Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Det nya arbetslivet

Anställda på nätgiganten Amazons lager i Graben, Tyskland, i en två dagar lång strejk mot låga löner 2014. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den tyska varianten av korttidsarbete, kurzarbeit. Bland annat har Volkswagen använt sig av detta. Foto: TT Nyhetsbyrån
Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån
Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyske arbetslivet. Foto: TT Nyhetsbyrån
EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbarare förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomien, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån
Även Olivier Blanchard, tidigare chefsekonom i IMF, varnar för utvecklingen: "Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället." Foto: TT Nyhetsbyrån

Bakom den europeiska jobbexplosionen

Reportaget är gjort av journalistnätverket Investigate Europe, med svensk ensamrätt för Dagens Arbete.

Antalet jobb har exploderat i Europa på senare år. Men de flesta av dem är osäkra och lågavlönade. Nu varnar politiker och ekonomer för att avregleringen av arbetsmarknaden hotar den ekonomiska utvecklingen.

Investigate Europe

Investigate Europe är ett nätverk av nio journalister i åtta länder, som jobbar tillsammans med Europafrågor och har stöd av ett antal stiftelser. Det senaste projektet handlar om ökningen av de tillfälliga jobben i Europa – artiklarna i ämnet publiceras i en rad europeiska tidningar.
Här finns länkar till artiklar som skrivits i europeiska tidningar:

Race to the bottom: Europe’s precariat

Läs också:

Franska fack splittrade om Macrons nya lag

 

Arbetslösheten i Europa är på väg ner igen efter den svåra finanskrisen. Sedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade, enligt EU:s statistikorganisation Eurostat.

Den yngre generationen är speciellt drabbad av den ökande jobb-osäkerheten i EU-länderna.  32 procent av de anställda i åldern 25–39 år hade i fjol tillfälliga jobb eller deltidsarbeten – mot 22 procent år 1995 enligt en granskning av 15 medlemsländer. Majoriteten av dessa har inte valt det själva, enligt EU-kommissionens senaste arbetsmarknadsrapport.

En av orsakerna till de alltfler osäkra jobben är den avreglering av arbetsmarknaden som pågått i två decennier. Enligt FN:s arbetsorganisation ILO har det bara sedan 2008 gjorts cirka 400 ändringar av nationella regler i Europa. ekonomerna kallar detta ”strukturella reformer”.

De flesta av reformerna följer samma resonemang: Om arbetskraften är tillräckligt flexibel och billig så kan företagen skapa fler jobb och då minskar arbetslösheten och ekonomin växer.

EU-kommissionens finansexperter argumenterade efter finanskrisen för att försämra skyddet mot uppsägningar, lätta på reglerna för tillfälliga jobb och försvaga systemen med kollektivavtal. Kommissionen hade också avreglering som villkor för att utfärda krislån till Rumänien, Grekland och Portugal.

Den italienska regeringen mjukade upp arbetsmarknadsreglerna under 2015 – det blev bland annat lättare att säga upp folk – och säger att detta har givit 500 000 nya jobb. Men hälften av dessa är ofrivilliga halvtidsanställningar som knappast går att leva på. Den nuvarande finansministern Pier Carlo Padoan försvarar reformerna, och säger att Italien hejades på av Tyskland.

– Men vi har inte gjort omläggningen för att Tyskland ville det utan för att det ligger i Italiens intresse, säger Padoan till Investigate Europe.

Den förre tyske kanslern Gerhard Schröder drev igenom Agenda 2010 för att få mer flexibilitet i det tyska arbetslivet – med fler otrygga anställningar som följd. Foto: TT

Flexibilitet var en grundtanke bakom ”Agenda 2010”, den förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröders program från 2003 för att bryta upp det han kallade ”fallfärdiga strukturer”.

Programmet ledde till att tillfälliga jobb via bemanningsbolag befriades från ”byråkratiska restriktioner”. Den övre gränsen för tillfälliga jobb för nya företag blev fyra år. Lågavlönade anställningar och så kallade mini-jobs (enklare deltidsarbeten som ger max 4300 kronor netto i månaden) gynnades skattemässigt. Arbetslösa måste ta de jobb som erbjöds, oavsett lön.

Agenda 2010 har prisats som en stor succé. Den tyska ekonomin blomstrar och arbetslösheten har fallit till den lägsta sedan Tysklands återförening.

Det är sant att antalet anställda ökade med mer än 10 procent, från 39 till 43 miljoner mellan 2003 och 2016. Men den ökningen beror mycket på att heltidsjobb har ersatts av deltidsarbeten och mini-jobs.  Antalet arbetade timmar ökade inte förrän 2010, de jobb som fanns delades helt enkelt av fler personer. Även efter att den tyska ekonomin började växa 2011 har antalet arbetade timmar ökat mycket långsammare än sysselsättningen och är fortfarande lägre än i början av 1990-talet.

Under 2016 levde 4,8 miljoner tyskar enbart på ett eller flera mini-jobs. Ytterligare 1,5 miljoner hade ofrivilliga deltidsjobb. En stor del av de heltidsarbetande har inte gynnats av den ekonomiska utvecklingen. Under 2016 hade de 40 procent sämst betalda i Tyskland en lägre reallön än för 20 år sedan, enligt regeringens senaste välfärdsrapport.

