”När samhällets hälsa sviktar får vi tukta oss med smoothies”Daniel Mathisen om hur hälsan blivit en fråga var och en ska lösa på egen hand.

”Fackföreningar är en del i människovärdets självförsvar”Helle Klein om civilsamhällets roll i motståndet mot nazismen.

Återväxten i industrin

”Framförhållningen är på tok för kort”, säger Tommy Ölund, till vänster, som har jobbat på Husum sedan 1983 och nu lär upp Johan Östman. Foto: David Lundmark

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

Kunskapsöverföring Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Metsä Board Husum

  • Är en integrerad pappers- och massafabrik. Producerar obestruket och bestruket finpapper.
  • Har cirka 700 anställda.
  • Planerar att investera 3 miljarder kronor i ett helt nytt bruk. Bland annat ska äldre soda-pannor och turbiner ersättas med nya.
  •  Siktar på att kraftigt minska sina energikostnader. Om några år ska bruket själv producera 80 procent av elen som det förbrukar.

Han går rakt på sak, Johan Östman. Att han är lite bekymrad över vad som ska hända nu när var tredje pappersarbetare på Husum ska gå i pension inom de närmsta fem åren.

Hur ska det då gå med kunskapsöverföringen, undrar han. När de äldre och mer erfarna ”går hem” och lämnar över allt ansvar och alla uppgifter till de yngre. Till sådana som han. 45 år fyllda i och för sig – och med flera års arbetslivserfarenhet – men likväl betraktad som relativt ung och ny här på brukets kemikalieberedning.

– Trots att jag har jobbat här i lite mer än ett år, så känner jag mig inte alls fullärd, säger han.

Johan Östman. Foto: David Lundmark

Som läget är nu hinner en yngre och nyanställd knappt kliva in genom grindarna förrän en äldre går ut. Och det menar inte bara Johan Östman, utan alla arbetare vi pratar med här på landets största pappersavdelning. All nödvändig kunskapsöverföring hinns helt enkelt inte med, förklarar de.

– Visst, man kan få ett hum, en övergripande uppfattning om hur processen fungerar på ganska kort tid. Men samtidigt kan det ju ske väldigt många oförutsedda saker i det här jobbet – haverier och liknande. Saker som inte går att lära sig förrän de verkligen inträffar.

Johan Östman nickar till en nio år äldre kollega som står bredvid.

– Och då är det ju bra att ha såna här gamla rävar, som du Tommy.

Tommy Ölund – som har jobbat här sedan 1997 och på bruket i övrigt sedan 1983 – nickar tillbaka och rynkar en aning bekymrat på pannan.

– Jo, upplärningstiden blir bara kortare och kortare. Tyvärr, ledningen låter oss inte utbilda de nya i lugn och sansad takt som vi skulle önska. De tar liksom för givet att vi – vi som ska gå och de som ska ta över – bara ska axla mer och mer.

Johan Östman och Tommy Ölund vid skärm

Johan Östman och Tommy Ölund inspekterar att allt ser okej ut. Foto: David Lundmark

Upplärningstiden här på avdelningen är 1,6 år, fortsätter Tommy Ölund. Åtminstone enligt de instruktioner som han har. Men i realiteten är den betydligt kortare än så, suckar han. Vilket i sin tur leder till stress och osäkerhet, för såväl yngre som äldre. Och detta i ett arbete som kräver att man är både vaken och noggrann, in i minsta detalj.

– Allt måste ju klaffa!

Som för att illustrera vad han menar visar han upp sina handflator, spretar isär fingrarna och hakar in dem i varandra – som om hans händer vore två kugghjul.

– Allting måste ju gå runt och flyta på så smidigt som möjligt. Kemikalierna måste vara de rätta och stämma ihop, så att vår slutprodukt blir så bra som möjligt.

– Nej, framförhållningen är på tok för kort, tycker jag.

Nicklas Pakka

Nicklas Pakka ­önskar att läro­tiden var lite längre. Foto: David Lundmark

Tommy Ölund har varit lite av en mentor för Johan Östman. Liksom för 32-åriga Nicklas Pakka, som räknas som ny trots att han har runt åtta års jobberfarenhet på bruket, varav de senaste sex månaderna här på kemikalieberedningen.

Nicklas delar sina kollegors uppfattning.

– Om det behövs 1,6 år för att lära sig jobbet, det kan jag inte svara på. Men ett halvår räcker inte, absolut inte, slår han fast.

