”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Det nya arbetslivet

Anställda på nätgiganten Amazons lager i Graben, Tyskland, i en två dagar lång strejk mot låga löner 2014. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den tyska varianten av korttidsarbete, kurzarbeit. Bland annat har Volkswagen använt sig av detta. Foto: TT Nyhetsbyrån
Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyske arbetslivet. Foto: TT Nyhetsbyrån
EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbarare förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomien, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån
Även Olivier Blanchard, tidigare chefsekonom i IMF, varnar för utvecklingen: "Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället." Foto: TT Nyhetsbyrån

Bakom den europeiska jobbexplosionen

Reportaget är gjort av journalistnätverket Investigate Europe, med svensk ensamrätt för Dagens Arbete.

Antalet jobb har exploderat i Europa på senare år. Men de flesta av dem är osäkra och lågavlönade. Nu varnar politiker och ekonomer för att avregleringen av arbetsmarknaden hotar den ekonomiska utvecklingen.

Investigate Europe

Investigate Europe är ett nätverk av nio journalister i åtta länder, som jobbar tillsammans med Europafrågor och har stöd av ett antal stiftelser. Det senaste projektet handlar om ökningen av de tillfälliga jobben i Europa – artiklarna i ämnet publiceras i en rad europeiska tidningar.
Här finns länkar till artiklar som skrivits i europeiska tidningar:

Race to the bottom: Europe’s precariat

Läs också:

Franska fack splittrade om Macrons nya lag

 

Arbetslösheten i Europa är på väg ner igen efter den svåra finanskrisen. Sedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade, enligt EU:s statistikorganisation Eurostat.

Den yngre generationen är speciellt drabbad av den ökande jobb-osäkerheten i EU-länderna.  32 procent av de anställda i åldern 25–39 år hade i fjol tillfälliga jobb eller deltidsarbeten – mot 22 procent år 1995 enligt en granskning av 15 medlemsländer. Majoriteten av dessa har inte valt det själva, enligt EU-kommissionens senaste arbetsmarknadsrapport.

En av orsakerna till de alltfler osäkra jobben är den avreglering av arbetsmarknaden som pågått i två decennier. Enligt FN:s arbetsorganisation ILO har det bara sedan 2008 gjorts cirka 400 ändringar av nationella regler i Europa. ekonomerna kallar detta ”strukturella reformer”.

De flesta av reformerna följer samma resonemang: Om arbetskraften är tillräckligt flexibel och billig så kan företagen skapa fler jobb och då minskar arbetslösheten och ekonomin växer.

EU-kommissionens finansexperter argumenterade efter finanskrisen för att försämra skyddet mot uppsägningar, lätta på reglerna för tillfälliga jobb och försvaga systemen med kollektivavtal. Kommissionen hade också avreglering som villkor för att utfärda krislån till Rumänien, Grekland och Portugal.

Den italienska regeringen mjukade upp arbetsmarknadsreglerna under 2015 – det blev bland annat lättare att säga upp folk – och säger att detta har givit 500 000 nya jobb. Men hälften av dessa är ofrivilliga halvtidsanställningar som knappast går att leva på. Den nuvarande finansministern Pier Carlo Padoan försvarar reformerna, och säger att Italien hejades på av Tyskland.

– Men vi har inte gjort omläggningen för att Tyskland ville det utan för att det ligger i Italiens intresse, säger Padoan till Investigate Europe.

Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyska arbetslivet – med fler otrygga anställningar som följd. Foto: TT

Flexibilitet var en grundtanke bakom ”Agenda 2010”, den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröders program från 2003 för att bryta upp det han kallade ”fallfärdiga strukturer”.

Programmet ledde till att tillfälliga jobb via bemanningsbolag befriades från ”byråkratiska restriktioner”. Den övre gränsen för tillfälliga jobb för nya företag blev fyra år. Lågavlönade anställningar och så kallade mini-jobs (enklare deltidsarbeten som ger max 4300 kronor netto i månaden) gynnades skattemässigt. Arbetslösa måste ta de jobb som erbjöds, oavsett lön.

Agenda 2010 har prisats som en stor succé. Den tyska ekonomin blomstrar och arbetslösheten har fallit till den lägsta sedan Tysklands återförening.

Det är sant att antalet anställda ökade med mer än 10 procent, från 39 till 43 miljoner mellan 2003 och 2016. Men den ökningen beror mycket på att heltidsjobb har ersatts av deltidsarbeten och mini-jobs.  Antalet arbetade timmar ökade inte förrän 2010, de jobb som fanns delades helt enkelt av fler personer. Även efter att den tyska ekonomin började växa 2011 har antalet arbetade timmar ökat mycket långsammare än sysselsättningen och är fortfarande lägre än i början av 1990-talet.

