”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Huvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David Lundmark

”Folk mår inte bra”

Stress & oro.Personlig skyddsutrustning har man så det räcker och blir över. Men den psykosociala trivseln är det sämre med. DA besökte kartongfabriken i Fors och kände på stämningen som många arbetare i landet upplever just nu.

fors bruk

  • Kartongfabriken i Fors ligger i Avesta kommun och är en av världens största tillverkare av förpackningskartong för bland annat livsmedel.
  • Kartongfabriken ingår i skogsindustrikoncernen Stora Enso och har cirka 570 anställda.

Hur mår massa- och pappersarbetaren i Sverige hösten 2018 egentligen? Bra? Dåligt? Okej? Det beror förstås på vem man frågar.

Om man frågar Pappers centrala arbetsmiljökommitté så är trivseln i vart fall långt ifrån vad den borde vara. Visst är det högkonjunktur, klirr i kassorna och fullt ös i hjulen, men det är inget som avspeglas i hur många faktiskt mår ute på bruken.

Tidens alltmer tighta, slimmade och nedbantade organisationer har snarare skapat oro och stress, menar man. Överallt. Ja, allt som gjordes förr ska nu göras av färre och på kortare tid, vilket i sin tur äventyrar säkerheten och kan leda till allvarliga arbetsplatsolyckor, befarar kommittén.

– Folk mår inte bra helt enkelt, rent psykiskt, säger Michael Gylfe, kommittéledamot för Gävle-Dala-distriktet.

Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen.”

Michael Gylfe, huvudskyddsombud och ledamot i Pappers centrala arbetsmiljökommitté.

Michael Gylfe är också huvudskyddsombud på Stora Ensos kartongfabrik i Fors, och stödjer sina ord inte bara på vad andra har berättat. Han har själv upplevt hur den psykosociala arbetsmiljön har försämrats allt eftersom – i Fors.

Och två händelser har varit särskilt kännbara, berättar han. Dels neddragningen 2013, som innebar att ett hundratal medarbetare sades upp. Dels dödsolyckan i april 2016, då en 45-årig kvinna avled efter att ha blivit påkörd av en hjullastare inne på fabriksområdet.

– De händelserna lever vi med än, säger han.

 

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Det är måndag och vi träffar Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio i ett hörn av Dalarna som sakta börjar klä sig inför hösten. Under sina 30 respektive 25 år här på bruket har de varit med om det mesta, och de är båda eniga om att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön alltför länge har fått stå i skuggan av den fysiska.

Michael Gylfe upprepar det flera gånger:
– Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen. Att vi ska ha de bästa handskarna, de bästa skyddsglasögonen, de bästa hjälmarna och så vidare. Det har blivit lite av ett löjets skimmer över det där.

– Jag säger inte att personlig säkerhetsutrustning är dåligt, inte alls. Men överlag har det varit för mycket fokus på det.

Har ni påtalat det för ledningen?
– Från fackligt håll har vi lyft den frågan i många många år. Men nej – safety first!

Neddragningen för fem år sedan drabbade alla, berättar Mikael Gylfe. Främst de som blev uppsagda naturligtvis, men också de som blev kvar.

– Jämfört med Hallstavik och många andra enheter har vi i och för sig varit ganska förskonade från stora neddragningar, men att förlora hundra pers blev naturligtvis väldigt tufft för oss.

Markus Autio nickar instämmande och fyller i:
– Ja, den neddragningen lever vi fortfarande med. Jobbet har blivit mer hektiskt sedan dess, för alla. Mer otydligt, dessutom. I dag är det få som vet vad som egentligen gäller, vad man bör prioritera och vad man inte bör prioritera – och då står man ju där som en åsna mellan två hötappar.

Beror det på dålig arbetsledning?
– Någon måste ju prioritera. Men chefen kan också lämna över det ansvaret till någon annan. ”Du får prioritera som du vill”, får man ofta höra. Men det är enklare sagt än gjort. Man vill ju inte lämna över en uppgift till någon som kanske har tre fyra andra grejer att göra.

Ordning och reda. Foto:David Lundmark

Ordning och reda. Foto: David Lundmark

Ett annat exempel på försämring är upplärningen, fortsätter Michael Gylfe. Alltså tiden som finns avsatt för att lära nyanställda hur allting fungerar.
– Det som man förr skulle lära sig på tre fyra veckor får i dag knappt ta någon tid alls.

Markus Autio:
– Nej, max två skift, sedan får man sköta sig bäst själv. Och ute på efterbearbetningen, som drabbades hårdast av neddragningen, handlar det oftast bara om några timmar.

– Men det här är ju inget enkom för Fors, säger Michael Gylfe. Folk mår dåligt på alla bruk, över hela landet!

Hur tar det sig uttryck?
– Många säger upp sig eller funderar på att göra det. Andra går in i väggen, sjukskriver sig och är borta en längre tid.

Ersätts de som är sjuka?
– Tja, någon lär ju sköta deras uppgifter … Men om man sedan strukturerar om eller verkligen tar in folk under tiden, det ska jag låta vara osagt.

Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.”

Elisabeth Assarsson, operatör.

Sedan dödsolyckan den där aprilmorgonen 2016 har Stora Enso satsat miljontals kronor på säkerhet på bruket. På sin hemsida talar bolaget om ”nollvision” och att ”alla medarbetare i Fors har möjlighet att göra och skriva in säkerhetsobservationer”, och säkerhetstänket är också väldigt påtagligt så fort man kliver in genom grindarna. Vart man än vänder sig så möts man av skyltar som förbjuder eller varnar för än det ena än det andra.

