Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

Lyssna eller ladda ner reportaget från Soundcloud:

Farlig övertid.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. 

Är tempot för  hårt?

För lite jobb, alldeles lagom – eller för mycket? Vi vill höra hur du har det på din arbetsplats. Kommentera artikeln, på Facebook via filmen ovan, eller skriv till oss! Marcus Derland, reporter: md@da.se eller Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se.


Så belastas kroppen

Händer

Till synes lätta arbetsuppgifter kan ge svåra skador. Om rörelsen upprepas gång på gång skadas samma muskelfibrer och hinner aldrig återhämta sig.

Handled

Ju högre rörelsehastighet i handlederna desto farligare. Om momentet görs om och om igen och arbetet dessutom är kraftkrävande kan en belastningsskada uppstå redan efter några månader.

Nacke

Montörsarbetet är krävande för synen. Det påverkar arbetsställningen. För att se ordentligt jobbar montören ofta med framåtböjt huvud. Musklerna kring skuldran spänns och besvären uppstår. Är arbetet ensidigt och repetitivt belastas hela nack- och axelpartiet.

Axlar

Montören vrider ofta armarna i tokiga positioner. Det sliter på axlarna och kan skapa belastningsskador på sikt. Musklerna får inte vila när armarna är upplyfta hela tiden.

Rygg

Vanligtvis tar det år att bygga upp en bestående belastningsskada. Men vid väldigt monotona jobb och extremhöga belastningar kan det gå så fort som på några veckor att få bristningar och akuta skador.

 

135 000

personer arbetar inom fordonsindustrin i Sverige.

Källa: Fordonskomponentgruppen.

15 procent

… av den svenska varuexporten kommer från fordonsindustrin.

13 procent

… har de svenska fordonstillverkarna ökat sin omsättning med, från 587 miljarder kronor 2016 till 665 miljarder kronor 2017.

Källa: Bil Sweden.

154 914  volvobilar

… såldes under det tredje kvartalet 2018.

Det började med värk i armbågen

Josefin Christensen strålade. Hon hade kommit in på Scania Södertälje, visserligen via ett bemanningsföretag. Men ändå. Hon visste att om hon bara visade framfötterna och jobbade hårt så skulle hon antagligen erbjudas fast jobb hos lastbilsjätten. Kollegorna triggade och pushade henne, alla trånade efter de där fasta tjänsterna. 

I början var hon trött i kroppen när hon kom hem på kvällarna, det hade hon visserligen varit när hon jobbade i butik också. Men nu var det en annan fysisk trötthet. Muskler och leder värkte ordentligt efter de första skiften. Helgvilan var inte tillräcklig för att det skulle kännas bättre. 

Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

Josefin Christensen

Josefin hade hamnat i chassifabriken. Hon skulle bland annat dra fast självdragande skruvar i lastbilsramen med skruvdragare. Emellanåt gick det trögt och hon hamnade i fel arbetsställning och fick ta i lite extra. Men det var inget som bekymrade henne. Hon trivdes med arbetskamraterna och stämningen var skön och avslappnad. Takten låg på ungefär sju minuter, den tid det tog att utföra arbetsuppgifterna innan nästa chassi kom åkande på bandet.

Meningen var att operatörerna skulle rotera mellan olika stationer för att kroppen skulle få variation i belastningen, men ofta saknades personal så Josefin och hennes kollegor blev stående och gjorde samma rörelser timme efter timme. Ibland dag efter dag. 

– När jobbet flöt var det ändå magiskt och jag saknar fortfarande mina kollegor.

Det har gått några år sedan Josefin tvingades sluta på Scania. Hennes kropp sa stopp redan efter tre månader. Det började med värk i armbågen som fortplantade sig upp till axel och skuldra och sedan vidare till nacke och rygg.

– Jag ville inte klaga. Bet ihop och körde på.

Till slut tvingades hon gå till företagshälsovården. Läkaren sjukskrev henne och ordinerade antiinflammatoriska tabletter. Läkaren trodde att några sjukveckor och julledigheten skulle räcka för att hon skulle vara tillbaka på banan.

Men kroppen ville annorlunda. Trots flera tappra försök och arbetsträning. Kroppen skrek av smärta. Under nästan ett helt år låg Josefin hemma i soffan och tittade på serier, luncherna bestod mest av chips. När hennes två små barn kom springande var hon tvungen att parera så kramarna inte skulle bli för hårda.

– Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

När Josefin satte sig i bilen visste hon att det skulle bli problem. Emellanåt fick hon planera när hon skulle parkera och undvika att backa för att slippa vrida på nacken. Till och med att röra växelspaken var en utmaning.

– Jag älskar fortfarande Scania. Jag trivdes. Men man måste våga säga ifrån när det gör ont. Jag vågade inte. Nu kommer jag kanske ha smärtor i resten av livet.

Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer.

Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på Volvo Cars i Göteborg.

Josefin jobbar inte längre kvar på bemanningsföretaget. Facket hjälpte till att förhandla fram en uppgörelse, en summa pengar som hjälpt henne under sjukskrivningen. Drömmen om industrin blev kortvarig. Planen är nu sätta sig i skolbänken och skaffa en utbildning där hon jobbar med människor.
– Mitt råd till alla som får ont av jobbet är, säg ifrån innan det är för sent. Det finns andra jobb och branscher.

Josefin andas in och rätar på ben och rygg i en synkroniserad rörelse. Marklyft har kommit att bli en av hennes absoluta favoritövningar. Hon skrattar till när vikterna dunsar ner på golvet. Hon tittar upp och ser en bekant som hejar. På Friskis och Svettis i Södertälje har Josefin blivit ett naturligt inslag. Hit kommer hon sex dagar i veckan.
– Träningen gör att jag fungerar igen, både fysiskt och psykiskt. Smärta dygnet runt tar ut sin rätt.

Från början var det mest rehabövningar som ett led i att få en fungerande vardag. När kroppen började svara på träningen trappade Josefin sakta upp belastningen. Men hon är lyhörd för kroppens signaler och smärtan.
– Mitt mål är att kunna köra hinderbaneloppet Tough viking, men jag väntar tills jag törs lita på kroppen.

Josefin är långt i från ensam om att ha drabbats av en utsliten kropp i svensk fordonsindustri. Siffror från Arbetsmiljöverket visar att kvinnor som jobbar i bilindustrin drabbas oftare av belastningsskador än kvinnor i vården. 

Volvo Cars fabrik i Göteborg är Sveriges största arbetsplats med 5 500 anställda IF metallare i produktionen. För några år sedan ökade takten från 54 bilen i timmen till 60, flera tusen nyanställdes, många i 25-årsåldern och yngre. Hela året har övertid beordrats varje helg. Produktionen går dygnet runt på veckodagarna.

– Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer, säger Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på monteringsfabriken.

Teknikavtalet som gäller för montörerna har ett tak på 150 övertidstimmar per år som kan utökas med ytterligare 50 frivilliga timmar.

– På vissa områden kommer en del upp i 200–250 timmar per år. Vi märker av en ökande frustration, övertid inverkar på människors fritid, säger han.

Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare.

Catarina Nordander, överläkare på Arbets- och miljömedicin i Lund.

Volvos försäljningsframgångar gör att företaget hela tiden vill ha ut mer i form av effektiviseringar och rationaliseringar.

– En del säger att det handlar om att jobba smartare. Men sanningen är att det handlar om att jobba mer, säger Michael Blohm.

– Då är det lätt att man jobbar fel, tar genvägar och inte använder hjälpmedel för att hinna med. Då sliter man ut sig, säger Abdirzak Bouzoubae, även han förhandlingsansvarig på monteringsfabriken.

De svenska fordonstillverkarna har ökat sin omsättning kraftigt under de senaste åren. Räknas underleverantörerna in så sysselsätter branschen cirka 135 000 personer i Sverige, enligt Fordonskomponentgruppen. Och ännu finns inga tecken på en avmattning, branschen tror på en fortsatt uppgång för en av de viktigaste exportnäringarna.

Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver

Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver.

Hos underleverantörerna är pressen ofta större än hos de stora tillverkarna. Just-in-time-filosofin medför att det inte finns några stora lager med material. Komponenterna kommer in till fabrikerna i ett ständigt flöde. På Volvo Cars blir en bil färdig varje minut och stannar monteringslinan blir kostnaderna enorma. Underleverantörerna måste ständigt leverera material på utsatt tid. Ingen vill ansvara för eller ta kostnader för om Volvo Cars måste stoppa produktionen.

Montörer vittnar om en hård press. Särskild de yngre som kommer in via bemanningsföretag törs inte säga nej till övertid eller tunga arbetsuppgifter. De vill inget hellre än att få ett fast tryggt jobb som öppnar upp för att flytta hemifrån, kanske skaffa en bil och så småningom bilda familj. Ett nej till övertid kan innebära att den inhyrda inte blir anlitad igen, att det ses om illojalt.

