”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Återväxten i industrin

”Framförhållningen är på tok för kort”, säger Tommy Ölund, till vänster, som har jobbat på Husum sedan 1983 och nu lär upp Johan Östman. Foto: David Lundmark

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

Kunskapsöverföring Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Metsä Board Husum

  • Är en integrerad pappers- och massafabrik. Producerar obestruket och bestruket finpapper.
  • Har cirka 700 anställda.
  • Planerar att investera 3 miljarder kronor i ett helt nytt bruk. Bland annat ska äldre soda-pannor och turbiner ersättas med nya.
  •  Siktar på att kraftigt minska sina energikostnader. Om några år ska bruket själv producera 80 procent av elen som det förbrukar.

Han går rakt på sak, Johan Östman. Att han är lite bekymrad över vad som ska hända nu när var tredje pappersarbetare på Husum ska gå i pension inom de närmsta fem åren.

Hur ska det då gå med kunskapsöverföringen, undrar han. När de äldre och mer erfarna ”går hem” och lämnar över allt ansvar och alla uppgifter till de yngre. Till sådana som han. 45 år fyllda i och för sig – och med flera års arbetslivserfarenhet – men likväl betraktad som relativt ung och ny här på brukets kemikalieberedning.

– Trots att jag har jobbat här i lite mer än ett år, så känner jag mig inte alls fullärd, säger han.

Johan Östman. Foto: David Lundmark

Som läget är nu hinner en yngre och nyanställd knappt kliva in genom grindarna förrän en äldre går ut. Och det menar inte bara Johan Östman, utan alla arbetare vi pratar med här på landets största pappersavdelning. All nödvändig kunskapsöverföring hinns helt enkelt inte med, förklarar de.

– Visst, man kan få ett hum, en övergripande uppfattning om hur processen fungerar på ganska kort tid. Men samtidigt kan det ju ske väldigt många oförutsedda saker i det här jobbet – haverier och liknande. Saker som inte går att lära sig förrän de verkligen inträffar.

Johan Östman nickar till en nio år äldre kollega som står bredvid.

– Och då är det ju bra att ha såna här gamla rävar, som du Tommy.

Tommy Ölund – som har jobbat här sedan 1997 och på bruket i övrigt sedan 1983 – nickar tillbaka och rynkar en aning bekymrat på pannan.

– Jo, upplärningstiden blir bara kortare och kortare. Tyvärr, ledningen låter oss inte utbilda de nya i lugn och sansad takt som vi skulle önska. De tar liksom för givet att vi – vi som ska gå och de som ska ta över – bara ska axla mer och mer.

Johan Östman och Tommy Ölund vid skärm

Johan Östman och Tommy Ölund inspekterar att allt ser okej ut. Foto: David Lundmark

Upplärningstiden här på avdelningen är 1,6 år, fortsätter Tommy Ölund. Åtminstone enligt de instruktioner som han har. Men i realiteten är den betydligt kortare än så, suckar han. Vilket i sin tur leder till stress och osäkerhet, för såväl yngre som äldre. Och detta i ett arbete som kräver att man är både vaken och noggrann, in i minsta detalj.

– Allt måste ju klaffa!

Som för att illustrera vad han menar visar han upp sina handflator, spretar isär fingrarna och hakar in dem i varandra – som om hans händer vore två kugghjul.

– Allting måste ju gå runt och flyta på så smidigt som möjligt. Kemikalierna måste vara de rätta och stämma ihop, så att vår slutprodukt blir så bra som möjligt.

– Nej, framförhållningen är på tok för kort, tycker jag.

Nicklas Pakka

Nicklas Pakka ­önskar att läro­tiden var lite längre. Foto: David Lundmark

Tommy Ölund har varit lite av en mentor för Johan Östman. Liksom för 32-åriga Nicklas Pakka, som räknas som ny trots att han har runt åtta års jobberfarenhet på bruket, varav de senaste sex månaderna här på kemikalieberedningen.

Nicklas delar sina kollegors uppfattning.

– Om det behövs 1,6 år för att lära sig jobbet, det kan jag inte svara på. Men ett halvår räcker inte, absolut inte, slår han fast.

Något egentligt och strukturerat mentorskap är det heller inte fråga om. Tyglarna är rätt så lösa.

Förutom Tommy kan Nicklas också vända sig till John-Erik Åhlén, en pigg 63-åring som kan bruket som få andra. Egentligen gick han i pension för bara några veckor sedan, men eftersom man är kort om personal på den här och en annan avdelning frågade driftsledaren honom om han inte kunde fortsätta ett par månader till. ”Sommarjobba”, som han säger. Tills hans ”adept” Nicklas kan ta över stafettpinnen för gott, som det är tänkt, och han själv kan ägna sig åt sina fritidsintressen jakt och fiske i ännu större utsträckning.