Marseille, Frankrike, september 2017: Stålarbetare från Arcelor Mittal protesterar mot Emmanuel Macrons nya arbetslag. Tanken med lagen är att arbetsmarknaden ska bli mer flexibel för att arbetslösheten ska minska. Kritikerna är bland annat oroliga för att fackens inflytande ute på arbetsplatserna ska bli mindre. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den riktiga styrkan i den tyska modellen var i stället något annat, och den visade sig under den svåra lågkonjunkturen efter finanskrisen. Medan tiotals miljoner människor förlorade sina jobb världen över, så växlade tyska företag till så kallade Kurzarbeit: med hjälp av arbetslöshetsförsäkringen förkortades arbetstiden i stället för att säga upp folk. När sedan ekonomin började bli bättre, så fanns de anställda på plats och företagen kunde öka produktion och ta marknadsandelar.

Detta system kallar ekonomen Stefan Lehndorf på institutet för arbete vid universitetet i Duisburg ”den absoluta motsatsen” till kärnan i Agenda 2010. Kurzarbeit förhandlades med och inte mot arbetarna och gjorde att man undvek arbetslöshet. Lehndorf skriver i en bok från fackliga forskningsinstitutet ETUI att det är en ”bitter ironi” att Tyskland prisas som förebild ”av helt fel skäl”.

Idén om den flexible arbetaren har vuxit till en kraftfull sanning runt om i Europa, men det finns också starka invändningar. Utvecklingen är ”mycket problematisk” menar Marianne Thyssen, konservativ belgisk politiker och EU-kommissionär för bland annat sysselsättningsfrågor.

­– Människor med osäkra jobb investerar inte i sin utbildning, och det gör inte arbetsgivaren heller. Ju mer det finns av denna typ av jobb, desto lägre produktivitet, säger Thyssen.

Samma varning kommer från Olivier Blanchard, fram till 2015, chefsekonom på internationella valutafonden IMF, en av världens tyngsta ekonomiska aktörer:

– Alla dessa osäkra former av arbete är extremt dyra både för den som drabbas och för samhället, säger han.

EU-kommissionären Marianne Thyssen anser att utvecklingen är problematisk. Ju mer sårbara förhållanden människor jobbar under, desto mindre produktiv blir ekonomin, säger hon. Foto: TT Nyhetsbyrån.

Marianne Thyssen vill markera avstånd mot den tidigare EU-kommissionen, där finansdirektoratet hade större inflytande, men något uppror är inte att vänta – den tidigare politiken har fortfarande starkt stöd även inom arbetsmarknadspolitiken. Men den nuvarande kommissionen under president Jean-Claude Juncker har lanserat en ”social pelare” för att motverka osäkerhet och fattigdom. Blir den verklighet i medlemsländerna får Marianne Thyssen ett vassare vapen i kampen för ett tryggare arbetsliv.

Den europeiska ekonomin återhämtar sig, men lönerna har stagnerat, och det är något som numera bekymrar även den europeiska centralbanken, ECB. Dess chef Mario Draghi sade tidigare i höst att avregleringen av arbetsmarknaden har ”förändrat lönesättningen i eurozonen”. Han fortsatte:

– De strukturella reformerna har gjort lönerna mer flexibla – men bara nedåt, inte uppåt.

Reportage: Investigate Europa

(Översättning: Hans  Strandberg)

Läs mer:

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

"Krisen gav inget systemskifte i Sverige"

AnalysDet försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige - men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

1

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

"Vi söker en bredare syn"

Debatt"Vi i IF Metall vill hitta lösningar som både kan tillgodose företagens behov av ökad flexibilitet och de anställdas behov av ökad trygghet", skriver Veli-Pekka Säikkälä i en replik till Bemanningsföretagen.

5

"Ni saknar förankring i verkligheten"

Debatt"Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är", skriver André Börvall på DA Debatt.

2

"Ni utmanar den svenska bemanningsmodellen"

Debatt"Ingen kommer att tjäna på en facklig reglering där bemanningsanställda med automatik ska övergå i anställning hos kundföretaget."

1

IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare

Debatt"Om man stänger möjligheten till flexibilitet på ett håll ökar trycket från ett annat. Därför behövs en strategi som vilar på flera ben", skriver Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall i den pågående debatten om inhyrning av arbetskraft.

12
André Börwall

"LO-facken skjuter sig själva i foten"

DebattFacken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

5

"Utan organisering blir det julafton året runt"

Debatt"För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor." Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Dags för nytt avtal för inhyrda

InhyrningBemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.

7

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

6

"Bäckström verkar tondöv"

LedareDA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

"Arbetsgivarna håller sig till avtalet"

Debatt"Det är en historielös bild av verkligheten", skriver Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

1

"Stoppa det moderna slaveriet"

Ledare"Många upplever att arbetsgivare försöker runda las med hjälp av bemanningsavtalet", skriver Helle Klein i en ledare.

Bemanningsbranschen vill fortsätta att öka

"Rimligt att fördubbla omsättningen", tror Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

"Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

1

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Sandra hittar de glömda försäkringspengarna

DA MÖTERSandra Särnholm älskar att prata försäkringar och hitta glömda pengar åt medlemmar. Det är inte alltid hon är välkommen till arbetsplatserna, men det gör henne bara mer beslutsam.

”När facket syns kommer frågorna”

BILDA KLUBBVad är vitsen med en fackklubb på jobbet, och hur startar man en? På Lexit i Mölnlycke har den nya klubben redan gjort skillnad.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.