Något egentligt och strukturerat mentorskap är det heller inte fråga om. Tyglarna är rätt så lösa.

Förutom Tommy kan Nicklas också vända sig till John-Erik Åhlén, en pigg 63-åring som kan bruket som få andra. Egentligen gick han i pension för bara några veckor sedan, men eftersom man är kort om personal på den här och en annan avdelning frågade driftsledaren honom om han inte kunde fortsätta ett par månader till. ”Sommarjobba”, som han säger. Tills hans ”adept” Nicklas kan ta över stafettpinnen för gott, som det är tänkt, och han själv kan ägna sig åt sina fritidsintressen jakt och fiske i ännu större utsträckning.

– Då får jag äntligen sommarlov. Hopp och lek!

John-Erik Åhlén har redan gått i pension men ”sommarjobbar” eftersom det är ont om personal. Foto: David Lundmark

1973 började han arbeta här, samma år som Carl XVI Gustaf axlade kungamanteln och Börje Salming signade sitt första NHL-kontrakt. Han ler och skakar lätt på huvudet när han påminns om saken.

– Ja du … Jag har ju mer eller mindre bott här i snart femtio år. Och nu i år firar fabriken hundra … Fan, jag har ju varit här nästan halva tiden!

Ja, i maj firade bruket 100 år. Husum, en liten kustort i Ångermanland som länge livnärde sig på sitt sågverk och som senare kom att ersättas av en sulfatfabrik.

Timlönen då, 1919? 1,50 kronor.

Lagstadgad semester? Ingen.

Arbetsmiljö? Säg det igen.

Men sedan dess har bruket förstås genomgått en förvandling i grunden. Utbyggnader, ny teknik, ägarskiften, nedläggningar, nyinvesteringar, generationsväxlingar, skyddstänk överallt, slimmade organisationer, uppsägningar.

Och ovanpå allt detta – ett helt annat Sverige.

I dag, 2019, är det ett finskägt och ekonomiskt välmående bruk som gläds åt de senaste årens massarusch och som exporterar massa, kartong och liner världen över. Nyligen deklarerade företaget att man tänker investera tre miljarder kronor i bruket. Pengar som bland annat ska gå till en ny sodapanna och en ny generator. En generator som kommer att täcka cirka 80 procent av fabrikens framtida elbehov. Framtidsutsikterna ser kort sagt goda ut.

I en annan byggnad träffar vi 28-åriga Martin Assarsjö och hans 16 år äldre arbetsledare och mentor Håkan Edlund, som snart ska gå på sina skift. Båda har – eller har haft – släktingar som arbetat på bruket. Pappor, morbröder, farfäder, morfäder.

Om man frågar dem vad de gillar mest med sina jobb, så svarar de likadant: Ledigheten, lönen och arbetskompisarna.

Och på frågan om hur de tycker att det går med generationsväxlingen svarar de också likadant: Så där.

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund

Martin Assarsjö ­och Håkan Edlund, strax innan de ska gå på sitt skift. Foto: David Lundmark

Visserligen upplever de att det har anställts fler det senaste halvåret, men inte i den takt som de skulle önska. I likhet med sina övriga kollegor tycker de dessutom att kunskapsöverföringen borde få ta längre tid.

Visst har Håkan Edlund försökt ge Martin Assarsjö en sådan grundlig introduktion som möjligt. Med en flera punkter lång checklista har han gått igenom alltifrån skyddsföreskrifter och intranät till kommunikationskåpor och rutiner mot kränkande särbehandling. Som man brukar göra med de nyanställda.

Kristina Sjöblom. Foto: David Lundmark

Men det är skillnad på teori och praktik, påpekar de båda. Att veta hur man ska tänka och agera om något oförutsett händer under själva processarbetet, om och när något skarpt händer.

Håkan:

– Det kan ta år innan man lär sig hur hela processen fungerar.

Martin:

– Ja. Även fast du har varit här i ett och ett halvt år, kanske du inte har lärt dig hur det fungerar i praktiken.

Vad säger facket då? Kristina Sjöblom, kassör i Husums Pappersavdelning, tycker att arbetet har blivit allt stressigare för de 546 pappersarbetarna som arbetar ute på golvet i dag. När hon började här, år 2000, var bemanningen över det dubbla.

