Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Farliga vibrationer

Om den övre tidsgränsen för tillåten använding av verktyget nås slås tryckluften omedelbart av. Till höger Simon Petersson, IF Metall. Foto: Adam Daver.
Simon Petersson och Peter Björnsson visar ett vanligt exempel på skavanker som måste snyggas till i gjuteriets rensbås. Foto: Adam Daver.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Vibrationsskador Efter flera fall av vita fingrar varje år tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett mätsystem förhindrar numera att arbetarna utsätts för farliga mängder vibrationer på jobbet.

Xylem Water ­Solutions

Tillverkar olika ­typer av vatten­pumpar, till exempel avloppspumpar, renvattenpumpar och mixtrar som rör runt vattnet i bassänger.

Pumparna gjuts framför allt i gråjärn, men också vitjärn ­används.

Omkring 100 ­kollektivanställda ­arbetar på gjuteriet i Emmaboda.

Ett livslångt lidande

Hackan kallas den, ett av de värsta verktygen på gjuteriet i Emmaboda. Med en kraftig slagrörelse hackar den bort skavanker och ojämnheter som finns kvar efter att pumpdelarna har formgjutits.

Tillsammans med de andra tryckluftsverktygen som används i rensbåsen har den orsakat många vita fingrar genom åren.

– Till slut var det så många fall att Arbetsmiljöverket sa att det inte var hållbart. De ville se en lösning, säger Simon Petersson, avdelningsordförande i IF Metall Kalmarsund och gjuteriarbetare på Xylem.

Först prövade företaget att begränsa hur länge varje person fick använda tryckluftsverktygen. Fyra timmar per dag, och emellanåt helt rensfria veckor. Men det var inte tillräckligt, förstod de snart. Än kvarstod problemen.

En annan lösning behövdes. Gjuteriet började i stället mäta mängden vibrationer som varje enskild arbetare utsätts för under ett skift. En bättre och mer exakt metod, säger gjuterichefen Peter Björnsson.

Så här fungerar det:   Tryckluftsverktygen tilldelas ett värde beroende på hur mycket de vibrerar: ju skadligare verktyg, desto högre siffra. Värdet multipliceras sedan med tiden som du använder det. Vid varje rensbås finns en dator som du loggar in på, och när tryckluften slås på börjar klockan ticka.

Hackan, ett farligt verktyg. På grund av de kraftiga vibrationerna får varje person använda det som mest en halvtimme per arbetspass. Foto: Adam Daver.

Eftersom mätningen är individuell är det inga problem att byta verktyg och arbetsstation. Systemet räknar ut den totala mängden vibrationer som du utsätts för under skiftet. Vissa verktyg kan användas i flera timmar medan hackan som mest får användas en halvtimme per arbetspass.

Om någon når den övre gränsen slås tryckluften omedelbart av. Resten av dagen får personen arbeta med något annat. Samordnaren för varje skift övervakar hur mycket varje anställd har exponerats under sitt pass, och planerar arbetet utifrån det.

– Man vill ju ha det så jämnt fördelat som möjligt. Om samma person hela tiden slår i taket är något fel, säger Jonas Kakarikas, produktionstekniker och kvalitetssamordnare.

Och systemet har fungerat. Sedan det infördes för ett par år sedan har gjuteriet i princip inte haft ett enda fall av vita fingrar.

– I dag är vi till 99,9 procent säkra på att ingen exponeras för farliga mängder vibrationer, säger Peter Björnsson.

Därför är det lyckat att mäta vibrationer

Gjuterichefen Peter Björnsson ser många fördelar med systemet:

Personalen blir kvar
Vi behöver inte omplacera någon och kan därför ha kvar personalen på samma ställe. Det är en vinst både för medarbetaren och för arbetsgivaren.

Jämnare fördelning
För det mesta blir systemet självreglerande. Mellan kollegorna är det inte snyggt att minska sin egen rensning och i stället låta någon annan göra mer. Här delar vi på det och försöker solidariskt fördela arbets­uppgifterna.

Ett säkert system

Men det viktigaste är att vi kan se medarbetarna i ögonen och säga att vi har ett system som gör att vi inte exponerar dem för farliga mängder vibrationer. Det är skönt att veta att vi inte tullar på säkerheten.

Läs mer: Arbetsmiljö | Arbetsskador


rl@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

DEBATT”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

3

Ett livslångt lidande

UTSLAGNINGVibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

"Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan"

DebattBåde staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Koll påVitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

Läs mer från Dagens Arbete:

Skyddsombuden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Han ser varför döds­olyckorna sker

DA MÖTERMichael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.