slog fast att arbetsgivaren skulle betala 83 425 kronor. Men att Per fick rätt hade ingen betydelse, visade det sig. Det fanns inte längre några pengar i bolaget.

Arbetsförmedlingen stämde i samma veva företaget för att få tillbaka de skattepengar som betalats ut, 1,2 miljoner. Arbetsgivaren polisanmäldes också för bedrägeri.

Reglerna är tydliga. Alla företag som tar emot lönebidrag måste intyga att det finns kollektivavtal eller liknande och att de anställda är försäkrade.

Varje månad låg ett papper i Pers postfack tillsammans med lönebeskedet. Arbetsgivaren hade skrivit under att försäkringar fanns. Det intygade företagaren också på de avtal om lönebidrag som skickades till Arbetsförmedlingen varje eller vartannat år.

”Hur kan det  här inte vara straffbart?”

När Per fick ut alla uppgifter från försäkringsbolaget visade det sig att några av försäkringarna hade han inte alls haft. Det lilla skydd han hade (TFA-försäkringen) sades upp av arbetsgivaren. I sammanlagt tre år var Per helt oförsäkrad. Under de åren betalade Arbetsförmedlingen ut nästan 400 000 kronor i bidrag till företaget.

Han kan fortfarande vakna upp mitt i natten. Hjärtat bultar, han vill inte väcka sin sambo som ska upp i ottan för att pendla till sitt jobb. Tankarna virvlar, han känner sig grundlurad.

– ­­Det är för jävla dåligt av Arbetsförmedlingen att de inte kollade ordentligt. Så blåögt.

Per jobbade på en verkstad, både på golvet och kontoret. Ibland behövde han trots sin ryggskada klättra upp på svajiga ställningar för att hämta någon pryl på lagret.

– Jag hade kunnat slå mig fördärvad. Helt oförsäkrad var jag, det smärtar mest. Det är värre än pensionen.

Det är väldigt ovanligt att Arbetsförmedlingen kräver tillbaka pengar. I det här fallet gjordes ett försök men efter en långdragen rättsprocess drog myndigheten tillbaka sitt krav i höstas. Arbetsförmedlingen stämde först bolaget. Men ägaren hade flera företag och just det bolag som hade avtal med Arbetsförmedlingen gick i konkurs och det fanns inga pengar. Arbetsförmedlingens stämning mot ägaren drogs också tillbaka.

Hösten 2016 kom beskedet att åklagaren lade ner fallet om bedrägeri.

–  Jag blir så in i helvete förbannad.

Per har ringt för tusentals kronor. Ändlösa telefonköer, han har kämpat för att få ut papper från alla möjliga håll. Malin Wulkan på Unionen har hjälpt till genom hela processen. När Per summerar är han besviken på alla utom facket.

– ­Arbetsförmedlingen har ofattbart dåliga jurister, jag har fått hjälpa dem att ta fram alla papper och sedan gav de bara upp innan det ens varit en rättegång. Hur kunde de släppa det här när arbetsgivaren skrivit under papper och ljugit?

– ­Jag tycker att det ger fel signaler. Samtidigt jagar Arbetsförmedlingen ensamma mammor med blåslampa för att de gjort något litet fel med en blankett.

Per påpekade att Arbetsförmedlingen borde ha kollat upp arbetsgivaren ordentligt, och han försökte få staten att gripa in. Men Justitiekanslern tyckte inte att det var statens ansvar att betala hans tjänstepension.

Han är också besviken på rättsväsendet och tycker att polisen och åklagaren inte gjorde några ansträngningar alls.

– Hur kan det här inte vara straffbart?

Fotnot:
Per heter egentligen något annat.
Arbetsförmedlingen vill inte kommentera.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 11 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Arbetsförmed­lingen: ”Lagstiftningen är fyrkantig”

23 januari, 2017

Skrivet av

”Vi har föreslagit att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera”, säger Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Clas Olsson.

Arbetsförmedlingen vill att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera, och att myndigheten ska ha mer automatiserade kontroller av företagen som får bidrag. Det säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Hur många fler har kommit ut i arbete sedan man införde aktivitetsrapporteringen?

– Svaret kommer vi aldrig kunna få fullt ut. Vi har inte försökt att fastställa det orsakssambandet.

Hur får personer med funktionshinder stöd och hjälp?

– De kan komma till ett av våra kontor och få hjälp. Eller ringa kundtjänst.

Kan arbetssökande som inte klarar av det slippa att aktivitetsrapportera?

– Nej, inte helt och hållet. Regeringen har bestämt att alla ska aktivitetsrapportera.

En funktionshindrad blev av med ersättning, hur ser du på det?

