”En viktig samförståndslösning i en orolig tid”DA:s chefredaktör Helle Klein kommenterar regeringsbildningen.

"Det finns tillfällen som uppväger allt. Som den sista föreställningen i Falkenberg."Car-Einar Häckner, krönikör och trollkarl.

Huvudskyddsombud Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio. Foto: David Lundmark

”Folk mår inte bra”

Stress & oro.Personlig skyddsutrustning har man så det räcker och blir över. Men den psykosociala trivseln är det sämre med. DA besökte kartongfabriken i Fors och kände på stämningen som många arbetare i landet upplever just nu.

fors bruk

  • Kartongfabriken i Fors ligger i Avesta kommun och är en av världens största tillverkare av förpackningskartong för bland annat livsmedel.
  • Kartongfabriken ingår i skogsindustrikoncernen Stora Enso och har cirka 570 anställda.

Hur mår massa- och pappersarbetaren i Sverige hösten 2018 egentligen? Bra? Dåligt? Okej? Det beror förstås på vem man frågar.

Om man frågar Pappers centrala arbetsmiljökommitté så är trivseln i vart fall långt ifrån vad den borde vara. Visst är det högkonjunktur, klirr i kassorna och fullt ös i hjulen, men det är inget som avspeglas i hur många faktiskt mår ute på bruken.

Tidens alltmer tighta, slimmade och nedbantade organisationer har snarare skapat oro och stress, menar man. Överallt. Ja, allt som gjordes förr ska nu göras av färre och på kortare tid, vilket i sin tur äventyrar säkerheten och kan leda till allvarliga arbetsplatsolyckor, befarar kommittén.

– Folk mår inte bra helt enkelt, rent psykiskt, säger Michael Gylfe, kommittéledamot för Gävle-Dala-distriktet.

Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen.”

Michael Gylfe, huvudskyddsombud och ledamot i Pappers centrala arbetsmiljökommitté.

Michael Gylfe är också huvudskyddsombud på Stora Ensos kartongfabrik i Fors, och stödjer sina ord inte bara på vad andra har berättat. Han har själv upplevt hur den psykosociala arbetsmiljön har försämrats allt eftersom – i Fors.

Och två händelser har varit särskilt kännbara, berättar han. Dels neddragningen 2013, som innebar att ett hundratal medarbetare sades upp. Dels dödsolyckan i april 2016, då en 45-årig kvinna avled efter att ha blivit påkörd av en hjullastare inne på fabriksområdet.

– De händelserna lever vi med än, säger han.

 

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Säkerheten på Fors är a och o, även utomhus. Foto: David Lundmark

Det är måndag och vi träffar Michael Gylfe och avdelningsordförande Markus Autio i ett hörn av Dalarna som sakta börjar klä sig inför hösten. Under sina 30 respektive 25 år här på bruket har de varit med om det mesta, och de är båda eniga om att arbetet med den psykosociala arbetsmiljön alltför länge har fått stå i skuggan av den fysiska.

Michael Gylfe upprepar det flera gånger:
– Folk mår dåligt, så är det. Samtidigt som företagsledningen mest fokuserar på säkerhet och den personliga skyddsutrustningen. Att vi ska ha de bästa handskarna, de bästa skyddsglasögonen, de bästa hjälmarna och så vidare. Det har blivit lite av ett löjets skimmer över det där.

– Jag säger inte att personlig säkerhetsutrustning är dåligt, inte alls. Men överlag har det varit för mycket fokus på det.

Har ni påtalat det för ledningen?
– Från fackligt håll har vi lyft den frågan i många många år. Men nej – safety first!

Neddragningen för fem år sedan drabbade alla, berättar Mikael Gylfe. Främst de som blev uppsagda naturligtvis, men också de som blev kvar.

– Jämfört med Hallstavik och många andra enheter har vi i och för sig varit ganska förskonade från stora neddragningar, men att förlora hundra pers blev naturligtvis väldigt tufft för oss.

Markus Autio nickar instämmande och fyller i:
– Ja, den neddragningen lever vi fortfarande med. Jobbet har blivit mer hektiskt sedan dess, för alla. Mer otydligt, dessutom. I dag är det få som vet vad som egentligen gäller, vad man bör prioritera och vad man inte bör prioritera – och då står man ju där som en åsna mellan två hötappar.

Beror det på dålig arbetsledning?
– Någon måste ju prioritera. Men chefen kan också lämna över det ansvaret till någon annan. ”Du får prioritera som du vill”, får man ofta höra. Men det är enklare sagt än gjort. Man vill ju inte lämna över en uppgift till någon som kanske har tre fyra andra grejer att göra.

