”Centerns dogmatism är skadlig””Hur Annie Lööf nu tänker sig fortsättningen är en gåta. Hon har målat in sig i alla hörn som går att måla in sig”, skriver Helle Klein i bloggen.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

Lyssna eller ladda ner reportaget från Soundcloud:

Farlig övertid.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. 

Är tempot för  hårt?

För lite jobb, alldeles lagom – eller för mycket? Vi vill höra hur du har det på din arbetsplats. Kommentera artikeln, på Facebook via filmen ovan, eller skriv till oss! Marcus Derland, reporter: md@da.se eller Janna Ayres, debattredaktör: ja@da.se.


Så belastas kroppen

Händer

Till synes lätta arbetsuppgifter kan ge svåra skador. Om rörelsen upprepas gång på gång skadas samma muskelfibrer och hinner aldrig återhämta sig.

Handled

Ju högre rörelsehastighet i handlederna desto farligare. Om momentet görs om och om igen och arbetet dessutom är kraftkrävande kan en belastningsskada uppstå redan efter några månader.

Nacke

Montörsarbetet är krävande för synen. Det påverkar arbetsställningen. För att se ordentligt jobbar montören ofta med framåtböjt huvud. Musklerna kring skuldran spänns och besvären uppstår. Är arbetet ensidigt och repetitivt belastas hela nack- och axelpartiet.

Axlar

Montören vrider ofta armarna i tokiga positioner. Det sliter på axlarna och kan skapa belastningsskador på sikt. Musklerna får inte vila när armarna är upplyfta hela tiden.

Rygg

Vanligtvis tar det år att bygga upp en bestående belastningsskada. Men vid väldigt monotona jobb och extremhöga belastningar kan det gå så fort som på några veckor att få bristningar och akuta skador.

 

135 000

personer arbetar inom fordonsindustrin i Sverige.

Källa: Fordonskomponentgruppen.

15 procent

… av den svenska varuexporten kommer från fordonsindustrin.

13 procent

… har de svenska fordonstillverkarna ökat sin omsättning med, från 587 miljarder kronor 2016 till 665 miljarder kronor 2017.

Källa: Bil Sweden.

154 914  volvobilar

… såldes under det tredje kvartalet 2018.

Det började med värk i armbågen

Josefin Christensen strålade. Hon hade kommit in på Scania Södertälje, visserligen via ett bemanningsföretag. Men ändå. Hon visste att om hon bara visade framfötterna och jobbade hårt så skulle hon antagligen erbjudas fast jobb hos lastbilsjätten. Kollegorna triggade och pushade henne, alla trånade efter de där fasta tjänsterna. 

I början var hon trött i kroppen när hon kom hem på kvällarna, det hade hon visserligen varit när hon jobbade i butik också. Men nu var det en annan fysisk trötthet. Muskler och leder värkte ordentligt efter de första skiften. Helgvilan var inte tillräcklig för att det skulle kännas bättre. 

Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

Josefin Christensen

Josefin hade hamnat i chassifabriken. Hon skulle bland annat dra fast självdragande skruvar i lastbilsramen med skruvdragare. Emellanåt gick det trögt och hon hamnade i fel arbetsställning och fick ta i lite extra. Men det var inget som bekymrade henne. Hon trivdes med arbetskamraterna och stämningen var skön och avslappnad. Takten låg på ungefär sju minuter, den tid det tog att utföra arbetsuppgifterna innan nästa chassi kom åkande på bandet.

Meningen var att operatörerna skulle rotera mellan olika stationer för att kroppen skulle få variation i belastningen, men ofta saknades personal så Josefin och hennes kollegor blev stående och gjorde samma rörelser timme efter timme. Ibland dag efter dag. 

– När jobbet flöt var det ändå magiskt och jag saknar fortfarande mina kollegor.

Det har gått några år sedan Josefin tvingades sluta på Scania. Hennes kropp sa stopp redan efter tre månader. Det började med värk i armbågen som fortplantade sig upp till axel och skuldra och sedan vidare till nacke och rygg.

– Jag ville inte klaga. Bet ihop och körde på.

Till slut tvingades hon gå till företagshälsovården. Läkaren sjukskrev henne och ordinerade antiinflammatoriska tabletter. Läkaren trodde att några sjukveckor och julledigheten skulle räcka för att hon skulle vara tillbaka på banan.

Men kroppen ville annorlunda. Trots flera tappra försök och arbetsträning. Kroppen skrek av smärta. Under nästan ett helt år låg Josefin hemma i soffan och tittade på serier, luncherna bestod mest av chips. När hennes två små barn kom springande var hon tvungen att parera så kramarna inte skulle bli för hårda.

– Det brann i min kropp. Förstå att inte kunna krama sina egna barn.

När Josefin satte sig i bilen visste hon att det skulle bli problem. Emellanåt fick hon planera när hon skulle parkera och undvika att backa för att slippa vrida på nacken. Till och med att röra växelspaken var en utmaning.

– Jag älskar fortfarande Scania. Jag trivdes. Men man måste våga säga ifrån när det gör ont. Jag vågade inte. Nu kommer jag kanske ha smärtor i resten av livet.

Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer.

Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på Volvo Cars i Göteborg.

Josefin jobbar inte längre kvar på bemanningsföretaget. Facket hjälpte till att förhandla fram en uppgörelse, en summa pengar som hjälpt henne under sjukskrivningen. Drömmen om industrin blev kortvarig. Planen är nu sätta sig i skolbänken och skaffa en utbildning där hon jobbar med människor.
– Mitt råd till alla som får ont av jobbet är, säg ifrån innan det är för sent. Det finns andra jobb och branscher.

Josefin andas in och rätar på ben och rygg i en synkroniserad rörelse. Marklyft har kommit att bli en av hennes absoluta favoritövningar. Hon skrattar till när vikterna dunsar ner på golvet. Hon tittar upp och ser en bekant som hejar. På Friskis och Svettis i Södertälje har Josefin blivit ett naturligt inslag. Hit kommer hon sex dagar i veckan.
– Träningen gör att jag fungerar igen, både fysiskt och psykiskt. Smärta dygnet runt tar ut sin rätt.

Från början var det mest rehabövningar som ett led i att få en fungerande vardag. När kroppen började svara på träningen trappade Josefin sakta upp belastningen. Men hon är lyhörd för kroppens signaler och smärtan.
– Mitt mål är att kunna köra hinderbaneloppet Tough viking, men jag väntar tills jag törs lita på kroppen.

Josefin är långt i från ensam om att ha drabbats av en utsliten kropp i svensk fordonsindustri. Siffror från Arbetsmiljöverket visar att kvinnor som jobbar i bilindustrin drabbas oftare av belastningsskador än kvinnor i vården. 

Volvo Cars fabrik i Göteborg är Sveriges största arbetsplats med 5 500 anställda IF metallare i produktionen. För några år sedan ökade takten från 54 bilen i timmen till 60, flera tusen nyanställdes, många i 25-årsåldern och yngre. Hela året har övertid beordrats varje helg. Produktionen går dygnet runt på veckodagarna.

– Vi kör max hela tiden. Det går inte att plocka ut mer, säger Michael Blohm, IF Metalls förhandlingsansvariga på monteringsfabriken.

Teknikavtalet som gäller för montörerna har ett tak på 150 övertidstimmar per år som kan utökas med ytterligare 50 frivilliga timmar.

– På vissa områden kommer en del upp i 200–250 timmar per år. Vi märker av en ökande frustration, övertid inverkar på människors fritid, säger han.

Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare.

Catarina Nordander, överläkare på Arbets- och miljömedicin i Lund.

Volvos försäljningsframgångar gör att företaget hela tiden vill ha ut mer i form av effektiviseringar och rationaliseringar.

– En del säger att det handlar om att jobba smartare. Men sanningen är att det handlar om att jobba mer, säger Michael Blohm.

– Då är det lätt att man jobbar fel, tar genvägar och inte använder hjälpmedel för att hinna med. Då sliter man ut sig, säger Abdirzak Bouzoubae, även han förhandlingsansvarig på monteringsfabriken.

De svenska fordonstillverkarna har ökat sin omsättning kraftigt under de senaste åren. Räknas underleverantörerna in så sysselsätter branschen cirka 135 000 personer i Sverige, enligt Fordonskomponentgruppen. Och ännu finns inga tecken på en avmattning, branschen tror på en fortsatt uppgång för en av de viktigaste exportnäringarna.

Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver

Olivia är 22 år och har kommit in på Volvos monteringslina i Göteborg via ett bemanningsföretag. Hon stortrivs på jobbet och tycker inte att det är särskilt slitsamt att montera ­expansionskärl och momentstag i motorrummet. Foto: Adam Daver.

Hos underleverantörerna är pressen ofta större än hos de stora tillverkarna. Just-in-time-filosofin medför att det inte finns några stora lager med material. Komponenterna kommer in till fabrikerna i ett ständigt flöde. På Volvo Cars blir en bil färdig varje minut och stannar monteringslinan blir kostnaderna enorma. Underleverantörerna måste ständigt leverera material på utsatt tid. Ingen vill ansvara för eller ta kostnader för om Volvo Cars måste stoppa produktionen.

Montörer vittnar om en hård press. Särskild de yngre som kommer in via bemanningsföretag törs inte säga nej till övertid eller tunga arbetsuppgifter. De vill inget hellre än att få ett fast tryggt jobb som öppnar upp för att flytta hemifrån, kanske skaffa en bil och så småningom bilda familj. Ett nej till övertid kan innebära att den inhyrda inte blir anlitad igen, att det ses om illojalt.

– Att jobba heltid på en monteringslina är så tufft i dag att många inte orkar med övertid på helgen, säger en anställd på en stor underleverantör. Men de pressar sig och jobbar ändå.

Ingen vågar uttala sig med namn i tidningen av rädsla för arbetsgivarna.

Fackklubbar i bilindustrin försöker stå emot utvecklingen mot alltmer slimmade arbetsplatser. Dagens Arbete har tagit del av offentliga handlingar från Arbetsmiljöverket som visar att flera fackklubbar skickat in både skyddsombudsstopp och så kallade 6.6A-anmälningar för att få hjälp från myndigheten.

Klubbarna menar att Arbetsmiljöverket låter arbetsgivarna komma undan.

– Det räcker med att de skickar in papper om att de vidtar åtgärder. Men det är bara pappersprodukter. Det blir inga förändringar för montörerna, de fortsätter skadas, säger ett skyddsombud.

Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak-Bouzoubae  och Michael-Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg.

Catarina Nordander, överläkare Arbets- och miljömedicin Syd. Abdirzak Bouzoubae  och Michael Blohm båda förhandlingsansvariga för IF Metalls på Volvo Cars i Göteborg. Foto: Pressbild, Adam Daver.

Catarina Nordander är docent vid Lunds universitet och överläkare på Arbets- och miljömedicin Syd region Skåne. Hon är expert på belastningsrelaterade skador. Hon tycker att Arbetsmiljöverket kunde vara tuffare mot arbetsgivare som inte tar tillräckligt ansvar för sina anställdas hälsa.

– De borde göra oplanerade besök. Som det är nu kan arbetsgivare förbereda sig och städa och kanske till och med sänka takten på linan inför besök av myndigheten.

– Om det förekommer repetitivt arbete så har Arbetsmiljöverket möjlighet att stoppa arbetet för att få till en förbättring. Men jag tror myndigheten är rädd för att deras beslut ska överklagas. Föreskriften är för flummig, säger hon. 

DA har tidigare visat att allt färre anmäler sina skador – en kombination av okunskap och uppgivenhet för att det är svårt att få skadorna godkända som arbetssjukdomar.
– Jag tror att mörkertalet är stort. Vi vet inte hur det egentligen ser ut, säger Catarina Nordander.

Hon menar att det uppdrivna tempot på fabrikernas monteringslinor är ett stort problem.
– Även om det finns bra ergonomiska lösningar så har man inte vunnit något om montörerna hela tiden ska jobba snabbare, säger hon.

Kvinnors kroppar är sämre rustade för arbetsuppgifter som belastar kroppen.
– Kvinnor är helt enkelt svagare som grupp. Vi har i våra studier sett att de får en högre belastning än männen när samma jobba utförs. Jag kan inte bevisa det vetenskapligt men kvinnor är också mer sårbara för muskelsmärtor.

Catarina Nordander och hennes kollegor på Arbets- och miljömedicin i Lund driver frågan om att det borde införas gränsvärden som skulle kunna begränsa tempot i arbetet och ta hänsyn till handens rörelser och hur stor kraft som krävs. Precis som det finns gränsvärden för buller, vibrerande verktyg och kemiska ämnen.

– En annan viktig sak är att införa obligatoriska hälsokontroller av personalen, då får arbetsgivarna kunskap om hur många som har diagnoser eller besvär och kan -sätta in rätt åtgärder, säger Catarina Nordander.

”Folk mår inte bra”

Arbetsmiljöverket: ” Varje situation måste bedömas”

Kresimir Iveskic, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelningsstab för inspektion, vill ha en bra dialog med arbetsgivare och skyddsombud.

Vad har ni för möjligheter att stoppa repetitivt arbete?
– Det kan finnas situationer som handlar om belastningsergonomi som fyller kriterierna för omedelbar och allvarlig fara. Det kan vara tung manuell hantering med påfrestande arbetsställning som har en direkt koppling till en olycksfallsrisk. Då kan det vara befogat. Men det är omöjligt att säga något generellt. Varje enskild situation måste bedömas, säger han.

Hur lång tid får arbetsgivarna på sig för att åtgärda eventuella brister?
– När vi kommer ut på ett skyddsombudsstopp ska vi bedöma den situationen som råder då, om det finns omedelbar fara för liv eller hälsa. Om vi stoppar arbetet så villkorar vi det med vad som gäller för att arbetet ska få återupptas.

Hur ser myndigheten på att skyddsombud kritiserar er för att ni bara tar fram dokument som inte förändrar arbetsmiljön på monteringslinor?
– Det känner jag inte igen. Har arbetsgivaren presenterat en åtgärdsplan så gäller den. Den ska följas upp av både arbets-givaren som har ansvaret för att genomföra åtgärder och skyddsombud. Är skyddsombuden inte nöjda ska de höra av sig igen.

Är det lättare att fatta beslut om ett skyddsombudsstopp på en mindre arbetsplats än på Volvo i Göteborg där ett stopp kan kosta en halv miljon kronor i minuten?
– Nej.

Gör ni oanmälda besök på monteringsindustrier?
– Vårt sätt att arbeta utgår ifrån att vi till största delen anmäler att vi ska göra ett besök. Det handlar om att vi vid våra inspektioner vill möta både arbetsgivarrepresentanter och skyddsombud för att få till en bra dialog om arbetsmiljö. 

 

Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER

Magnus Nilsson är platschef på Volvo Cars i Göteborg. Han började arbeta på golvet på Volvo i slutet på 1980-talet. ”Det kommer under många år framåt att behövas mänskliga händer för att bygga bilar. Det finns många moment som robotar inte klarar av”, säger han. Foto: ADAM DAVER

Platschefen:”Man behöver vara i god fysisk kondition”

Högt tempo.Montörer i svensk fordonsindustri slås ut av belastningsskador. Volvo Cars platschef i Göteborg, Magnus Nilsson, bekänner att hans kropp inte heller skulle klara tempot i längden.

Ni gör 60 bilar i timmen dygnet runt, hur klarar ni det?

– Vi införde ett tredje skift 2015 och har taktat upp flödet från 54 bilar i timmen till 60. Modellerna vi tillverkar har samma plattformar vilket gör produktionen effektivare.

Kapacitetsutnyttjandet ligger i topp i svensk fordonsindustri. Kan ni plocka ut ännu mer från den här fabriken

– Vi jobbar hela tiden med ständiga förbättringar och utbildning av våra medarbetare. Varje vecka, varje månad blir vi bättre och stabilare och har färre produktionsstörningar.

Vilka är baksidorna för personalen när Volvo Cars går bra?

