”Släpp inte in högerextremismen i den politiska värmen!”DA:s chefredaktör Helle Klein önskar att alla demokratiskt sinnade partier nu försvarar den liberala demokratins värden.

”Att tvingas fly från det bekanta är en djupt mänsklig erfarenhet”Krönikören Daniel Mathisen har läst Ola Larsmos roman ”Swede Hollow” och ser flyktingens öde genom vår egen historia.

Det nya arbetslivet

”Krisen gav inget systemskifte i Sverige”

Analys Finanskrisen drog proppen ur världsekonomin och fabrikerna tystnade. Återhämtningen har skakat arbetsmarknaden. Även i Sverige, men inte på samma sätt som i resten av Europa, skriver DA:s Harald Gatu.

Europas ekonomi har kvicknat till igen. Det tog sju svåra år att först komma på fötter och sedan snubbla sig fram i något som liknar en högkonjunktur. Mönstret känns igen från tidigare finanskrascher i historien. Precis som förr har återhämtningen kantats av omtumlande förändringar av arbetsmarknaden.

Fler otrygga jobb, lönesänkningar och färre löntagare som täcks av kollektivavtal – det är idag allt vanligare inslag i de EU-länder där finanskrisen förvandlades till en segdragen skuldkris. Men inte i Sverige.

Visst slog finanskrisen hårt även mot Sverige och dess industri. I ett slag försvann 70 000 industrijobb i Sverige. Men på arbetsmarknaden undkom vi ett systemskifte. På kontinenten är det idag allt färre löntagare som täcks av kollektivavtal. Medan kollektivavtalstäckningen i Tyskland rasat ner till 60 procent arbetar 90 procent av löntagarna i Sverige under villkor som är avtalade mellan fack och arbetsgivare. En siffra som legat stabil i närmare tjugo år.

Men hur blev det med de korta, otrygga jobben? Blev de fler efter krisen? Statistiska centralbyrån, SCB, kartlade för tre år sedan utvecklingen av de tidsbegränsade anställningarna i landet. Det visade sig att det inte var några större skillnader mellan åren före och åren efter finanskrisen.

Visserligen är det fler – cirka 700 000 personer – som idag har tidsbegränsade anställningar på hela arbetsmarknaden. Men andelen är ungefär som förut. Fler är i arbete idag. Fler har fasta jobb. Och fler har tidsbegränsade anställningar. Men proportionerna mellan de fasta och tillfälliga jobben är ungefär som innan krisen.

Men jämför man med hur det var för en 25 år sedan är skillnaden mer markant. Då hade 11 procent av alla arbetsföra tidsbegränsade påhugg, mot 16,5 procent idag.

Någonting har hänt med de otrygga jobben. De har ändrat karaktär. Nu är det mindre av objekts- eller provanställningar och mer av timanställningar eller att man blir inkallad vid behov. De som hänvisas till de otrygga jobben är som förr i första hand kvinnor, unga och utrikes födda. Samtidigt har ökade möjligheter att stapla visstidsanställningar på varandra gjort att många kan gå år efter år på tidsbegränsade jobb hos samma arbetsgivare. Enligt SCB har 12 procent av de visstidsanställda varit hos en och samma arbetsgivare i över fyra år.

Att korta anställningar inte har ökat mer än vad de har gjort kan bero på att arbetsgivarna fixar flexibiliteten med inhyrning istället. Sedan finanskrisen har antalet anställda i bemanningsföretagen ökat från 47 000 till 77 000 personer, en drygt 60-procentig ökning. Det låter dramatiskt – men inte om man tittar på de bemanningsanställdas andel av den totala arbetskraften. Enligt SCB finns knappt 1,6 procent av hela arbetskraften idag i just bemanningsföretag mot 1,3 procent före krisen.

Krisen förde alltså inte med sig några dramatiska förändringar när det gäller anställningsformerna. Däremot skakade krisen om svensk arbetsmarknad på ett annat sätt: innehållet i kollektivavtalen.