Ordning och reda. Foto:David Lundmark

Ordning och reda. Foto: David Lundmark

Ett annat exempel på försämring är upplärningen, fortsätter Michael Gylfe. Alltså tiden som finns avsatt för att lära nyanställda hur allting fungerar.
– Det som man förr skulle lära sig på tre fyra veckor får i dag knappt ta någon tid alls.

Markus Autio:
– Nej, max två skift, sedan får man sköta sig bäst själv. Och ute på efterbearbetningen, som drabbades hårdast av neddragningen, handlar det oftast bara om några timmar.

– Men det här är ju inget enkom för Fors, säger Michael Gylfe. Folk mår dåligt på alla bruk, över hela landet!

Hur tar det sig uttryck?
– Många säger upp sig eller funderar på att göra det. Andra går in i väggen, sjukskriver sig och är borta en längre tid.

Ersätts de som är sjuka?
– Tja, någon lär ju sköta deras uppgifter … Men om man sedan strukturerar om eller verkligen tar in folk under tiden, det ska jag låta vara osagt.

Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.”

Elisabeth Assarsson, operatör.

Sedan dödsolyckan den där aprilmorgonen 2016 har Stora Enso satsat miljontals kronor på säkerhet på bruket. På sin hemsida talar bolaget om ”nollvision” och att ”alla medarbetare i Fors har möjlighet att göra och skriva in säkerhetsobservationer”, och säkerhetstänket är också väldigt påtagligt så fort man kliver in genom grindarna. Vart man än vänder sig så möts man av skyltar som förbjuder eller varnar för än det ena än det andra.

Mycket resurser har som sagt också lagts på den personliga skyddsutrustningen. Obligatoriska stötskyddskepsar, till exempel. Kepsar varma som mössor, förklarar Michael Gylfe medan vi går från den ena kartongmaskinen till den andra.

– Ett tag var det ett jävla fokus på att vi skulle ha på oss de där kepsarna hela tiden. Och det har faktiskt hänt att folk har tuppat av för att de har haft dem på sig. Men nu i somras lyckades vi ändå få till vissa lättnader, och det är ju bra.

– Men överlag: det finns alltför många brukschefer och koncernledningar som verkar se det här som en tävling, att man ska ha så bra och modern skyddsutrustning som möjligt. Medan man glömmer den psykosociala biten.

Framför ni era klagomål?
– Självklart. Men man får alltid olika svar beroende på vilken chef man går till. Vissa tar det på allvar, men med andra är det som att slå huvet i väggen.

– Nä, stämningen har blivit sämre. Och folk ställer heller inte upp på samma sätt längre, för man orkar inte. I dag värderar man ledigheten mer. Förr var man mer sugen på pengarna.

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

Oro och stress finns på alla bruk, förklarar Michael Gylfe. Foto: David Lundmark

En av de som alltid föredrar ledighet före extra lön är Elisabeth Assarsson. Vi träffar henne på skiftlabbet intill KM3, där hon står och tar prover tillsammans med kollegorna Carina Hansson och Ida Backius Pettersson.

– Jag har fortfarande barn hemma, och så fort jag får möjlighet vill jag vara med dem. Visst är pengar viktigt, men inte alls som ledigheten, säger hon.

Elisabeth Assarsson gillar annars sitt arbete, att ta stickprov från arken och kontrollera att allt ser ut som det ska. Hela tiden händer det något, berättar hon. Och miljön är lugn, knäpptyst i jämförelse med hur det är i maskinrummen. Dessutom trivs hon bra med sina arbetskamrater.

– Men vi hade det riktigt tufft ett tag, -säger hon och syftar på neddragningen 2013.

Den innebar att personalstyrkan på skiftlabb bantades ner till hälften. Från tio till fem. Från två per skift till en.

– Det var hemskt. Det var flera då som inte pallade med den höga arbetsbelastningen. Två sjukskrev sig. Alla mådde dåligt.

Kollegan Carina Hansson skakar på huvudet, suckar:

– Ja, det var ingen kul tid alls. Ingen som kunde hjälpa en när det krånglade. Det var katastrof!

Sa du det till chefen?
– Ja, jag sa väl vad jag tyckte, till förman och så. Jag blev så himla arg, minns jag. Inte så att jag var nära att säga upp mig, men jag blev väldigt upprörd.

Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare.”

Mikko Sorjonen, brukschef Fors.

Månaderna gick och arbetsbelastningen på skiftlabbet blev alltmer ohållbar. Facket, med Michael Gylfe i spetsen, hotade till slut att skicka en så kallad 6:6-anmälan till Arbetsmiljöverket. Detta fick ledningen att tänka om. I dag är de åter två per skiftlag.

– Nu är det ganska skönt och lugnt igen, nu ser förman till att vi alltid är två här, säger Elisabeth Assarsson.

Och kravet på skyddsskor och annan skyddsutrustning kan hon leva med, fortsätter hon och kastar en road men uppgiven blick på sina egna skor.

