Det våras för välfärden!

Plötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Återväxten i industrin

”Framförhållningen är på tok för kort”, säger Tommy Ölund, till vänster, som har jobbat på Husum sedan 1983 och nu lär upp Johan Östman. Foto: David Lundmark

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

Kunskapsöverföring Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Metsä Board Husum

  • Är en integrerad pappers- och massafabrik. Producerar obestruket och bestruket finpapper.
  • Har cirka 700 anställda.
  • Planerar att investera 3 miljarder kronor i ett helt nytt bruk. Bland annat ska äldre soda-pannor och turbiner ersättas med nya.
  •  Siktar på att kraftigt minska sina energikostnader. Om några år ska bruket själv producera 80 procent av elen som det förbrukar.

Han går rakt på sak, Johan Östman. Att han är lite bekymrad över vad som ska hända nu när var tredje pappersarbetare på Husum ska gå i pension inom de närmsta fem åren.

Hur ska det då gå med kunskapsöverföringen, undrar han. När de äldre och mer erfarna ”går hem” och lämnar över allt ansvar och alla uppgifter till de yngre. Till sådana som han. 45 år fyllda i och för sig – och med flera års arbetslivserfarenhet – men likväl betraktad som relativt ung och ny här på brukets kemikalieberedning.

– Trots att jag har jobbat här i lite mer än ett år, så känner jag mig inte alls fullärd, säger han.

Johan Östman. Foto: David Lundmark

Som läget är nu hinner en yngre och nyanställd knappt kliva in genom grindarna förrän en äldre går ut. Och det menar inte bara Johan Östman, utan alla arbetare vi pratar med här på landets största pappersavdelning. All nödvändig kunskapsöverföring hinns helt enkelt inte med, förklarar de.

– Visst, man kan få ett hum, en övergripande uppfattning om hur processen fungerar på ganska kort tid. Men samtidigt kan det ju ske väldigt många oförutsedda saker i det här jobbet – haverier och liknande. Saker som inte går att lära sig förrän de verkligen inträffar.

Johan Östman nickar till en nio år äldre kollega som står bredvid.

– Och då är det ju bra att ha såna här gamla rävar, som du Tommy.

Tommy Ölund – som har jobbat här sedan 1997 och på bruket i övrigt sedan 1983 – nickar tillbaka och rynkar en aning bekymrat på pannan.

– Jo, upplärningstiden blir bara kortare och kortare. Tyvärr, ledningen låter oss inte utbilda de nya i lugn och sansad takt som vi skulle önska. De tar liksom för givet att vi – vi som ska gå och de som ska ta över – bara ska axla mer och mer.

Johan Östman och Tommy Ölund vid skärm

Johan Östman och Tommy Ölund inspekterar att allt ser okej ut. Foto: David Lundmark

Upplärningstiden här på avdelningen är 1,6 år, fortsätter Tommy Ölund. Åtminstone enligt de instruktioner som han har. Men i realiteten är den betydligt kortare än så, suckar han. Vilket i sin tur leder till stress och osäkerhet, för såväl yngre som äldre. Och detta i ett arbete som kräver att man är både vaken och noggrann, in i minsta detalj.

– Allt måste ju klaffa!

Som för att illustrera vad han menar visar han upp sina handflator, spretar isär fingrarna och hakar in dem i varandra – som om hans händer vore två kugghjul.

– Allting måste ju gå runt och flyta på så smidigt som möjligt. Kemikalierna måste vara de rätta och stämma ihop, så att vår slutprodukt blir så bra som möjligt.

– Nej, framförhållningen är på tok för kort, tycker jag.

Nicklas Pakka

Nicklas Pakka ­önskar att läro­tiden var lite längre. Foto: David Lundmark

Tommy Ölund har varit lite av en mentor för Johan Östman. Liksom för 32-åriga Nicklas Pakka, som räknas som ny trots att han har runt åtta års jobberfarenhet på bruket, varav de senaste sex månaderna här på kemikalieberedningen.

Nicklas delar sina kollegors uppfattning.

– Om det behövs 1,6 år för att lära sig jobbet, det kan jag inte svara på. Men ett halvår räcker inte, absolut inte, slår han fast.

Något egentligt och strukturerat mentorskap är det heller inte fråga om. Tyglarna är rätt så lösa.

Förutom Tommy kan Nicklas också vända sig till John-Erik Åhlén, en pigg 63-åring som kan bruket som få andra. Egentligen gick han i pension för bara några veckor sedan, men eftersom man är kort om personal på den här och en annan avdelning frågade driftsledaren honom om han inte kunde fortsätta ett par månader till. ”Sommarjobba”, som han säger. Tills hans ”adept” Nicklas kan ta över stafettpinnen för gott, som det är tänkt, och han själv kan ägna sig åt sina fritidsintressen jakt och fiske i ännu större utsträckning.

– Då får jag äntligen sommarlov. Hopp och lek!

John-Erik Åhlén har redan gått i pension men ”sommarjobbar” eftersom det är ont om personal. Foto: David Lundmark

1973 började han arbeta här, samma år som Carl XVI Gustaf axlade kungamanteln och Börje Salming signade sitt första NHL-kontrakt. Han ler och skakar lätt på huvudet när han påminns om saken.

– Ja du … Jag har ju mer eller mindre bott här i snart femtio år. Och nu i år firar fabriken hundra … Fan, jag har ju varit här nästan halva tiden!

Ja, i maj firade bruket 100 år. Husum, en liten kustort i Ångermanland som länge livnärde sig på sitt sågverk och som senare kom att ersättas av en sulfatfabrik.

Timlönen då, 1919? 1,50 kronor.

Lagstadgad semester? Ingen.

Arbetsmiljö? Säg det igen.

Men sedan dess har bruket förstås genomgått en förvandling i grunden. Utbyggnader, ny teknik, ägarskiften, nedläggningar, nyinvesteringar, generationsväxlingar, skyddstänk överallt, slimmade organisationer, uppsägningar.

Och ovanpå allt detta – ett helt annat Sverige.

I dag, 2019, är det ett finskägt och ekonomiskt välmående bruk som gläds åt de senaste årens massarusch och som exporterar massa, kartong och liner världen över. Nyligen deklarerade företaget att man tänker investera tre miljarder kronor i bruket. Pengar som bland annat ska gå till en ny sodapanna och en ny generator. En generator som kommer att täcka cirka 80 procent av fabrikens framtida elbehov. Framtidsutsikterna ser kort sagt goda ut.

I en annan byggnad träffar vi 28-åriga Martin Assarsjö och hans 16 år äldre arbetsledare och mentor Håkan Edlund, som snart ska gå på sina skift. Båda har – eller har haft – släktingar som arbetat på bruket. Pappor, morbröder, farfäder, morfäder.

Om man frågar dem vad de gillar mest med sina jobb, så svarar de likadant: Ledigheten, lönen och arbetskompisarna.

Och på frågan om hur de tycker att det går med generationsväxlingen svarar de också likadant: Så där.

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund, strax innan de ska gå på sitt skift. Foto: David Lundmark

Visserligen upplever de att det har anställts fler det senaste halvåret, men inte i den takt som de skulle önska. I likhet med sina övriga kollegor tycker de dessutom att kunskapsöverföringen borde få ta längre tid.

Visst har Håkan Edlund försökt ge Martin Assarsjö en sådan grundlig introduktion som möjligt. Med en flera punkter lång checklista har han gått igenom alltifrån skyddsföreskrifter och intranät till kommunikationskåpor och rutiner mot kränkande särbehandling. Som man brukar göra med de nyanställda.

Kristina Sjöblom. Foto: David Lundmark

Men det är skillnad på teori och praktik, påpekar de båda. Att veta hur man ska tänka och agera om något oförutsett händer under själva processarbetet, om och när något skarpt händer.

Håkan:

– Det kan ta år innan man lär sig hur hela processen fungerar.

Martin:

– Ja. Även fast du har varit här i ett och ett halvt år, kanske du inte har lärt dig hur det fungerar i praktiken.

Vad säger facket då? Kristina Sjöblom, kassör i Husums Pappersavdelning, tycker att arbetet har blivit allt stressigare för de 546 pappersarbetarna som arbetar ute på golvet i dag. När hon började här, år 2000, var bemanningen över det dubbla.