– Det är så otroligt slimmat numera. Och man får så lite tid på sig för att lära sig jobbet. Förr fick man liksom gå jämte någon ett tag, men den tiden har nästan försvunnit. Så upplever jag det i alla fall, säger hon.

Huvudskyddsombudet Jonas Molander, som erbjöds en guldklocka för två år sedan, berättar att han är rent av bekymrad:

– Ja, jag är orolig för vilka risker som det där kan medföra. Kompetens är ju en av de största barriärerna mot olycksfall, och här har vi ju så många risker. Höga trycktemperaturer, farliga kemikalier, fallrisker, trafikrisker, allt möjligt.

Huvudskyddsombud Jonas Molander är bekymrad över generationsväxlingen.
Foto: David Lundmark

En som snart går i pension är Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson. Han började jobba här direkt efter lumpen, våren 1976, och för honom var det i det närmaste självklart att han skulle göra det. Pappa jobbade här, morfar och farfar likaså. Under åren som har gått har han sedan sett både bruket och det omkringliggande samhället tömmas på folk.

– Och nu är det dags för intelligentian som är född på femtiotalet att gå hem. Sådan som jag. Det kan du skriva!

Han är inte nöjd med hur företaget har skött föryngringsprocessen. Tvärtom.

– Att en tredjedel ska gå i pension inom de närmsta fem åren, det har man vetat länge. Och ändå gör man ingenting.

Ingenting?

– Jo, vi har väl fått lite mer pengar för att ta in folk som ska lära sig, men det sker i alldeles för liten utsträckning. Vi kanske pratar om ett tiotal personer per år – inte fler. Vi behöver byta ut i storleksordningen 25 man per år i fem år för att verksamheten ska fungera.

Tiden för att lära upp de nya, är den tillräcklig?

– Njae, lite grann har vi väl av den varan, men den borde vara längre. Det tar tid att lära sig. Ett par år i alla fall.

Vad tycker du är en lämplig upplärningstid?

– Det vet jag inte vad jag ska svara på. Men det optimala för oss vore om det fanns en pool med människor som fick gå runt på de olika avdelningarna och lära sig hela tiden. Visst, det kostar, men det positiva är ju att man inte behöver ersätta alla som är sjuka och lediga då. Då kan ju de i poolen hoppa in där det behövs.

Kenneth Olsson

Kenneth Olsson, avdelningens ordförande, gör sig redo för att träffa medlemmarna. Foto: David Lundmark

Kenneth Olsson berättar att facket har påtalat bristen och luftat sin kritik inför fabriksledningen flera gånger, utan att ha fått något direkt gehör.

– Man brukar säga att personalen är företagets största resurs, men det verkar ju inte så.

För övrigt anser han att den framtida kompetensförsörjningen inom branschen borde ha tagits på allvar för länge sedan. Över hela landet.

– För fem år sedan, när vi började få hem lite vinster, så tycker jag att skogsindustrin skulle ha gått samman, behållit lite av den del som går till aktieägarna och i stället satsat på en utbildning gemensam för hela massa- och pappersindustrin. Någon form av processoperatörsutbildning, som det en gång fanns i Markaryd.

– Det hade varit väl investerade pengar – för aktieägarna.

Att fack och anställda är kritiska till att nyanställda inte ges tillräckligt med tid att lära sig det nya jobbet, är något som platschefen Olov Winblad von Walter helst inte vill kommentera.

Men, säger han:

– Vi har en generationsväxlingspuckel som börjar trycka på om två, tre år, och vi har redan nu aktiviteter på gång för att kunna säkerställa kompetensöverföringen på ett bra sätt. Så vi kommer definitivt att vara redo.

Vad är det för aktiviteter?

– I handlingsplanen ingår bland annat aktiviteter för att ta fram en kompetenskartläggningsmetodik, att vässa en redan framtagen kompetensöverföringsmodell och att sjösätta utbildningsplaner med avseende på både formell och funktionell kompetens som skräddarsys utifrån arbetsgruppernas behov.


po@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

NY UTBILDNINGNär äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

En dag på bruket

BilddagbokDagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

NÄSTA GENERATIONNär många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

Så ska unga lockas till bruken

GENERATIONSVÄXLINGDe närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

1

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

DebattVid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

”Jag ville få in foten i industrin”

Att unga ratar industrin har DA skrivit om många gånger. 2007 träffade vi en skolklass i Södertälje där bara tre av tioåringarna kunde då tänka sig ett jobb i fabrik. En av dem, Johan Samaan, arbetar i dag på Scania – och pluggar på högskolan.