– Jo, jag kan köpa det. Åtminstone att man måste ha det när man är på maskin. Men här inne på labbet?! Jag vet inte, de är ju så varma. Vi fick ha tofflor på oss förut …

– Men vi slipper i alla fall ha kepsar på oss, det får vi vara glada för.

 

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

”Klimatet på arbetsplatsen är helt klart mycket tuffare nu. Men mitt skiftlag är i alla fall bra, vi är väldigt tighta”, säger operatören Ulf Åberg. Foto: David Lundmark

Mikko Sorjonen är brukschef på Fors. Han håller inte med om att det satsas för mycket på den fysiska arbetsmiljön och för lite på den psykosociala.

– Jag tycker att vi lägger resurser på båda sakerna. Och jag tycker att vi har en bra samverkan med våra fackliga företrädare, säger han.

Överlag är det många pappersarbetare som känner oro. En oro som bottnar i att arbetsuppgifterna i dag ska utföras allt snabbare och av allt färre, och den oron delas av många anställda även på Fors. Vad säger du om det?

– Vi har ingen sådan agenda att vi ska jaga livet ur människor, absolut inte. Man ska ha ett jobb där man känner sig tillräcklig och via ett bra ledarskap också får stöd och feedback. Jag vill att människor ska kunna gå till jobbet, må bra och ha kul på jobbet.

Och ni satsar lika mycket på den fysiska arbetsmiljön som på den psykosociala?

– Ja.       

Pappers centrala arbetsmiljökommitté

  • Gruppen sammankallas med jämna mellanrum för att diskutera arbetsmiljöfrågor. Den består av sex förtroendevalda, en från varje distrikt. Den oro som många upplever är nu en fråga som kommittén tar upp med koncernledningar på olika sätt, både via distrikten och på central nivå.


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ångrar inte att jag tog fighten”

Vad hände sen?Våren 2017 fick Ove Pettersson sparken från Benteler i Skultuna för att han vägrade arbeta övertid. AD gav Ove skadestånd men inte jobbet tillbaka. Nu har han börjat om.

INDUSTRI PÅ HÖGVARV

”Träningen gör att jag fungerar igen. Mitt mål är att kunna köra hinder­bane­loppet Tough viking.” Foto: Adam Daver

Bilboom – och trasiga kroppar

FARLIG ÖVERTID.Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Så får du rätt pengar efter olyckan

FÖRSÄKRINGARHar du skadat dig på jobbet? DA:s expert Lennart Stéen guidar dig genom försäkringsdjungeln.

2

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

”Som att sitta vid lägerelden”

VÄLKÄND RÖST Katarina Ewerlöf är en av Sveriges populäraste uppläsare, med egen studio: ”Efteråt är jag helt slut.” Hör henne läsa i DA:s inläsning.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Nymölla kör för fullt igen

Vattenbristen efter sommarens torka gjorde att Nymölla bruk har gått för halv maskin i nästan tre månader. Nu är det full fart igen, och ingen risk för att någon ska förlora jobbet.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En man i 30-åldern omkom i går efter att ha fått ett betongföremål över sig vid Södra Cells bruk i Mönsterås.

”Vi är många kvinnor som styr”

ProfilenVad gör man i Vimmerby en onsdagskväll i november? Går på hockey så klart. Anita Westerback ser till att det blir möjligt.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Foto: David Lundmark

Frukoststund i operatörsrummet

ÖgonblicketKlockan är 08.32 på Merox i Oxelösund.

Foton: Freepik.com/ freeimages.com

Vad gör djuren med oss?

SkruvatVarför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

Nya karensregler kan gynna skiftarbetare

Skiftarbetare med långa arbetspass får en lättnad från årsskiftet när karensdagen i sjukförsäkringen slopas och ersätts av ett karensavdrag. Förlorare blir de som går hem innan arbetsdagen är slut.

2

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Julens bästa kulturklappar

DA TIPSARSällskapsspel, böcker, tid - eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2
Fotograf: Peder Lingdén

Mats Berggren får Ivar Lo-pris

Författaren och tidigare metallarbetaren Mats Berggren får årets upplaga av Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris på 125 000 kronor. Hans senaste bok är den självbiografiska Vindsröjning.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Den svenska modellen fyller 80 år

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

2

Idéerna flödar ur hans ljushuvud

Det går ju att snacka om julpynt, men svetsaren Tommy Wallentin klår de flesta. På och runt hans hus norr om Stockholm lyser 60 000 juleljus. Planen för nästa säsong är en fallskärmshoppande tomtenisse.

God jul, god jul

BildreportagetUnder fem jular har Helge Skodvin fotograferat julen i allt från köpcenter till industriområden. ”Någon vill kanske kalla bilderna cyniska. Jag kallar dem realistiska. De är i alla fall fotograferade med kärlek. För jag gillar julen.”

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.