Under 2016 levde 4,8 miljoner tyskar enbart på ett eller flera mini-jobs. Ytterligare 1,5 miljoner hade ofrivilliga deltidsjobb. En stor del av de heltidsarbetande har inte gynnats av den ekonomiska utvecklingen. Under 2016 hade de 40 procent sämst betalda i Tyskland en lägre reallön än för 20 år sedan, enligt regeringens senaste välfärdsrapport.

Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den riktiga styrkan i den tyska modellen var i stället något annat, och den visade sig under den svåra lågkonjunkturen efter finanskrisen. Medan tiotals miljoner människor förlorade sina jobb världen över, så växlade tyska företag till så kallade Kurzarbeit: med hjälp av arbetslöshetsförsäkringen förkortades arbetstiden i stället för att säga upp folk. När sedan ekonomin började bli bättre, så fanns de anställda på plats och företagen kunde öka produktion och ta marknadsandelar.

Detta system kallar ekonomen Stefan Lehndorf på institutet för arbete vid universitetet i Duisburg ”den absoluta motsatsen” till kärnan i Agenda 2010. Kurzarbeit förhandlades med och inte mot arbetarna och gjorde att man undvek arbetslöshet. Lehndorf skriver i en bok från fackliga forskningsinstitutet ETUI att det är en ”bitter ironi” att Tyskland prisas som förebild ”av helt fel skäl”.

Idén om den flexible arbetaren har vuxit till en kraftfull sanning runt om i Europa, men det finns också starka invändningar. Utvecklingen är ”mycket problematisk” menar Marianne Thyssen, konservativ belgisk politiker och EU-kommissionär för bland annat sysselsättningsfrågor.

­– Människor med osäkra jobb investerar inte i sin utbildning, och det gör inte arbetsgivaren heller. Ju mer det finns av denna typ av jobb, desto lägre produktivitet, säger Thyssen.

Samma varning kommer från Olivier Blanchard, fram till 2015, chefsekonom på internationella valutafonden IMF, en av världens tyngsta ekonomiska aktörer:

– Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället, säger han.

EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbara förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomin, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Marianne Thyssen vill markera avstånd mot den tidigare EU-kommissionen, där finansdirektoratet hade större inflytande, men något uppror är inte att vänta – den tidigare politiken har fortfarande starkt stöd även inom arbetsmarknadspolitiken. Men den nuvarande kommissionen under president Jean-Claude Juncker har lanserat en ”social pelare” för att motverka osäkerhet och fattigdom. Blir den verklighet i medlemsländerna får Marianne Thyssen ett vassare vapen i kampen för ett tryggare arbetsliv.

Den europeiska ekonomin återhämtar sig, men lönerna har stagnerat, och det är något som numera bekymrar även den europeiska centralbanken, ECB. Dess chef Mario Draghi sade tidigare i höst att avregleringen av arbetsmarknaden har ”förändrat lönesättningen i eurozonen”. Han fortsatte:

– De strukturella reformerna har gjort lönerna mer flexibla – men bara nedåt, inte uppåt.

Reportage: Investigate Europa

(Översättning: Hans  Strandberg)

Läs mer:

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

1

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

"Vi söker en bredare syn"

Debatt"Vi i IF Metall vill hitta lösningar som både kan tillgodose företagens behov av ökad flexibilitet och de anställdas behov av ökad trygghet", skriver Veli-Pekka Säikkälä i en replik till Bemanningsföretagen.

5

"Ni saknar förankring i verkligheten"

Debatt"Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är", skriver André Börvall på DA Debatt.

2

"Ni utmanar den svenska bemanningsmodellen"

Debatt"Ingen kommer att tjäna på en facklig reglering där bemanningsanställda med automatik ska övergå i anställning hos kundföretaget."

1

IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare

Debatt"Om man stänger möjligheten till flexibilitet på ett håll ökar trycket från ett annat. Därför behövs en strategi som vilar på flera ben", skriver Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall i den pågående debatten om inhyrning av arbetskraft.

12
André Börwall

"LO-facken skjuter sig själva i foten"

DebattFacken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

5

"Utan organisering blir det julafton året runt"

Debatt"För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor." Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Dags för nytt avtal för inhyrda

InhyrningBemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.

7

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

6

"Bäckström verkar tondöv"

LedareDA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

"Arbetsgivarna håller sig till avtalet"

Debatt"Det är en historielös bild av verkligheten", skriver Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

1

"Stoppa det moderna slaveriet"

Ledare"Många upplever att arbetsgivare försöker runda las med hjälp av bemanningsavtalet", skriver Helle Klein i en ledare.

Bemanningsbranschen vill fortsätta att öka

"Rimligt att fördubbla omsättningen", tror Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

"Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Vi får lätt storhetsvansinne”

Möte medLängst upp i ett hus i Kungsbacka, mellan duntäcken och frottéhanddukar, gör tre killar arbetsrätt begripligt i sin nystartade podd.

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.