Mycket resurser har som sagt också lagts på den personliga skyddsutrustningen. Obligatoriska stötskyddskepsar, till exempel. Kepsar varma som mössor, förklarar Michael Gylfe medan vi går från den ena kartongmaskinen till den andra.

– Ett tag var det ett jävla fokus på att vi skulle ha på oss de där kepsarna hela tiden. Och det har faktiskt hänt att folk har tuppat av för att de har haft dem på sig. Men nu i somras lyckades vi ändå få till vissa lättnader, och det är ju bra.

– Men överlag: det finns alltför många brukschefer och koncernledningar som verkar se det här som en tävling, att man ska ha så bra och modern skyddsutrustning som möjligt. Medan man glömmer den psykosociala biten.

Framför ni era klagomål?
– Självklart. Men man får alltid olika svar beroende på vilken chef man går till. Vissa tar det på allvar, men med andra är det som att slå huvet i väggen.

– Nä, stämningen har blivit sämre. Och folk ställer heller inte upp på samma sätt längre, för man orkar inte. I dag värderar man ledigheten mer. Förr var man mer sugen på pengarna.

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

En av de som alltid föredrar ledighet före extra lön är Elisabeth Assarsson. Vi träffar henne på skiftlabbet intill KM3, där hon står och tar prover tillsammans med kollegorna Carina Hansson och Ida Backius Pettersson.

– Jag har fortfarande barn hemma, och så fort jag får möjlighet vill jag vara med dem. Visst är pengar viktigt, men inte alls som ledigheten, säger hon.

Elisabeth Assarsson gillar annars sitt arbete, att ta stickprov från arken och kontrollera att allt ser ut som det ska. Hela tiden händer det något, berättar hon. Och miljön är lugn, knäpptyst i jämförelse med hur det är i maskinrummen. Dessutom trivs hon bra med sina arbetskamrater.

– Men vi hade det riktigt tufft ett tag, -säger hon och syftar på neddragningen 2013.

Den innebar att personalstyrkan på skiftlabb bantades ner till hälften. Från tio till fem. Från två per skift till en.

– Det var hemskt. Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.

Kollegan Carina Hansson skakar på huvudet, suckar:

– Ja, det var ingen kul tid alls. Ingen som kunde hjälpa en när det krånglade. Det var katastrof!

Sa du det till chefen?
– Ja, jag sa väl vad jag tyckte, till förman och så. Jag blev så himla arg, minns jag. Inte så att jag var nära att säga upp mig, men jag blev väldigt upprörd.

Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare.”

Mikko Sorjonen, brukschef Fors.

Månaderna gick och arbetsbelastningen på skiftlabbet blev alltmer ohållbar. Facket, med Michael Gylfe i spetsen, hotade till slut att skicka en så kallad 6:6-anmälan till Arbetsmiljöverket. Detta fick ledningen att tänka om. I dag är de åter två per skiftlag.

– Nu är det ganska skönt och lugnt igen, nu ser förman till att vi alltid är två här, säger Elisabeth Assarsson.

Och kravet på skyddsskor och annan skyddsutrustning kan hon leva med, fortsätter hon och kastar en road men uppgiven blick på sina egna skor.

– Jo, jag kan köpa det. Åtminstone att man måste ha det när man är på maskin. Men här inne på labbet?! Jag vet inte, de är ju så varma. Vi fick ha tofflor på oss förut …

– Men vi slipper i alla fall ha kepsar på oss, det får vi vara glada för.

 

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

Mikko Sorjonen är brukschef på Fors. Han håller inte med om att det satsas för mycket på den fysiska arbetsmiljön och för lite på den psykosociala.

– Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare, säger han.

Överlag är det många pappersarbetare som känner oro. En oro som bottnar i att arbetsuppgifterna i dag ska utföras allt snabbare och av allt färre, och den oron delas av många anställda även på Fors. Vad säger du om det?

– Vi har ingen sådan agenda att vi ska jaga livet ur människor, absolut inte. Man ska ha ett jobb där man känner sig tillräcklig och via ett bra ledarskap också får stöd och feedback. Jag vill att människor ska kunna gå till jobbet, må bra och ha kul på jobbet.

Och ni satsar lika mycket på den fysiska arbetsmiljön som på den psykosociala?

– Ja.       

Pappers centrala arbetsmiljökommitté

  • Gruppen sammankallas med jämna mellanrum för att diskutera arbetsmiljöfrågor. Den består av sex förtroendevalda, en från varje distrikt. Den oro som många upplever är nu en fråga som kommittén tar upp med koncernledningar på olika sätt, både via distrikten och på central nivå.

Läs mer: Arbetsmiljö


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Regionala skyddsombud

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

5

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

1

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Coronakrisen

”Det får inte bli en falsk trygghet”

Världsdagen för arbetsmiljöVad händer om du jobbar på ett USA-ägt företag som kräver munskydd för alla, åtta timmar om dagen? I Kristianstad fick skyddsombudet Susanne Alekova handskas med det.

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

En livsviktig dag

ArbetsmiljödagenVarje år, den 28 april, uppmärksammas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen runt om i världen. Arbetsmiljöfrågor är också bland det som mest engagerar på da.se. Här har vi samlat era frågor om arbetsmiljö, och våra experters svar. Vad vill du veta? Skicka in en fråga du också!

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.