Förändringarna har gjorts efter erfarenheterna i industrin under den dramatiska hösten och vintern 2008-2009. Från ett läge med fulla orderböcker gick företagen in i ett akut nödläge. Tiotusentals varslades varje månad och till slut tvingades IF Metall och arbetsgivarna teckna ett krisavtal. Ett slags korttidsavtal där de anställda gick ner på deltid. Ersättningen per timme rördes aldrig, på så vis var det aldrig fråga om ett lönesänkningsavtal även om de drabbade fick mindre i plånboken varje månad.

Arbetsgivarna och IF Metall försökte då få med sig den dåvarande borgerliga regeringen på ett upplägg som liknade det tyska: att staten skulle gå in med pengar. Statssekreteraren i näringsdepartementet Jöran Hägglund uppgavs vara positiv och skissade på ett förslag i flyget på väg till bilmässan i Detroit. Men förslaget hamnade i papperskorgen sedan statsminister Reinfeldt och finansminister Borg gjort tummen ner. Akuthjälpen fick parterna själva ombesörja.

På kontinenten ryckte däremot regeringar ut för att säkra jobben under den svåra övergångsperioden. I Tyskland kunde sysslolösa industriarbetare gå kvar på jobbet tack vare Kurzarbeit-systemet. I Belgien kunde de Volvoanställda på fabriken gå kvar med statliga stödpengar medan tusentals fick gå vid systerfabriken på Torslanda.

Ur detta föddes en dialog mellan facket och arbetsgivarna som med tiden gav kollektivavtalen extra hängslen och livremmar i händelse av ett akut ekonomiskt sammanbrott.

Idag finns två överenskommelser om korttidsarbete, en med statligt stöd och en utan. Korttidsarbete med statligt stöd – som fick Reinfeldtregeringens välsignelse – innebär att staten går in och betalar en del av lönen vid en kort, djup och tillfällig kris. Detta i syfte att lätta på företagens lönekostnader.

Men det krävs en mycket djup kris för hela samhällsekonomin innan det statliga stödet kan aktiveras. Problemet är att vissa enskilda branscher kan drabbas av tillfälliga chocker utan att det för den skull märks i hela samhällsekonomin. Därför kom IF Metall och Teknikföretagen överens om ett system som kan användas innan det statliga systemet kan komma ifråga: korttidsarbete utan statligt stöd.

I stället för att säga upp folk ska man i max nio månader kunna gå ner i arbetstid. Inkomsten får aldrig understiga 88 procent av ordinarie lön. Betydligt mer än tyska Kurzarbeit som ger 67 procent av lönen.

Vid sidan av verkstadsindustrin fick stålindustrin också sitt ”trygghets- och flexibilitetsavtal” med samma syfte att undvika varsel. Inte bara vid tillfälliga och korta kriser utan även vid normala lågkonjunkturer. På så vis satte de dramatiska krisåren sitt avtryck på svensk arbetsmarknad. Kollektivavtalen i de mest konkurrensutsatta branscherna fick nya trygghetsregler. Vad de skrivningarna verkligen är värda vet vi tidigast i nästa djupa ekonomiska sammanbrott.

 

 


hg@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Bakom den europeiska jobbexplosionen

UtblickSedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

1

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

1

Klart med nytt bemanningsavtal

Bemanningsavtalet är klart. Ett treårigt avtal på 6,5 procent. Två nyheter är avsättningar till extrapension och en arbetsgrupp som ska se över arbetsmiljön.

Var är debatten, var är kraven?

Krönika"Bemanningsavtalet är mer eller mindre ett bevis på att facket har misslyckats med att kontrollera villkoren", skriver Sara Flink om avtalet som löpte ut i dag.

Scanias kamp mot belastningsskador

På Scania har man på ett år minskat andelen inhyrda från 80 till 8 procent och jobbar aktivt mot belastningsskador: "Det kan går på tre veckor, en månad att bygga upp en skada", säger Christian Lindström på de inhyrdas egna fackklubb.

1

Utnyttjandet av unga oacceptabelt

LEDARE"Låt inte inhyrning bli ett sätt för företagen att strunta i dålig arbetsmiljö", skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

"Vi söker en bredare syn"

Debatt"Vi i IF Metall vill hitta lösningar som både kan tillgodose företagens behov av ökad flexibilitet och de anställdas behov av ökad trygghet", skriver Veli-Pekka Säikkälä i en replik till Bemanningsföretagen.

5

"Ni saknar förankring i verkligheten"

Debatt"Det är som att se två visionärer måla varsin tavla föreställande någonting helt annat än vad det egentligen är", skriver André Börvall på DA Debatt.

2

"Ni utmanar den svenska bemanningsmodellen"

Debatt"Ingen kommer att tjäna på en facklig reglering där bemanningsanställda med automatik ska övergå i anställning hos kundföretaget."

1

IF Metall: Så kan flexibiliteten bli tryggare

Debatt"Om man stänger möjligheten till flexibilitet på ett håll ökar trycket från ett annat. Därför behövs en strategi som vilar på flera ben", skriver Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall i den pågående debatten om inhyrning av arbetskraft.

12
André Börwall

"LO-facken skjuter sig själva i foten"

DebattFacken skjuter sig själva i foten när de inte driver de bemanningsanställdas frågor hårdare, skriver André Börvall, före detta klubbordförande för Proffice i Helsingborg, angående nya bemanningsavtalet.

5

"Utan organisering blir det julafton året runt"

Debatt"För att kunna försvara vårt avtal måste det ges bättre möjligheter att organisera inhyrda. Annars chansar många företag på att komma undan med sämre villkor." Johan Sandberg, ombudsman för IF Metall i Sydvästra Skåne.

Dags för nytt avtal för inhyrda

InhyrningBemanningsfrågan är en av industrins mest eldfängda frågor. Om några veckor möts parterna för att förhandla om ett nytt avtal, det nuvarande går ut den sista april.

7

Här är LO-fackens krav

Facken kräver höjd garantilön, stopp för vikariat samt lön för all tid som den anställde är tillgänglig. Motparten önskar fler anställningsformer i bemanningsavtalet.

6

"Bäckström verkar tondöv"

LedareDA:S chefredaktör Helle Klein svarar branschorganisationens vd i debatten om det nya bemanningsavtalet.

"Arbetsgivarna håller sig till avtalet"

Debatt"Det är en historielös bild av verkligheten", skriver Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

1

"Stoppa det moderna slaveriet"

Ledare"Många upplever att arbetsgivare försöker runda las med hjälp av bemanningsavtalet", skriver Helle Klein i en ledare.

Bemanningsbranschen vill fortsätta att öka

"Rimligt att fördubbla omsättningen", tror Henrik Bäckström på Bemanningsföretagen.

"Jag kan ju inte neka till att jobba"

Jobba när kunden vill. Det är affärsidén för bemanningsföretagen. Andreas (påhittat namn) berättar hur det är att aldrig vara riktigt ledig.

Läs mer från Dagens Arbete:

Nollklassade får rätt till livränta

Även den som är arbetsskadad och har noll kronor i sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan ha rätt till livränta. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en vägledande dom och kräver att Försäkringskassan gör en ny prövning.

Rätt livränta

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. "Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser", kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

Hårdrock och dagdrömmeri

KRÖNIKA”Musiken väckte en längtan efter världen, långt från diskbänksrealism och vardagligheter”, skriver Carl Linnaeus.

FOTO: TT NYHETSBYRÅN (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

Vågar du spetsa kaffet?

SkruvatI Sverige dricker vi 3,2 koppar om dagen, näst mest i världen. Men den genomsnittliga kaffedrickaren här i landet är inte så påhittig.

Foto: David Lundmark

Håller koll på kablarna

ÖgoblicketElektrikern Clas Saglind jobbar på på Windy Boats i Västervik.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Vart tog den politiska talekonsten vägen?

VAL 2018Almedalsveckan är slut, men det är bara två månader till valet. DA tipsar om tre nya och välskrivna böcker om politik - och en favorit med några år på nacken. Statsvetaren Erik Åsards dom är hård.

"Det går inte att beskriva ruset jag känner.” säger Angelica Larsson. Foto: David Lundmark

Kärleken till stora motorer

LYSSNA PÅ DAAngelica Larsson har farten i blodet, från barndomens raggarträffar och biltävlingar. Nu tävlar hon själv i dragracing i bilar som gör 400 meter på nio sekunder och som servas av pappa Lollo. Läs eller lyssna på reportaget om den motorfrälsta familjen från Mora.

”Spelandet blev min snuttefilt”

Dilemmat134 000 svenskar beräknas vara problems­pelare, Anders var en av dem: "Många tror inte att spel kan leda till ett beroende, men det är som med alkohol – samma mekanismer i hjärnan sätts i gång." DA ger tips för dig i riskzonen och om hur du kan hjälpa en drabbad kollega.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Våra bästa tips för lata dagar

DA gillarSemester kan betyda tid att lyssna på den där boken, spela det där spelet, eller se den där serien som vi inte hinner annars. Vi tipsar om några av våra egna favoriter.

ILLUSTRATION: REBECCA ELFAST

Hur stressar du av dig i sommar?

Fråga DASemestern är en tid att uppleva nya saker, men det är också en period för att kunna ta det lugnt och att komma in i andra tankar och banor. DA:s psykolog ger råd om hur du får rätt balans i sommar.

Esab lägger ner

Först fest – sedan nedläggning

Personalen bjöds på fest för att fira 100 dagar med den nya ägaren. Men ingen visste att företaget redan då meddelat Arbetsförmedlingen att man tänkte lägga ner verksamheten.

”Finns alltid skäl att fira personal”

Personalen visste inte att de skulle få sparken när de firades. ”Det finns alltid skäl att fira personalen”, säger Henrik Calander, enhetschef för Esab i Sandviken.

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

AnalysAmerikanska bilindustrin varnar nu för följderna av president Donald Trumps importtullar på europeiska bilar. Enligt en rapport riskerar tullarna att leda till jobbslakt – i USA

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Rapport från Almedalen

Helle Kleins blogg Almedalsveckan är slut. Här hittar du alla blogginlägg från Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Släpp partiledarna loss det är valår!”

KrönikaNya mötesformer om sjukvård, skola, åldringsvård och bättre fungerande integrationen. Att alla demokratiska riksdagspartier gör en gemensam paroll för demokrati och mångfald. Det är TV-producenten och journalisten Jan Schermans önskelista inför årets Almedalsvecka.

Järvklo tar makten i VW:s världsfack

Johan Järvklo blir nu en av de mäktigaste fackföreningsledarna i världen. I dag utses han till generalsekreterare i Volkswagens världsfack med 648 000 medlemmar över hela världen.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

Sjukpenning

Bra arbetsmiljö ingen självklarhet

KRÖNIKA”Många av GS medlemmar får vika ner sig innan 65-årsdagen på grund av kroppens utslitning”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Ingen ska behöva dö av jobbet

KRÖNIKA”De yngsta på arbetsplatsen är de som är allra mest oroliga för att skada sig”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

Fångade vid floden

BildreportageAtt fiska är för det mesta att vänta, en tidsrymd fylld av mening trots att ingenting händer. Följ med fotografen Johan Willner på äventyr i Spaniens flodfåror.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3
Ola Dahlgren håller i årets sjunde lamm, bara en vecka gammalt. Djuren får inga namn längre. De är för många. Foto: David Lundmark

Olas fritid fylls av får

ProfilenNär lammen föds på gården är livet lite hektiskt. Att hålla får är annars perfekt i kombination med skiftarbete. Processoperatören Ola Dahlgren har 20 tackor och 2 baggar.

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Stålmannen nummer 1 från 1939. Redan då känslig för kryptonit. Foto: AP PHOTO

Superhjältarnas eget periodiska system

SkruvatVibranium, adamantium, kryptonit. Det vimlar av fantasiämnen i serietidningar, filmer och spel. Nu är det ordnade i ett helt eget periodiskt system.

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

DEBATTNär de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.