”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Huvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David Lundmark

”Folk mår inte bra”

Stress & oro.Personlig skyddsutrustning har man så det räcker och blir över. Men den psykosociala trivseln är det sämre med. DA besökte kartongfabriken i Fors och kände på stämningen som många arbetare i landet upplever just nu.

fors bruk

  • Kartongfabriken i Fors ligger i Avesta kommun och är en av världens största tillverkare av förpackningskartong för bland annat livsmedel.
  • Kartongfabriken ingår i skogsindustrikoncernen Stora Enso och har cirka 570 anställda.

Hur mår massa- och pappersarbetaren i Sverige hösten 2018 egentligen? Bra? Dåligt? Okej? Det beror förstås på vem man frågar.

Om man frågar Pappers centrala arbetsmiljökommitté så är trivseln i vart fall långt ifrån vad den borde vara. Visst är det högkonjunktur, klirr i kassorna och fullt ös i hjulen, men det är inget som avspeglas i hur många faktiskt mår ute på bruken.

Tidens alltmer tighta, slimmade och nedbantade organisationer har snarare skapat oro och stress, menar man. Överallt. Ja, allt som gjordes förr ska nu göras av färre och på kortare tid, vilket i sin tur äventyrar säkerheten och kan leda till allvarliga arbetsplatsolyckor, befarar kommittén.

– Folk mår inte bra helt enkelt, rent psykiskt, säger Michael Gylfe, kommittéledamot för Gävle-Dala-distriktet.

Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen.”

Michael Gylfe, huvudskyddsombud och ledamot i Pappers centrala arbetsmiljökommitté.

Michael Gylfe är också huvudskyddsombud på Stora Ensos kartongfabrik i Fors, och stödjer sina ord inte bara på vad andra har berättat. Han har själv upplevt hur den psykosociala arbetsmiljön har försämrats allt eftersom – i Fors.

Och två händelser har varit särskilt kännbara, berättar han. Dels neddragningen 2013, som innebar att ett hundratal medarbetare sades upp. Dels dödsolyckan i april 2016, då en 45-årig kvinna avled efter att ha blivit påkörd av en hjullastare inne på fabriksområdet.

– De händelserna lever vi med än, säger han.

 

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Det är måndag och vi träffar Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio i ett hörn av Dalarna som sakta börjar klä sig inför hösten. Under sina 30 respektive 25 år här på bruket har de varit med om det mesta, och de är båda eniga om att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön alltför länge har fått stå i skuggan av den fysiska.

Michael Gylfe upprepar det flera gånger:
– Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen. Att vi ska ha de bästa handskarna, de bästa skyddsglasögonen, de bästa hjälmarna och så vidare. Det har blivit lite av ett löjets skimmer över det där.

– Jag säger inte att personlig säkerhetsutrustning är dåligt, inte alls. Men överlag har det varit för mycket fokus på det.

Har ni påtalat det för ledningen?
– Från fackligt håll har vi lyft den frågan i många många år. Men nej – safety first!

Neddragningen för fem år sedan drabbade alla, berättar Mikael Gylfe. Främst de som blev uppsagda naturligtvis, men också de som blev kvar.

– Jämfört med Hallstavik och många andra enheter har vi i och för sig varit ganska förskonade från stora neddragningar, men att förlora hundra pers blev naturligtvis väldigt tufft för oss.

Markus Autio nickar instämmande och fyller i:
– Ja, den neddragningen lever vi fortfarande med. Jobbet har blivit mer hektiskt sedan dess, för alla. Mer otydligt, dessutom. I dag är det få som vet vad som egentligen gäller, vad man bör prioritera och vad man inte bör prioritera – och då står man ju där som en åsna mellan två hötappar.

Beror det på dålig arbetsledning?
– Någon måste ju prioritera. Men chefen kan också lämna över det ansvaret till någon annan. ”Du får prioritera som du vill”, får man ofta höra. Men det är enklare sagt än gjort. Man vill ju inte lämna över en uppgift till någon som kanske har tre fyra andra grejer att göra.

Ordning och reda. Foto:David Lundmark

Ordning och reda. Foto: David Lundmark

Ett annat exempel på försämring är upplärningen, fortsätter Michael Gylfe. Alltså tiden som finns avsatt för att lära nyanställda hur allting fungerar.
– Det som man förr skulle lära sig på tre fyra veckor får i dag knappt ta någon tid alls.

Markus Autio:
– Nej, max två skift, sedan får man sköta sig bäst själv. Och ute på efterbearbetningen, som drabbades hårdast av neddragningen, handlar det oftast bara om några timmar.

– Men det här är ju inget enkom för Fors, säger Michael Gylfe. Folk mår dåligt på alla bruk, över hela landet!

Hur tar det sig uttryck?
– Många säger upp sig eller funderar på att göra det. Andra går in i väggen, sjukskriver sig och är borta en längre tid.

Ersätts de som är sjuka?
– Tja, någon lär ju sköta deras uppgifter … Men om man sedan strukturerar om eller verkligen tar in folk under tiden, det ska jag låta vara osagt.

Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.”

Elisabeth Assarsson, operatör.