– Då får jag äntligen sommarlov. Hopp och lek!

John-Erik Åhlén har redan gått i pension men ”sommarjobbar” eftersom det är ont om personal. Foto: David Lundmark

1973 började han arbeta här, samma år som Carl XVI Gustaf axlade kungamanteln och Börje Salming signade sitt första NHL-kontrakt. Han ler och skakar lätt på huvudet när han påminns om saken.

– Ja du … Jag har ju mer eller mindre bott här i snart femtio år. Och nu i år firar fabriken hundra … Fan, jag har ju varit här nästan halva tiden!

Ja, i maj firade bruket 100 år. Husum, en liten kustort i Ångermanland som länge livnärde sig på sitt sågverk och som senare kom att ersättas av en sulfatfabrik.

Timlönen då, 1919? 1,50 kronor.

Lagstadgad semester? Ingen.

Arbetsmiljö? Säg det igen.

Men sedan dess har bruket förstås genomgått en förvandling i grunden. Utbyggnader, ny teknik, ägarskiften, nedläggningar, nyinvesteringar, generationsväxlingar, skyddstänk överallt, slimmade organisationer, uppsägningar.

Och ovanpå allt detta – ett helt annat Sverige.

I dag, 2019, är det ett finskägt och ekonomiskt välmående bruk som gläds åt de senaste årens massarusch och som exporterar massa, kartong och liner världen över. Nyligen deklarerade företaget att man tänker investera tre miljarder kronor i bruket. Pengar som bland annat ska gå till en ny sodapanna och en ny generator. En generator som kommer att täcka cirka 80 procent av fabrikens framtida elbehov. Framtidsutsikterna ser kort sagt goda ut.

I en annan byggnad träffar vi 28-åriga Martin Assarsjö och hans 16 år äldre arbetsledare och mentor Håkan Edlund, som snart ska gå på sina skift. Båda har – eller har haft – släktingar som arbetat på bruket. Pappor, morbröder, farfäder, morfäder.

Om man frågar dem vad de gillar mest med sina jobb, så svarar de likadant: Ledigheten, lönen och arbetskompisarna.

Och på frågan om hur de tycker att det går med generationsväxlingen svarar de också likadant: Så där.

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund, strax innan de ska gå på sitt skift. Foto: David Lundmark

Visserligen upplever de att det har anställts fler det senaste halvåret, men inte i den takt som de skulle önska. I likhet med sina övriga kollegor tycker de dessutom att kunskapsöverföringen borde få ta längre tid.

Visst har Håkan Edlund försökt ge Martin Assarsjö en sådan grundlig introduktion som möjligt. Med en flera punkter lång checklista har han gått igenom alltifrån skyddsföreskrifter och intranät till kommunikationskåpor och rutiner mot kränkande särbehandling. Som man brukar göra med de nyanställda.

Kristina Sjöblom. Foto: David Lundmark

Men det är skillnad på teori och praktik, påpekar de båda. Att veta hur man ska tänka och agera om något oförutsett händer under själva processarbetet, om och när något skarpt händer.

Håkan:

– Det kan ta år innan man lär sig hur hela processen fungerar.

Martin:

– Ja. Även fast du har varit här i ett och ett halvt år, kanske du inte har lärt dig hur det fungerar i praktiken.

Vad säger facket då? Kristina Sjöblom, kassör i Husums Pappersavdelning, tycker att arbetet har blivit allt stressigare för de 546 pappersarbetarna som arbetar ute på golvet i dag. När hon började här, år 2000, var bemanningen över det dubbla.

– Det är så otroligt slimmat numera. Och man får så lite tid på sig för att lära sig jobbet. Förr fick man liksom gå jämte någon ett tag, men den tiden har nästan försvunnit. Så upplever jag det i alla fall, säger hon.

Huvudskyddsombudet Jonas Molander, som erbjöds en guldklocka för två år sedan, berättar att han är rent av bekymrad:

– Ja, jag är orolig för vilka risker som det där kan medföra. Kompetens är ju en av de största barriärerna mot olycksfall, och här har vi ju så många risker. Höga trycktemperaturer, farliga kemikalier, fallrisker, trafikrisker, allt möjligt.