– Vi har haft en omfattande övertid i Torslanda det här året. Det finns de som vill jobba övertid och de som tycker det är påfrestande.

– Det är ingen ambition att ligga och jobba övertid. I takt med att vi utvecklar produktionen och blir mer stabila så kommer vi att minska övertiden.

Måste man vara ung för att orka med att bygga Volvobilar på monteringslinan?

– Man behöver vara i god fysisk kondition. Vi har många som jobbat här i många år som är medelålders och vissa fall äldre

– Ofta kanske man börjar på de mer fysiskt tunga arbetsplatserna. Sedan går man vidare till andra lite mindre fysiskt utmanande stationer.

– Medarbetare som kommit upp min ålder kanske tycker det är jobbigt att gå ner på knä och resa sig upp.

– Vi jobbar mycket med ergonomi. Vid varje operation gör vi en bedömning hur det är med den ergonomiska situationen. Vi vill att våra arbeten ska vara uthålliga över tid, så man ska kunna stå här i många år.

– Har man dålig fysisk kondition och inte tar hand om sin kropp så är jobbet svårt att klara av. Precis som att en byggnadssnickare behöver vara i god fysisk form.

De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare.”

Har ni planer på att öka takten ännu mer?

– Nej. I en slutmonteringsfabrik så kan man nästan alltid takta upp mer och mer. Avvägningen är hur effektivt vi kan tillverka och med vilken kvalitet. 

Vad är utmaningen för montörerna på monteringslinan när ni effektiviserar?

– När vi ökar takten så anställer vi fler personer, pusselbitarna fördelas på fler individer.

Vill ni inte få ut mer från varje individ?

– Vi försöker rationalisera och hitta en bra beläggning där operatörernas tid används så bra som möjligt.

Hur gammal är du?

– 51 år.

Skulle du kunna gå in och jobba på den tuffaste stationen, den som är mest fysiskt krävande?

–Om jag ska vara ärlig så skulle jag få problem i längden. På grund av ålderskrämpor som slår in.

Kan man jobba på de tuffa stationerna när man kommer upp i din ålder?

– Det är hemskt ovanligt. Men vi har många olika typer av jobb. De som varit med länge och kommit upp i ålder flyttar ofta till jobb som är något lättare. Många gånger är det mer komplexa arbetsuppgifter som kräver mer yrkeserfarenhet och noggrannhet.

Forskning och statistik visar att kvinnokroppen är mer känslig för belastningsskador. Ni har ökat andelen kvinnor i fabriken. Hur ser ni på det?

– Vi har olika typer av arbetsplatser. En del passar personer i medellängd medan andra passar den som är under 165 centimeter. Grunden är att arbetsplatserna ska ha en sådan ergonomi att man kan ha ett hållbart arbetsliv.

Arbetsrotationen, hur viktig är den?

– Det är en ständig fråga om det ska roteras varje timme eller varannan. Det beror på hur arbetsstationerna är utformade.


md@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Inför gränsvärden för belastning”

DEBATT”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Stämpla inDet höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

Tony Fridh. Foto: Sacharias Källdén

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

GÄSTKRÖNIKA”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

Svensk industri håller ångan uppe

DA REDER UTDen svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

”Skyddsombud, agera”

GÄSTKRÖNIKAIndustriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Ett drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

Dödlig utgång

BildreportageDagens Arbetes fotograf David Lundmark har under två år besökt industrier där det har skett en en dödsolycka. Han skriver själv om bilderna: ”Olyckan blir liggande som ett svart moln över fabriksområdet, en påminnelse om hur nära döden man är som industriarbetare.”

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Sverige gynnas av globalisering

KRÖNIKA”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Nu kan du låna en Volvoarbetare på bibblan

IntegrationBibliotek har inte bara böcker. På bibblan i Södra Ryd i Skövde går det till exempel att låna en Volvoarbetare.

Nya husfabriken en solskenshistoria

FÖRNYBARTDerome Plusshus nya husfabrik i halländska Värö får kraften ovanifrån. Solcellerna drogs igång förra veckan, resten av elen kommer från vind och vatten.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.