Industriarbetarnas tidning

Svett, spyor och gemenskap

6 april, 2018

Närkontakt. Stora hjälmar och våldsamma kollisioner. Det är bilden av amerikansk fotboll. Men sporten är mycket mer än så. Smeden och centern Marcus Waldermark kallar det för schack med kontakt.

Marcus Waldermark

Ålder: 25 år.

Bor: Gävle.

Familj: Flickvän.

Arbetar: Som maskinoperatör och smed på Damasteel i Söderfors. ”Jag har ett fysiskt jobb som tär på kroppen. Jag måste bygga upp muskler så att kroppen klarar av påfrestningarna från arbetet om jag ska kunna jobba resten av livet.”

År inom sporten: Nio.

Lag: Moderklubb är Gefle Red Devils men just nu spelar han för Uppsala 86:ers.

Favoritlag i NFL (högsta serien i USA): Minnesota Vikings.

Tyngdpunkten är låg. Påbylsade med stora axelskydd överdragna med korta tröjor står två nästan dubbelvikta män ansikte mot ansikte i tyst, sammanbiten koncentration. Han i grå hjälm har satt ner sin hand i det gröna konstgräset för att inte trilla framåt. Han i vit står med öppna händer, böjda armbågar och ena foten aningen bakom den andra. Den stundande kollisionen är oundviklig. Ändå är de båda helt stilla. Larmet från all annan aktivitet i idrottshallen tycks ha försvunnit. De väntar.

Under den vita hjälmen finns Marcus Waldermark. I knogarnas rynkor syns lite sot som inte velat släppa taget i handfatet. Det skvallrar om arbetsdagen i smedjan innan träningen med Uppsala 86:ers. I april börjar säsongen i Superserien, den högsta divisionen för amerikansk fotboll i Sverige. Då ska allt sitta perfekt.

Som på en given signal trycker båda spelarna ifrån. Matta ljud av kroppar och plast som möts i hög fart studsar mot idrottshallens väggar. Den grå hjälmen vrålar och försöker vrida sig förbi sin motspelare medan han störtar framåt. Marcus Waldermark håller emot. Med små, korta, kontrollerade steg och ett fast grepp styr han undan sin motståndare från det utsatta målet, en liten plastkon. Övningen är över på några sekunder.

– På ytan är det tuffa killar som tacklas och springer. Men går man lite djupare så finns det ett väldigt sofistikerat strategispel, säger Marcus Waldermark.

”Jag har alltid varit lite större och här är det okej att vara stor. Jag har lagkamrater som väger hälften så mycket som mig men de har också sin plats.”

Amerikansk fotboll beskrivs ibland som schack med kontakt. Spelarna på planen är pjäser på ett bräde. Varje kort sammandrabbning är ett drag som ger en ny utgångspunkt för nästa.

Spelet består nästan bara av fasta situationer. Det betyder att lagen ställer upp på var sin sida om bollen. Sedan försöker det anfallande laget få bollen till motståndarens målområde medan det försvarande laget gör allt för att stoppa dem.

Amerikansk fotboll i Sverige

  • I Sverige finns cirka 4 000 spelare varav drygt 400 kvinnor. 2018 kommer sportens högsta serie, Superserien, bestå av fem lag på herrsidan och tio lag på damsidan. Serien startar i början av april.
  • Herrarnas division ett består av 25 lag.
  • De svenska reglerna bygger på dem som tillämpas på college i USA.

Superbowl – den stora finalen 

  • Den årliga finalmatchen i USA:s högsta serie NFL brukar vara den mest sedda tv-sändningen i USA under året. Att framföra underhållning i halvlek är ett hedersuppdrag som bara ges till de största artisterna. I år, den 4 februari, stod Justin -Timberlake för showen.

När bollbäraren blir tacklad, bollen går i marken eller hamnar utanför sidlinjen blåses spelet av och man ställer upp igen på den plats där bollen landat. Varje ”spel” varar i genomsnitt i tio sekunder och lagen får fyra försök på sig i taget att vinna mark. Varje lag måste därför fungera som en välkoreograferad danstrupp för att få ut så mycket som möjligt av varje försök.

När de resliga herrarna i Uppsala 86:ers kom till träningen någon timme tidigare var hallen full med ganska taniga fotbollstjejer i tolvårsåldern. De ägnade sig alltså åt sådan fotboll där bollen är rund. Spelarna i 86:ers höll sig noga utanför sidlinjen. De stora skydden och spetsiga bollarna stack ut en aning i sammanhanget. Nu när tjejerna har gått hem känns engelskan, tacklingarna och de långa kasten mer självklara för åskådaren.