Så ska motorbranschen locka unga

Motorbranschen behöver anställa – men de unga ratar utbildningen. Nu vill företagen och fack höja statusen genom att satsa på motorbransch-college och tre gymnasier har certifierats.

1

Sökes: tusentals industriarbetare

Ungdomarna väljer bort gymnasiets praktiska program. Samtidigt skriker marknaden efter kvalificerad arbetskraft. Vinnare är de företag och skolor som arbetar tillsammans.

”Det krävs ett helhetsgrepp”

DebattLärlingsutbildning kan bli en positiv injektion, men regeringen måste också börja diskutera med parterna om hur man ordnar validering, kompetensutveckling och omställning. Det skriver IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

”När alla får jobb – då känner jag stolthet”

Debatt”Ett lärlingssystem grundat på kollektivavtal utrotar effektivt ungdomsarbetslösheten. Det skulle också kunna användas för att ge nyanlända utbildning, arbete och identitet”, hävdar industriledaren Carl Bennet.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

"Sverige måste satsa mer på industrinära utbildningar"

DebattFör varje kvalificerat industriarbete som skapas i en region skapas ytterligare tre jobb. Men bristen på rätt kompetens är en bromskloss. Därför måste vi satsa mer på industrinära utbildningar, skriver Attila Fabian och Nima Sanandaji på tankesmedjan ECEPR.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning.

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"

LedareJan Björklunds syn att det är de skoltrötta som ska bli industriarbetare är fördomsfull och verklighetsfrånvänd. Bilden av industriarbetet måste uppdateras.

1

Svik inte de unga, Löfven

LedareLyssna på industrialisten Carl Bennets idé om ett lärlingssystem likt det tyska.

Läs mer från Dagens Arbete:

Längtan, kärlek och rock n´roll

BILDREPORTAGETMärta Thisners "Drunk in Love" handlar om längtan efter närhet, gemenskap och kärlek. Ett sökande efter identitet och sexualitet och att leva ut på natten.

Lönerna på pappersbruken

Så många fick mer än 50 papp

LÖNER 792 pappersmedlemmar har fått en månadslön på över 50 000 kronor. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med året innan. Återigen är det Gävleavdelningen Karskär som toppar listan.

Avtal 2020

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Striden om märket

HYLLAD OCH HOTADIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför.

INDUSTRIN VS VÅRDEN

Skilda världar

ARBETSMILJÖNy teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

300 tjänster bort från Billerud Korsnäs

300 tjänster ska bort när skogskoncernen Billerud Korsnäs lanserar ett sparpaket.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Vi förväntar oss att skulden betalas

KRÖNIKAVi kliver nu in i en avtalsrörelse och det är dags för arbetsgivarna att infria sina löften. I bättre tider ska det också hamna mer pengar i lönekuvertet, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

1

Vägen från hatet

Den avhoppade nazisten

Sven-Erik Källman trodde han lämnat hatet bakom sig. I stället kom samtalet som fick honom att förstå: han kunde inte längre fly. I dag är han fackligt förtroendevald och S-politiker. Men får man en andra chans och kan man förlåta sig själv?

Pappersfeber

Inifrån Swedpapers fabrik.

Swedpaper rider på klimatvågen

Fler ratar plastSuget efter papper är enormt. Särskilt när allt fler företag nu väljer förnyelsebart material i stället för miljöfarlig plast i sina produkter. På Swedpaper i Gävle råder rena rama guldfebern.

Papper ett alternativ till den farliga plasten

PapperLarmrapporterna om plast i haven har fått länder att införa tuffa regler. Storföretagen tar fram andra lösningar – som papper.

Robotiseringen av arbetslivet

Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

Glöm globaliseringen – nu är närområdet viktigast

PerspektivGlöm globaliseringen. Den är på väg att mattas av. Nu blir produktion för närområdet desto viktigare, av många skäl. Efter globaliseringen kommer regionaliseringen, skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Återvinning

Enklare återvinning kan hota jobben

KRITISERAD FÖRÄNDRING.Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Modellbyggen på bord

En framtid byggd av skräp

SteampunkHemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1

SCA miljardsatsar i Obbola

”Det är fantastiskt. Jätteroligt!” Det säger Leif Berglund, samordnande huvudskyddsombud på Obbola, om SCA:s jättesatsning på bruket.

Värna framtidens pappers­arbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.