– Han eller hon ska ha stöd och hjälp. Annars är det orimligt. Lagstiftningen är fyrkantig. Vi har föreslagit regeringen att vissa grupper ska slippa aktivitetsrapportera.

Hur kontrollerar Arbetsförmedlingen företag som får anställningsstöd?

– Viktigast är kontrollerna före för att inte få in skräp i systemet. Det som görs rutinmässigt är en daglig systemkontroll att de betalar arbetsgivaravgifter.

– Ett antal tusen per år betalar inte sina arbetsgivaravgifter i tid. Då startar vi en återkravsprocess.

Straffas de på något annat sätt?

– Nej, i en del fall är de nästan oskyldiga, har försummat att göra saker i rätt tid. Vi har inga viten eller böter, vårt straff är att dra in ersättningen.

Arbetslösa som inte lämnar in sin aktivitetsrapport blir straffade direkt efter en varning.

– Det är snällare. De får en varning först. Arbetsgivaren får återkrav direkt. Det är två olika sätt att bestraffa.

Är kraven ni ställer på företagen tillräckligt tuffa?

– Vi försöker tillämpa regelverket som statsmakten har bestämt men vi har haft en del brister när det gäller kontroller. Det får vi lov att erkänna. Men vi har snäppat upp rejält under senare år.

– Och vi möter en alltmer organiserad och systematisk bidragsbrottslighet. Den är moraliskt rätt stötande tycker jag.

Vilka kontroller gör ni i dag förutom när ni får in uppgifter från Skatteverket?

– Vid misstanke ska vi göra ett arbetsplatsbesök.

Är det tillräckligt?

– Det är en avvägningsfråga hur mycket resurser vi ska lägga på kontroll jämfört med service.

Polisen säger att det inte finns något tydligt regelverk. Hur ser du på det?

– Det gäller inte bara på Arbetsförmedlingen tänker jag. Försäkringskassan har blivit blåsta på pengar. Polisen har ju själva svårt att upptäcka det.

Polisen tycker att ni polisanmäler för sällan?

– Vi ska polisanmäla men vi ska inte belasta rättsväsendet med sådant som gör det svårt för dem att fokusera på det viktiga, polisen har ju problem att klara sitt uppdrag.

Är det tillräckligt med kontroller av företagen?

– Inte fullt. Vi behöver mer automatiserade kontroller.

Men ni har omfattande kontroller av arbetslösa?

– Men det är inte särskilt dyrt. Det ingår i ordinarie verksamhet. Att det går att ha så mycket kontroll beror på att det är enkelt.

3 kommentarer till “Arbetsförmed­lingen: Lagstiftningen är fyrkantig

  • Om du dessutom råkar bli tillfälligt sjuk som arbetslös med aktivitetsstöd så måste du första dagen anmäla det till din plats du är på om dagarna, sedan Arbetsförmedlingen , sedan Försäkringskassan. Försök detta när ni har feber, kräksjuka etc som alla drabbas av. I vanliga fall så anmäler man sig till arbetsgivare om man har jobb.

  • Hjälp och stöd? Det var ju därför man i första läget kom till AF, men där finns inte kompetensen. Dåliga bortförklaringar från ansvarig chef.
    Så ser det ut för väldigt många som är inskrivna på AF. Man blir behandlad som mindre vetande. När man protesterar kommer repression som ett brev på posten. Ibland också förtäckta hot. Ord kan användas på många sätt.

  • Vad är det för fel att i ett pengasamhälle att alla ska ha en inkomst: Vem överlever idag utan inkomst. Att tvingas till brotslighet för att överleva må väl göra livet värdelöst.

    Som jag ser det är det robotar och utsatta i samhället som är de enda som inte får en lön värt namnet.

    Därmed hur illa mår en robot av att inte få lön och att beskattas. Kort sagt de bryr sig inte de är lika döda ändå.

    Alltså inför produsktionskatt ta bort arbetsgivaravgiften minska jakten på jobb för det tar död på oss.
    Minska även ägandet även det tar kål på oss.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 12 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Ministern är beredd att ändra reglerna

23 januari, 2017

Skrivet av

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vill ha aktivitetsrapportering men kan tänka sig undantag. Hon hänvisar också till en ny utredning som ska titta på om man ska skärpa reglerna för företag som får bidrag.

Har införandet av aktivitetsrapporter varit lyckat?

– Både ja och nej. Det finns många dåliga exempel. Men grundprincipen är att man ska ställa krav på aktivitetsrapportering. Det är bra verktyg för att visa att man står till arbetsmarknadens förfogande.

Leder aktivitetsrapporterna till att fler kommer ut i jobb?

– Jag vågar inte dra den slutsatsen. Det får Arbetsförmedlingen svara på.

