Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

”I stället för slagträ behövs pragmatisk politik”

Debatt ”Arbetsmarknadsministern bygger en utbildningsstrategi som är farlig i lågkonjunktur. Kommunal vuxenutbildning och traditionell arbetsmarknadsutbildning måste komplettera varandra beroende på samhällsläget, skriver Maria Mattsson Mähl, ledamot i Svenskt Näringsliv.”

Om skribenten:

Maria Mattsson Mähl är vd för utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE och styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

”Utbildningskaos hotar industrin” skrev Helle Klein i en ledare den 20 februari. Jag är benägen att hålla med. Men låt oss ta det från början.

Alliansens arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin genomförde ett skifte 2008 där de inspirerade av Australien lanserade jobbcoacher som skulle ersätta arbetsmarknadsutbildningarna. Jobbcoacher är ett effektivt verktyg för att matcha arbetssökande mot jobb i en högkonjunktur. Dessvärre kom en av de värsta lågkonjunkturerna som drabbat Sverige samtidigt med skiftet.

Hösten 2008 rullade lågkonjunkturen in över landet. Då var jag vd för en av de större aktörerna i branschen. Vi åkte land och rike runt till industriföretagen för att stötta uppsagda och chockade anställda. I många fall var hela familjer drabbade, ibland större delen av orten. Att vara jobbcoach i detta läge var inte enkelt. Det var som att dela ut plåster till någon som har fått kroppspulsådern avskuren. Fackpampar och HR-avdelningar bönade och bad om arbetsmarknadsutbildningar och andra kompetenshöjande insatser. ”Vi kommer att behöva kompetensen så fort de ekonomiska hjulen snurrar igen. Det här är ett dråpslag mot svensk tillverkningsindustri” var budskapet.

Skiftet som alliansen gjorde var förmodligen nödvändigt. Klassisk arbetsmarknadsutbildning är dyrt, det var också uppenbart att många som fick insatserna tillhörde de ”starka” på arbetsmarknaden, ett resultat av det 70-procentiga mål som Arbetsförmedlingen hade på sina insatser. Alliansen var irriterade över att pengar ”slängdes i sjön” på personer som kanske var anställningsbara utan utbildning. Därför tog de bort 70-procentiga målet.

Det Alliansen glömde bort i sammanhanget var att arbetsmarknadsutbildning också är ett viktigt kompetensförsörjningsverktyg för arbetsgivarna. Att utbilda en lastbilschaufför kostar ca 100 000 kronor. Den kostnaden kan antingen samhället stå för, eller så gör arbetsgivaren det. Ska arbetsgivaren investera i en utbildning vill de förstås säkra sin investering – antingen genom lägre ingångslöner eller också genom att kunna ”binda fast” den anställde i anställningskontrakt på olika sätt. Båda dessa modeller är vanliga i andra länder, men i Sverige finns inte den traditionen.

Nu lyfter regeringen fram det reguljära utbildningssystemet (till exempel kommunal vuxenutbildning) som ett alternativ till klassisk arbetsmarknadsutbildning. Det är förvisso en möjlig väg fram, men det finns två utmaningar med detta. För det första är det kommunerna som upphandlar vuxenutbildning, det finns lika många variationer som kommuner. För det andra står samhället för utbildningskostnaden, medan individen oftast måste ta CSN-lån. Det senare gör det svårt att ”tvinga” individer att bli svetsare eller undersköterskor. Individen måste själv vilja och göra ett aktivt val.

Ur mitt perspektiv verkar det som om arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är på väg att fullfölja den linje som Alliansen påbörjade 2008, där extratjänster och reguljära utbildningssystemet nu ska ersätta klassisk svensk arbetsmarknadspolitik. I en högkonjunktur behöver detta nödvändigtvis inte vara ett problem, men vad gör vi när nästa lågkonjunktur rullar in i Sverige? Vilken verktygslåda har politikerna tänkt sig att vi ska använda då?

Låt inte arbetsmarknadspolitiken bli ett slagträ i valrörelsen. Gräv ned stridsyxorna och skapa en pragmatisk politik med relevanta insatser i hög- respektive lågkonjunktur. Sverige behöver dels en matchande tjänst för högkonjunktur (som till exempel Arbetsförmedlingens Stöd och matchning), dels långsiktig och nationell utbildningspeng som fungerar i en lågkonjunktur, gärna upphandlad enligt auktorisation och med koppling till Skolverkets betygskatalog.

Maria Mattsson Mähl, vd för utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE och styrelseledamot i Svenskt Näringsliv

Det här är ett debattinlägg med anledning av vår granskning Det stora slöseriet.

Läs mer: Debatt | Opinion

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Stopp för nya deltagare på industriutbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

1

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

7

Var tredje industriutbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

1

Nu skärps kraven på industriutbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

2

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

Debatt”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

2

Hård prispress i industriutbildningen

Priset på arbetsmarknadsutbildningar har pressats, men varierar kraftigt i landet. En vecka på industriteknikutbildning kan kosta 4 800 kronor på en ort och 1 780 på en annan. Statliga Lernia prispressar mest.

1

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

DebattAtt privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

2

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Sluta sprida fel fakta”

DEBATT”Centerpartiet förvränger fakta när de vill driva fram en privatisering av Arbetsförmedlingen. Det är både uppseendeväckande och allvarligt”, skriver arbetsförmedlaren och debattören Johan Berg.

2

Bara varannan elev nöjd med industriutbildningen

Inte ens hälften av de som deltar i en industriteknisk arbetsmarknadsutbildning tycker att den motsvarar förväntningarna, visar en ny rapport från Arbetsförmedlingen.

”Matchningen måste förbättras”

DEBATTArbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

2

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

”Handlade bara om att få in pengar”

Staffan Lahti är en erfaren svetslärare men för två år sedan fick han nog. Prispressen gjorde utbildningen undermålig: "Man svetsar med tunn plåt och billigaste tråden. När de sedan kommer ut och ska pinnsvetsa en balk vet de inte hur man gör"

Svetskommissionen vill höja nivån

Svetskommissionens Elisabeth Egerblom tycker att det borde finnas en lägsta nivå på vad en utbildning kostar och vill ha högst 12 elever i varje klass.

”Yrkeshögskolan är en förebild”

DEBATTFöretag måste samverka mer för att hitta vilken kompetens som saknas och kommuner behöver samarbeta bättre, för att kommunal arbetsmarknadsutbildning ska ge bättre resultat, skriver Henrik Smedmark, utbildningschef på Trä- och Möbelföretagen.

Utbildningskaos hotar industrin

LEDARE”Att allianspartierna inte i första hand tänker på arbetarnas väl och ve är inget att förvånas över men att de så uppenbart struntar i företagens bästa är uppseendeväckande”, skriver Helle Klein.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.