Huvudskyddsombud Jonas Molander är bekymrad över generationsväxlingen.
Foto: David Lundmark

En som snart går i pension är Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson. Han började jobba här direkt efter lumpen, våren 1976, och för honom var det i det närmaste självklart att han skulle göra det. Pappa jobbade här, morfar och farfar likaså. Under åren som har gått har han sedan sett både bruket och det omkringliggande samhället tömmas på folk.

– Och nu är det dags för intelligentian som är född på femtiotalet att gå hem. Sådan som jag. Det kan du skriva!

Han är inte nöjd med hur företaget har skött föryngringsprocessen. Tvärtom.

– Att en tredjedel ska gå i pension inom de närmsta fem åren, det har man vetat länge. Och ändå gör man ingenting.

Ingenting?

– Jo, vi har väl fått lite mer pengar för att ta in folk som ska lära sig, men det sker i alldeles för liten utsträckning. Vi kanske pratar om ett tiotal personer per år – inte fler. Vi behöver byta ut i storleksordningen 25 man per år i fem år för att verksamheten ska fungera.

Tiden för att lära upp de nya, är den tillräcklig?

– Njae, lite grann har vi väl av den varan, men den borde vara längre. Det tar tid att lära sig. Ett par år i alla fall.

Vad tycker du är en lämplig upplärningstid?

– Det vet jag inte vad jag ska svara på. Men det optimala för oss vore om det fanns en pool med människor som fick gå runt på de olika avdelningarna och lära sig hela tiden. Visst, det kostar, men det positiva är ju att man inte behöver ersätta alla som är sjuka och lediga då. Då kan ju de i poolen hoppa in där det behövs.

Kenneth Olsson

Kenneth Olsson, avdelningens ordförande, gör sig redo för att träffa medlemmarna. Foto: David Lundmark

Kenneth Olsson berättar att facket har påtalat bristen och luftat sin kritik inför fabriksledningen flera gånger, utan att ha fått något direkt gehör.

– Man brukar säga att personalen är företagets största resurs, men det verkar ju inte så.

För övrigt anser han att den framtida kompetensförsörjningen inom branschen borde ha tagits på allvar för länge sedan. Över hela landet.

– För fem år sedan, när vi började få hem lite vinster, så tycker jag att skogsindustrin skulle ha gått samman, behållit lite av den del som går till aktieägarna och i stället satsat på en utbildning gemensam för hela massa- och pappersindustrin. Någon form av processoperatörsutbildning, som det en gång fanns i Markaryd.

– Det hade varit väl investerade pengar – för aktieägarna.

Att fack och anställda är kritiska till att nyanställda inte ges tillräckligt med tid att lära sig det nya jobbet, är något som platschefen Olov Winblad von Walter helst inte vill kommentera.

Men, säger han:

– Vi har en generationsväxlingspuckel som börjar trycka på om två, tre år, och vi har redan nu aktiviteter på gång för att kunna säkerställa kompetensöverföringen på ett bra sätt. Så vi kommer definitivt att vara redo.

Vad är det för aktiviteter?

– I handlingsplanen ingår bland annat aktiviteter för att ta fram en kompetenskartläggningsmetodik, att vässa en redan framtagen kompetensöverföringsmodell och att sjösätta utbildningsplaner med avseende på både formell och funktionell kompetens som skräddarsys utifrån arbetsgruppernas behov.

Läs mer: Reportage


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Avtal 2020

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. En av dem har premiär i Göteborg på fredagskvällen – med industriarbetaren Micke Holm på scenen.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Metoo-rörelsen gav skjuts åt föreskriften”

DA MÖTERUnder sina fem år på Arbetsmiljöverkets har Erna Zelmin-Ekenhem sett hur de psykosociala arbetsmiljöproblemen uppmärksammats allt mer.

Peder har full koll på papperen

BESKYDDARENHan har startat pappersbruk, jobbat för polisen och räddat mängder av saker till eftervärlden. Möt Peder Werner, papperskonservator.

Delpension

Arbetsgivare missar betala in pensionspengar

Har du koll på att du får pengar till den nya delpensionen? Anställda kan förlora tusenlappar när arbetsgivare missar att betala in premien. Vi visar hur du kollar ditt pensionsbesked.

”Det är skönt att komma ifrån jobbet”

Sugen på att jobba mindre när du blir äldre? Möjligheten finns, men det är svårt för de flesta att få det att gå runt ekonomiskt. I stålindustrin, däremot, har man sparat extra till pensionen länge.

”Skulle gärna vara mer med barnbarnen”

På Svenska Fönster i Edsbyn är det inte ovanligt att gå ner i tid när pensionsåldern närmar sig. En riktig långhelg varannan vecka kan göra de sista yrkesåren lite lättare.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.