Arbetsförmedlingen vill undanta vissa grupper från aktivitetsrapporteringen?

– Jag är absolut beredd att se över det. Frågan bereds i Regeringskansliet.

Enligt polisen finns det ett stort mörkertal när det gäller brottslighet med företag som får bidrag?

– Jag är också rädd för det och har tillsatt en utredning. Vi misstänker att det är för lätt att ägna sig åt oegentligheter eller brottslig verksamhet.

Hur ser du på att bidragsbrottslagen inte gäller företag?

– Det är precis det som är bakgrunden till utredningen. Där tittar vi på företag som använder offentligt finansierade system och utnyttjar det genom att begå brott.

Hur ser du på företag som bedriver hela sin verksamhet med bidragsanställda?

– Svår fråga. Vi har företag vars hela idé är att anställa personer med subventionerade anställningar. Deras idé är att hjälpa personer tillbaka till arbetsmarknaden.

En kommentar till “Ministern är beredd att ändra reglerna

  • När Fas 3 skulle tas bort skulle handläggningen individanpassas efter behov. I stället får man inte tag på handläggarna. Jag känner ingen som blivit tillfrågad om vad de har för egna tankar om framtiden. I stället har man inkallat långtidsarbetslösa i grupp och presenterat ”samma medicin åt hela gruppen”. Det var inte det jag röstade för i valet när jag kämpade mot Fas 3.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 13 av 13 på temat Arbetsförmedlingens kontroller

Ändra lagen, Ylva Johansson

23 januari, 2017

Skrivet av

Ledare Avskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

Reinfeldts alliansregering utmålade ofta de ”bidragsberoende” som samhällets syndare. Den så kallade arbetslinjen blev till en snara om halsen på den enskilde som drogs åt allt hårdare. Sjuka och arbetslösa ansågs vara lata fuskare som ville leva på samhällets bidrag. Pressen på individen ökade.

Det som varit grundpelarna i den svenska välfärdsstaten – trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa – och som gjort vår arbetsmarknad hälsosamt flexibel kom att förvandlas till kontrollorgan med uppdrag att jaga enskilda.
Regeringen Löfven har tyvärr gått i samma fotspår som alliansregeringen, trots att Socialdemokraterna i valrörelsen ifrågasatte de borgerligas fokus på kontroll av de arbetslösa.

Dagens Arbetes granskning visar att reglerna hela tiden stramats åt för arbetslösa medan de fuskande företagen som utnyttjar systemet kommer undan. Över 20 miljarder skattekronor går till företag med bidragsanställda och kontrollen är nästintill obefintlig. Alliansregeringen införde bidragsbrottslagen som gör det möjligt att straffa enskilda som fuskar med exempelvis a-kassa eller aktivitetsstöd. Lagen gäller dock inte företag. För dessa gäller istället bedrägerilagstiftningen med betydligt högre beviskrav.

Två statliga utredningar menar att bidragsbrottslagen även bör gälla företag som får stöd av Arbetsförmedlingen. Samma uppfattning har Riksrevisionen och Brå. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hänvisar till att hon tillsatt en utredning som tittar på detta. Det är knappast fler utredningar som behövs utan politisk handling som kommer till rätta med de egentliga fuskarna.

I stället har den rödgröna regeringen sett till att arbetslösa som missat att skicka in sina aktivitetsrapporter straffas. De som drabbas är de som har läs- och skrivsvårigheter eller som har svenska som andraspråk, säger IF Metalls a-kasseföreståndare Olle Åkerlund till DA.

Enskilda människor jagas av de institutioner som egentligen finns där för att hjälpa dem att komma tillbaka till arbetslivet. Medan Arbetsförmedlingen nästan aldrig anmäler fuskande företag. Omkring 250 000 aktivitetsrapporter skickas in varje månad. Fokus blir rapportgranskning snarare än jobbförmedling. Så kan det inte fortsätta. Avskaffa aktivitetsrapporterna och se till att bidragsbrottslagen också omfattar företag.

I spåren av det orättfärdiga kontrollsamhället växer känslan av utsatthet. Samhället blir fiende och tilliten eroderas. Vem är förvånad över att högerpopulismens grumliga idéer kan frodas i denna ojämlika samhällskultur?

2 kommentarer till “Ändra lagen, Ylva Johansson

  • Hej. jag fick meddelande att höra av mig till tre företag från AF, men ingen adress eller telefonnummer till dem. Jag lider av dyslexi, har ingen dator eller smarttelefon. Företagen sökte folk med minst fem års datavana, vilket jag inte har. Vilken ordning på AF! Har inte träffat handläggare på 5 månader. De har inte tid…(!)

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *