Politikernas svar om skuggsamhället
13 november, 2019
Skrivet av Elinor Torp
Skuggsamhället DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.
”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”
Arbetsmarknadsutskottets ordförande Anna Johansson (S): Vi måste kontrollera ekonomiska flöden och se över sekretesslagstiftningen.
Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?
– Det är på ren svenska för jävligt. Dels för de människor som blir cyniskt utnyttjade, som faktiskt förlorar allt och blir brickor i ett spel. Men också att arbetsgivare som vill göra rätt för sig blir utkonkurrerade av oseriösa aktörer. Det påverkar hela arbetsmarknaden. Det är oerhört allvarligt.
Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?
– Det är inte så att det är lagligt att inte betala skatter. Det är inte heller lagligt att inte ha en rimlig arbetsmiljö. Lagstiftningen finns där i hög utsträckning. Snarare handlar det om att ge förutsättningar att upptäcka och komma åt dem som bryter mot lagarna. Men upptäcker man att det finns luckor i lagstiftningen får vi väl titta på det.
Hur? Vilka luckor behöver täppas till?
– Vi måste kontrollera ekonomiska flöden på ett bättre sätt. Det kan även finnas skäl att se över hur sekretesslagstiftningen fungerar för att myndigheter ska kunna dela information. Vi har en föreställning om att det i Sverige finns lagar och regler, att man är skyddad som arbetstagare. Men en stor grupp människor befinner sig helt utanför trygghetssystemen och är inte skyddade av några som helst försäkringar.
– Det har ju uppdagats att företag kan se rätt bra ut på pappret. Sedan visar det sig att man får betala tillbaka lönen till arbetsgivaren, eller en skyhög hyra för en undermålig bostad. Fackets möjligheter att kontrollera och följa upp är viktiga. Vi tittar till exempel på tillträdesrätten för regionala skyddsombud. En fråga som kommer så småningom.
Tillträdesrätten för regionala skyddsombud skjuts på framtiden hela tiden. Vad händer?
– Jag vet att man arbetar med det på departementet. Skyddsombuden kan ju upptäcka saker som gör att man kan slå larm till myndigheter. Ofta är det en kombination av olika överträdelser, där usel arbetsmiljö är en. Skyddsombuden kan också upptäcka att det finns betydligt fler på arbetsplatsen än vad man registrerat. Vi måste ge myndigheter och fackliga organisationer rätt förutsättningar att kontrollera och störa verksamheten, göra det svårt, dyrt och krångligt att bete sig på det här viset.
Vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?
– Vi avsätter pengar i nästa års budget för att fortsätta utveckla myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Finns det saker vi behöver skruva på för att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb och underlätta den här samverkan? Är det lagstiftning eller något annat?
I Norge finns Akrim i flera städer. Myndigheterna sitter tillsammans för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare och rent kriminella. Är det en väg att gå?
– Jag tycker man ska titta på vad Norge har gjort. Där har de en egen ”body”. Om det är en fördel eller inte kan man överväga. Men det är inte i främsta rummet. När vi pratar om det här handlar det mer om innehållet än om formen. Sedan tror jag det finns mycket mer man kan göra både på statliga myndigheter och i kommuner och regioner i upphandlingssituationer. Upphandlarna måste ha ett aktivt arbete för att säkerställa att man inte handlar upp av företag som ägnar sig åt den här typen av verksamhet.
”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”
Arbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas.
Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.
Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?
– Det är väldigt allvarligt att människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Alla former av fusk och utnyttjanden ska motarbetas och stävjas. Sverige måste ha en polismakt som mäktar med att hantera detta. Och att domstolsväsendet gör det. Därför är det viktigt för oss att man tillför mer resurser till polisen bland annat.
Hur skulle du beskriva skuggsamhället?
– Det samhälle som är framväxt med människor som inte har någon rätt att vistas i Sverige över huvud taget. Med det följer stor social utsatthet.
Är det största problemet arbetstagarna som är här illegalt eller arbetsgivarna som utnyttjar systemet och människorna, tycker du?
– Det är ett problem för samhället i stort. Man måste jobba på alla fronter. Men det är klart att oseriösa arbetsgivare är oacceptabelt.
Vill du ändra några lagar?
– Ibland är inte problemen att vi ska ändra och komma med nya lagar. Vi kan väl börja med att de vi har följs och tillämpas. Jag kan känna i fallet med Anto att man inte gör det. Där finns ett antal lagar som man borde ha tillämpat.
Men krävs någon form av lagändring?