– Det är så otroligt slimmat numera. Och man får så lite tid på sig för att lära sig jobbet. Förr fick man liksom gå jämte någon ett tag, men den tiden har nästan försvunnit. Så upplever jag det i alla fall, säger hon.

Huvudskyddsombudet Jonas Molander, som erbjöds en guldklocka för två år sedan, berättar att han är rent av bekymrad:

– Ja, jag är orolig för vilka risker som det där kan medföra. Kompetens är ju en av de största barriärerna mot olycksfall, och här har vi ju så många risker. Höga trycktemperaturer, farliga kemikalier, fallrisker, trafikrisker, allt möjligt.

Huvudskyddsombud Jonas Molander är bekymrad över generationsväxlingen.
Foto: David Lundmark

En som snart går i pension är Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson. Han började jobba här direkt efter lumpen, våren 1976, och för honom var det i det närmaste självklart att han skulle göra det. Pappa jobbade här, morfar och farfar likaså. Under åren som har gått har han sedan sett både bruket och det omkringliggande samhället tömmas på folk.

– Och nu är det dags för intelligentian som är född på femtiotalet att gå hem. Sådan som jag. Det kan du skriva!

Han är inte nöjd med hur företaget har skött föryngringsprocessen. Tvärtom.

– Att en tredjedel ska gå i pension inom de närmsta fem åren, det har man vetat länge. Och ändå gör man ingenting.

Ingenting?

– Jo, vi har väl fått lite mer pengar för att ta in folk som ska lära sig, men det sker i alldeles för liten utsträckning. Vi kanske pratar om ett tiotal personer per år – inte fler. Vi behöver byta ut i storleksordningen 25 man per år i fem år för att verksamheten ska fungera.

Tiden för att lära upp de nya, är den tillräcklig?

– Njae, lite grann har vi väl av den varan, men den borde vara längre. Det tar tid att lära sig. Ett par år i alla fall.

Vad tycker du är en lämplig upplärningstid?

– Det vet jag inte vad jag ska svara på. Men det optimala för oss vore om det fanns en pool med människor som fick gå runt på de olika avdelningarna och lära sig hela tiden. Visst, det kostar, men det positiva är ju att man inte behöver ersätta alla som är sjuka och lediga då. Då kan ju de i poolen hoppa in där det behövs.

Kenneth Olsson

Kenneth Olsson, avdelningens ordförande, gör sig redo för att träffa medlemmarna. Foto: David Lundmark

Kenneth Olsson berättar att facket har påtalat bristen och luftat sin kritik inför fabriksledningen flera gånger, utan att ha fått något direkt gehör.

– Man brukar säga att personalen är företagets största resurs, men det verkar ju inte så.

För övrigt anser han att den framtida kompetensförsörjningen inom branschen borde ha tagits på allvar för länge sedan. Över hela landet.

– För fem år sedan, när vi började få hem lite vinster, så tycker jag att skogsindustrin skulle ha gått samman, behållit lite av den del som går till aktieägarna och i stället satsat på en utbildning gemensam för hela massa- och pappersindustrin. Någon form av processoperatörsutbildning, som det en gång fanns i Markaryd.

– Det hade varit väl investerade pengar – för aktieägarna.

Att fack och anställda är kritiska till att nyanställda inte ges tillräckligt med tid att lära sig det nya jobbet, är något som platschefen Olov Winblad von Walter helst inte vill kommentera.

Men, säger han:

– Vi har en generationsväxlingspuckel som börjar trycka på om två, tre år, och vi har redan nu aktiviteter på gång för att kunna säkerställa kompetensöverföringen på ett bra sätt. Så vi kommer definitivt att vara redo.

Vad är det för aktiviteter?

– I handlingsplanen ingår bland annat aktiviteter för att ta fram en kompetenskartläggningsmetodik, att vässa en redan framtagen kompetensöverföringsmodell och att sjösätta utbildningsplaner med avseende på både formell och funktionell kompetens som skräddarsys utifrån arbetsgruppernas behov.

Läs mer: Reportage


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

5

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

7

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen

YrkesutbildningTrots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

1

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

VideoNya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.