– Att jobba heltid på en monteringslina är så tufft i dag att många inte orkar med övertid på helgen, säger en anställd på en stor underleverantör. Men de pressar sig och jobbar ändå.

Ingen vågar uttala sig med namn i tidningen av rädsla för arbetsgivarna.

Fackklubbar i bilindustrin försöker stå emot utvecklingen mot alltmer slimmade arbetsplatser. Dagens Arbete har tagit del av offentliga handlingar från Arbetsmiljöverket som visar att flera fackklubbar skickat in både skyddsombudsstopp och så kallade 6.6A-anmälningar för att få hjälp från myndigheten.

Klubbarna menar att Arbetsmiljöverket låter arbetsgivarna komma undan.

– Det räcker med att de skickar in papper om att de vidtar åtgärder. Men det är bara pappersprodukter. Det blir inga förändringar för montörerna, de fortsätter skadas, säger ett skyddsombud.

Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak-Bouzoubae  och Michael-Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg.

Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak Bouzoubae  och Michael Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg. Foto: Pressbild, Adam Daver.

Catarina Nordander är docent vid Lunds universitet och överläkare på Arbets- och miljömedicin Syd region Skåne. Hon är expert på belastningsrelaterade skador. Hon tycker att Arbetsmiljöverket kunde vara tuffare mot arbetsgivare som inte tar tillräckligt ansvar för sina anställdas hälsa.

– De borde göra oplanerade besök. Som det är nu kan arbetsgivare förbereda sig och städa och kanske till och med sänka takten på linan inför besök av myndigheten.

– Om det förekommer repetitivt arbete så har Arbetsmiljöverket möjlighet att stoppa arbetet för att få till en förbättring. Men jag tror myndigheten är rädd för att deras beslut ska överklagas. Föreskriften är för flummig, säger hon. 

DA har tidigare visat att allt färre anmäler sina skador – en kombination av okunskap och uppgivenhet för att det är svårt att få skadorna godkända som arbetssjukdomar.
– Jag tror att mörkertalet är stort. Vi vet inte hur det egentligen ser ut, säger Catarina Nordander.

Hon menar att det uppdrivna tempot på fabrikernas monteringslinor är ett stort problem.
– Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare, säger hon.

Kvinnors kroppar är sämre rustade för arbetsuppgifter som belastar kroppen.
– Kvinnor är helt enkelt svagare som grupp. Vi har i våra studier sett att de får en högre belastning än männen när samma jobba utförs. Jag kan inte bevisa det vetenskapligt men kvinnor är också mer sårbara för muskelsmärtor.

Catarina Nordander och hennes kollegor på Arbets- och miljömedicin i Lund driver frågan om att det borde införas gränsvärden som skulle kunna begränsa tempot i arbetet och ta hänsyn till handens rörelser och hur stor kraft som krävs. Precis som det finns gränsvärden för buller, vibrerande verktyg och kemiska ämnen.

– En annan viktig sak är att införa obligatoriska hälsokontroller av personalen, då får arbetsgivarna kunskap om hur många som har diagnoser eller besvär och kan -sätta in rätt åtgärder, säger Catarina Nordander.

”Folk mår inte bra”

Arbetsmiljöverket: ” Varje situation måste bedömas”

Kresimir Iveskic, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelningsstab för inspektion, vill ha en bra dialog med arbetsgivare och skyddsombud.

Vad har ni för möjligheter att stoppa repetitivt arbete?
– Det kan finnas situationer som handlar om belastningsergonomi som fyller kriterierna för omedelbar och allvarlig fara. Det kan vara tung manuell hantering med påfrestande arbetsställning som har en direkt koppling till en olycksfallsrisk. Då kan det vara befogat. Men det är omöjligt att säga något generellt. Varje enskild situation måste bedömas, säger han.

Hur lång tid får arbetsgivarna på sig för att åtgärda eventuella brister?
– När vi kommer ut på ett skyddsombudsstopp ska vi bedöma den situationen som råder då, om det finns omedelbar fara för liv eller hälsa. Om vi stoppar arbetet så villkorar vi det med vad som gäller för att arbetet ska få återupptas.

Hur ser myndigheten på att skyddsombud kritiserar er för att ni bara tar fram dokument som inte förändrar arbetsmiljön på monteringslinor?
– Det känner jag inte igen. Har arbetsgivaren presenterat en åtgärdsplan så gäller den. Den ska följas upp av både arbets-givaren som har ansvaret för att genomföra åtgärder och skyddsombud. Är skyddsombuden inte nöjda ska de höra av sig igen.