Sedan dödsolyckan den där aprilmorgonen 2016 har Stora Enso satsat miljontals kronor på säkerhet på bruket. På sin hemsida talar bolaget om ”nollvision” och att ”alla medarbetare i Fors har möjlighet att göra och skriva in säkerhetsobservationer”, och säkerhetstänket är också väldigt påtagligt så fort man kliver in genom grindarna. Vart man än vänder sig så möts man av skyltar som förbjuder eller varnar för än det ena än det andra.

Mycket resurser har som sagt också lagts på den personliga skyddsutrustningen. Obligatoriska stötskyddskepsar, till exempel. Kepsar varma som mössor, förklarar Michael Gylfe medan vi går från den ena kartongmaskinen till den andra.

– Ett tag var det ett jävla fokus på att vi skulle ha på oss de där kepsarna hela tiden. Och det har faktiskt hänt att folk har tuppat av för att de har haft dem på sig. Men nu i somras lyckades vi ändå få till vissa lättnader, och det är ju bra.

– Men överlag: det finns alltför många brukschefer och koncernledningar som verkar se det här som en tävling, att man ska ha så bra och modern skyddsutrustning som möjligt. Medan man glömmer den psykosociala biten.

Framför ni era klagomål?
– Självklart. Men man får alltid olika svar beroende på vilken chef man går till. Vissa tar det på allvar, men med andra är det som att slå huvet i väggen.

– Nä, stämningen har blivit sämre. Och folk ställer heller inte upp på samma sätt längre, för man orkar inte. I dag värderar man ledigheten mer. Förr var man mer sugen på pengarna.

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

En av de som alltid föredrar ledighet före extra lön är Elisabeth Assarsson. Vi träffar henne på skiftlabbet intill KM3, där hon står och tar prover tillsammans med kollegorna Carina Hansson och Ida Backius Pettersson.

– Jag har fortfarande barn hemma, och så fort jag får möjlighet vill jag vara med dem. Visst är pengar viktigt, men inte alls som ledigheten, säger hon.

Elisabeth Assarsson gillar annars sitt arbete, att ta stickprov från arken och kontrollera att allt ser ut som det ska. Hela tiden händer det något, berättar hon. Och miljön är lugn, knäpptyst i jämförelse med hur det är i maskinrummen. Dessutom trivs hon bra med sina arbetskamrater.

– Men vi hade det riktigt tufft ett tag, -säger hon och syftar på neddragningen 2013.

Den innebar att personalstyrkan på skiftlabb bantades ner till hälften. Från tio till fem. Från två per skift till en.

– Det var hemskt. Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.

Kollegan Carina Hansson skakar på huvudet, suckar:

– Ja, det var ingen kul tid alls. Ingen som kunde hjälpa en när det krånglade. Det var katastrof!

Sa du det till chefen?
– Ja, jag sa väl vad jag tyckte, till förman och så. Jag blev så himla arg, minns jag. Inte så att jag var nära att säga upp mig, men jag blev väldigt upprörd.

Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare.”

Mikko Sorjonen, brukschef Fors.

Månaderna gick och arbetsbelastningen på skiftlabbet blev alltmer ohållbar. Facket, med Michael Gylfe i spetsen, hotade till slut att skicka en så kallad 6:6-anmälan till Arbetsmiljöverket. Detta fick ledningen att tänka om. I dag är de åter två per skiftlag.

– Nu är det ganska skönt och lugnt igen, nu ser förman till att vi alltid är två här, säger Elisabeth Assarsson.

Och kravet på skyddsskor och annan skyddsutrustning kan hon leva med, fortsätter hon och kastar en road men uppgiven blick på sina egna skor.

– Jo, jag kan köpa det. Åtminstone att man måste ha det när man är på maskin. Men här inne på labbet?! Jag vet inte, de är ju så varma. Vi fick ha tofflor på oss förut …

– Men vi slipper i alla fall ha kepsar på oss, det får vi vara glada för.

 

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

Mikko Sorjonen är brukschef på Fors. Han håller inte med om att det satsas för mycket på den fysiska arbetsmiljön och för lite på den psykosociala.

– Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare, säger han.

Överlag är det många pappersarbetare som känner oro. En oro som bottnar i att arbetsuppgifterna i dag ska utföras allt snabbare och av allt färre, och den oron delas av många anställda även på Fors. Vad säger du om det?

– Vi har ingen sådan agenda att vi ska jaga livet ur människor, absolut inte. Man ska ha ett jobb där man känner sig tillräcklig och via ett bra ledarskap också får stöd och feedback. Jag vill att människor ska kunna gå till jobbet, må bra och ha kul på jobbet.

Och ni satsar lika mycket på den fysiska arbetsmiljön som på den psykosociala?

– Ja.       

Pappers centrala arbetsmiljökommitté

  • Gruppen sammankallas med jämna mellanrum för att diskutera arbetsmiljöfrågor. Den består av sex förtroendevalda, en från varje distrikt. Den oro som många upplever är nu en fråga som kommittén tar upp med koncernledningar på olika sätt, både via distrikten och på central nivå.


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.