– Väsentligt skärpa åtgärder behövs, för att fler personer som vistas i landet utan rätt till det återvänder till sina hemländer. När det gäller arbetskraftsinvandring vill vi se förstärkta regler för att stoppa det missbruk av regelverket som nu förekommer.
– Vi har tidigare pratat om att Migrationsverket ska ges direktåtkomst till vissa uppgifter i bland annat Skatteverkets register. Det skulle underlätta möjligheterna till kontroll. Här har man flera färdiga utredningsförslag. De har legat färdiga i flera år. Regeringen dröjer med att få den här nödvändiga lagstiftningen på plats. Det finns ingen ursäkt för det dröjsmålet.
Konkret. Vad går det ut på?
– Man måste kunna samköra register på ett helt annat sätt. Det handlar om att förändra en del av sekretessen. Myndigheterna måste dela mer information. Det är ett effektivt medel att komma åt detta.
Utöver sekretesslättnader, vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?
– Ge dem rätt förutsättningar genom en adekvat lagstiftning såsom det jag sa ovan, men också ställa krav på berörda myndigheter att utveckla och förbättra sina arbetsmetoder. Vi har redan nu lagstiftning och de har fått resurser. Detta är något myndigheterna – med befintliga resurser och inom befintliga ramar – måste prioritera!
Regionala skyddsombud föreslås få rätt att besöka arbetsplatser utan fackliga medlemmar. En utökad tillträdesrätt för att upptäcka brister och kunna slå larm. Vad anser du om förslaget?
– Det är inte alls säkert att det är rätt väg att gå. Det är något som de fackliga organisationerna framför. Vi får väl se om regeringen kommer fram med en lagstiftning där. Jag konstaterar att här är nog inte Januariavtalets partier överens.
”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”
Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.
Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?
– Förlåt, avslöjande om vadå?
Om det parallella laglösa arbetslivet?
– Ja, vi vet ju att det finns en svart sektor i vårt samhälle. Exakt i vilken omfattning vet jag inte. Jag har inte heller sett några konkreta siffror. Men det är klart, som politiker vill man naturligtvis inte ha parallellsamhällen.
Hur skulle du beskriva skuggsamhället som vuxit fram?
– Jag känner inte alls igen frågeställningarna och kopplingarna till arbetsmarknadsutskottet eller det jag arbetar med. Men jag har svårt att se att det skulle finnas en enda politiker som tycker det är okej att människor utnyttjas.
Jag är tveksam till att fackliga organisationer är lämpade för myndighetsutövning.
Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?
– Jag har inte reflekterat så mycket kring de här frågorna. Min tid har gått åt till att förhandla Arbetsförmedlingen och arbetsrätt, kopplat till Januariavtalet.
Tillträdesrätt för regionala skyddsombud har varit på gång länge nu, men har ännu inte klubbats igenom. Vad händer?
– Centerpartiet är inte för att öppna upp regionala skyddsombuds tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal. Det är en linje som vi fortfarande står fast vid. Men det är klart att vi inte heller vill se företag använda dålig arbetsmiljö som konkurrensmedel. För oss är det viktigt att vi värnar det system vi har i dag med partssamverkan och myndighetsgemensam tillsyn.
Kan tillträdesrätten innebära att de värsta arbetsmiljöerna upptäcks och att myndigheterna får in larm?
– I ett demokratiskt samhälle har vi rättsvårdande myndigheter som har till uppgift att se till så att man granskar olagligheter. Jag är tveksam till att fackliga organisationer är lämpade för myndighetsutövning.
Gör myndigheterna det? Fungerar det?
– Självklart kan saker göras bättre. Den dagen man känner sig nöjd ska man nog göra annat i livet. Men i grund och botten har vi en bra ordning i Sverige, även om det förekommer saker som vi alla tycker är oacceptabla.
Varje år försvinner miljarder ner i fickorna på arbetslivets kriminella, skattemedel som “slarvas bort” i upphandlingar på grund av obefintliga kontroller. Hur ska du som politiker förhindra att staten mjölkas på pengar?
– Jag har inte sett några siffror kring detta. Det låter så svepande just nu.
66 miljarder kronor lågt räknat varje år på grund av svartarbete.
– Just nu är det mycket intensiva förhandlingar om Arbetsförmedlingen och alla andra delar av Januariavtalet som berör arbetsmarknaden.
Om den sunda konkurrensen slås ut berör väl det i allra högst grad arbetsmarknaden?
– Självklart, men jag har inga konkreta förslag på vad man skulle kunna göra. Jag är en sån som vill ha fakta innan jag tar ställning. Just den här frågan har jag inte reflekterat så mycket över.