Är det lättare att fatta beslut om ett skyddsombudsstopp på en mindre arbetsplats än på Volvo i Göteborg där ett stopp kan kosta en halv miljon kronor i minuten?
– Nej.

Gör ni oanmälda besök på monteringsindustrier?
– Vårt sätt att arbeta utgår ifrån att vi till största delen anmäler att vi ska göra ett besök. Det handlar om att vi vid våra inspektioner vill möta både arbetsgivarrepresentanter och skyddsombud för att få till en bra dialog om arbetsmiljö. 

 

Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER

Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER

Platschefen:”Man behöver vara i god fysisk kondition”

Högt tempo.Montörer i svensk fordonsindustri slås ut av belastningsskador. Volvo Cars platschef i Göteborg, Magnus Nilsson, bekänner att hans kropp inte heller skulle klara tempot i längden.

Ni gör 60 bilar i timmen dygnet runt, hur klarar ni det?

– Vi införde ett tredje skift 2015 och har taktat upp flödet från 54 bilar i timmen till 60. Modellerna vi tillverkar har samma plattformar vilket gör produktionen effektivare.

Kapacitetsutnyttjandet ligger i topp i svensk fordonsindustri. Kan ni plocka ut ännu mer från den här fabriken

– Vi jobbar hela tiden med ständiga förbättringar och utbildning av våra medarbetare. Varje vecka, varje månad blir vi bättre och stabilare och har färre produktionsstörningar.

Vilka är baksidorna för personalen när Volvo Cars går bra?

– Vi har haft en omfattande övertid i Torslanda det här året. Det finns de som vill jobba övertid och de som tycker det är påfrestande.

– Det är ingen ambition att ligga och jobba övertid. I takt med att vi utvecklar produktionen och blir mer stabila så kommer vi att minska övertiden.

Måste man vara ung för att orka med att bygga Volvobilar på monteringslinan?

– Man behöver vara i god fysisk kondition. Vi har många som jobbat här i många år som är medelålders och vissa fall äldre

– Ofta kanske man börjar på de mer fysiskt tunga arbetsplatserna. Sedan går man vidare till andra lite mindre fysiskt utmanande stationer.

– Medarbetare som kommit upp min ålder kanske tycker det är jobbigt att gå ner på knä och resa sig upp.

– Vi jobbar mycket med ergonomi. Vid varje operation gör vi en bedömning hur det är med den ergonomiska situationen. Vi vill att våra arbeten ska vara uthålliga över tid, så man ska kunna stå här i många år.

– Har man dålig fysisk kondition och inte tar hand om sin kropp så är jobbet svårt att klara av. Precis som att en byggnadssnickare behöver vara i god fysisk form.

De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare.”

Har ni planer på att öka takten ännu mer?

– Nej. I en slutmonteringsfabrik så kan man nästan alltid takta upp mer och mer. Avvägningen är hur effektivt vi kan tillverka och med vilken kvalitet. 

Vad är utmaningen för montörerna på monteringslinan när ni effektiviserar?

– När vi ökar takten så anställer vi fler personer, pusselbitarna fördelas på fler individer.

Vill ni inte få ut mer från varje individ?

– Vi försöker rationalisera och hitta en bra beläggning där operatörernas tid används så bra som möjligt.

Hur gammal är du?

– 51 år.

Skulle du kunna gå in och jobba på den tuffaste stationen, den som är mest fysiskt krävande?

–Om jag ska vara ärlig så skulle jag få problem i längden. På grund av ålderskrämpor som slår in.

Kan man jobba på de tuffa stationerna när man kommer upp i din ålder?

– Det är hemskt ovanligt. Men vi har många olika typer av jobb. De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare. Många gånger är det mer komplexa arbetsuppgifter som kräver mer yrkeserfarenhet och noggrannhet.

Forskning och statistik visar att kvinnokroppen är mer känslig för belastningsskador. Ni har ökat andelen kvinnor i fabriken. Hur ser ni på det?

– Vi har olika typer av arbetsplatser. En del passar personer i medellängd medan andra passar den som är under 165 centimeter. Grunden är att arbetsplatserna ska ha en sådan ergonomi att man kan ha ett hållbart arbetsliv.

Arbetsrotationen, hur viktig är den?

– Det är en ständig fråga om det ska roteras varje timme eller varannan. Det beror på hur arbetsstationerna är utformade.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador | DA granskar


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

4

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.