”Jag har aldrig fått någon hjärnskakning bekräftad, men det har hänt att jag bara sett grönt.”

Marcus Waldermark har ägnat sig åt sporten längre än han varit industriarbetare, i snart ett decennium. Innan dess var det basket under något år. Det var roligt, men hans uppgift på planen var aningen enahanda. Hans tränare använde honom mest för att ställa honom i vägen för folk, eller ”screena” som det heter i basket. En kompis tyckte han skulle hänga med och prova amerikansk fotboll. När han låg nersprungen på planen på första träningen kände han att det var sporten för honom.

– Jag har alltid varit lite större och här är det okej att vara stor. Jag upptäckte att det fanns en uppgift för mig. Jag har lagkamrater som väger hälften så mycket som mig men de har också sin plats.

Han ger ett lugnt och varmt intryck. När han pratar om amerikansk fotboll märks det snabbt att han älskar sin idrott. Allt från oron kring ungdomars minskande engagemang i lagidrott till detaljerna i spelet och omsorgen om den egna uppgiften på planen.

Marcus Waldermark spelar center på den offensiva linjen. Det vill säga han står mitt i, längst fram när spelet börjar och hans lag ska anfalla. Han ska stoppa motståndarna från att tackla hans medspelare. Linjen måste vara koordinerad som grupp för att göra ett bra jobb. Om den inte håller misslyckas schackdraget.

– Beroende på var mina motståndare står så vet jag hur jag ska agera. Det är vad jag har i huvudet när spelet börjar, säger han och fortsätter:

– Det är helt klart mycket adrenalin också, men det försöker jag hålla tillbaka. Det gäller att ha kontroll och går jag på aggressivitet blir jag bortspelad. Då är det bara för min motståndare att kliva åt sidan.

 

Marcus Waldermark ­tränar sex dagar i veckan. Två med laget och fyra dagar på egen hand. Foto: David Lundmark
Marcus Waldermark ­tränar sex dagar i veckan. Två med laget och fyra dagar på egen hand. Foto: David Lundmark

”Man har helt ändrat sättet att lära ut tacklingar på. Förr skulle man gå in med pannan först och använda hjälmen som ett vapen.”

Övningarna avlöser varandra. Den stora gröna öppna planen i det trötta gulnade lysrörsljuset ger känslan av att allt sker utomhus under en varmare årstid. Men där ute är det minusgrader och snö.

Mycket tid ägnas åt detaljer som hur stegen tas, var händer och armar ska placeras för att spelarna ska kunna behålla balansen och hålla fast motståndaren samtidigt som de ska kunna vara rörliga.

Men tekniken handlar inte bara om att kunna stoppa motståndaren utan även om att spara på kroppen och främst huvudet. De senaste åren har en livlig debatt om hjärnskador inom fotbollen förts i USA vilket lett till att sporten genomgått stora förändringar. Det märks tydligt även i Sverige.

– Man har helt ändrat sättet att lära ut tacklingar på. Förr skulle man gå in med pannan först och använda hjälmen som ett vapen. Nu är hjälmen uteslutande ett skydd. I stället används armar och axlar för att ta ett grepp runt personen och vika ner honom.

Men visst har han fått några smällar genom åren även om han inte har drabbats av någon rejäl hjärnskakning vad han vet.

– Jag har aldrig fått någon hjärnskakning bekräftad, men det har hänt att jag bara sett grönt, att det flimrat för ögonen och att det har svartnat någon sekund. När jag började spela var det en del av sporten.

Det nya sättet att tackla har också förändrat hur amerikansk fotboll spelas. Tidigare var smällarna mer spektakulära, men då missade man oftare tacklingarna. Nu har precisionen blivit högre och spelet bättre, tycker Marcus Waldermark.

Ett gäng yngre killar, sparkandes på runda bollar, har otåligt börjat breda ut sig framför läktaren och i planens utkanter. Träningstiden är snart slut och amerikansk fotboll ska bytas mot svensk.

Nästa stora steg för Marcus Waldermark är premiären i Superserien. Hans förra lag Gefle Red Devils spelar inte där, men det gör hans nya lag 86:ers. En rad skador har gjort att han inte har kunnat spela matcher de senaste två åren och nu är han noga med allt för att få komma ut på plan igen. Den här säsongen får han inte missa.

– Det känns spännande. Ovant men roligt att vara tillbaka, säger Marcus Waldermark.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?