Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Politikernas svar om skuggsamhället

Skuggsamhället DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.


”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”

Arbetsmarknadsutskottets ordförande Anna Johansson (S): Vi måste kontrollera ekonomiska flöden och se över sekretesslagstiftningen.

Anna Johansson

Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet.

Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?

– Det är på ren svenska för jävligt. Dels för de människor som blir cyniskt utnyttjade, som faktiskt förlorar allt och blir brickor i ett spel. Men också att arbetsgivare som vill göra rätt för sig blir utkonkurrerade av oseriösa aktörer. Det påverkar hela arbetsmarknaden. Det är oerhört allvarligt.

Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?

– Det är inte så att det är lagligt att inte betala skatter. Det är inte heller lagligt att inte ha en rimlig arbetsmiljö. Lagstiftningen finns där i hög utsträckning. Snarare handlar det om att ge förutsättningar att upptäcka och komma åt dem som bryter mot lagarna. Men upptäcker man att det finns luckor i lagstiftningen får vi väl titta på det.

Hur? Vilka luckor behöver täppas till?

– Vi måste kontrollera ekonomiska flöden på ett bättre sätt. Det kan även finnas skäl att se över hur sekretesslagstiftningen fungerar för att myndigheter ska kunna dela information. Vi har en föreställning om att det i Sverige finns lagar och regler, att man är skyddad som arbetstagare. Men en stor grupp människor befinner sig helt utanför trygghetssystemen och är inte skyddade av några som helst försäkringar.

– Det har ju uppdagats att företag kan se rätt bra ut på pappret. Sedan visar det sig att man får betala tillbaka lönen till arbetsgivaren, eller en skyhög hyra för en undermålig bostad. Fackets möjligheter att kontrollera och följa upp är viktiga. Vi tittar till exempel på tillträdesrätten för regionala skyddsombud. En fråga som kommer så småningom.

Tillträdesrätten för regionala skyddsombud skjuts på framtiden hela tiden. Vad händer?

– Jag vet att man arbetar med det på departementet. Skyddsombuden kan ju upptäcka saker som gör att man kan slå larm till myndigheter. Ofta är det en kombination av olika överträdelser, där usel arbetsmiljö är en. Skyddsombuden kan också upptäcka att det finns betydligt fler på arbetsplatsen än vad man registrerat. Vi måste ge myndigheter och fackliga organisationer rätt förutsättningar att kontrollera och störa verksamheten, göra det svårt, dyrt och krångligt att bete sig på det här viset.

Vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?

– Vi avsätter pengar i nästa års budget för att fortsätta utveckla myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Finns det saker vi behöver skruva på för att myndigheterna ska kunna göra ett bättre jobb och underlätta den här samverkan? Är det lagstiftning eller något annat?

I Norge finns Akrim i flera städer. Myndigheterna sitter tillsammans för att lättare komma åt oseriösa arbetsgivare och rent kriminella. Är det en väg att gå?

– Jag tycker man ska titta på vad Norge har gjort. Där har de en egen ”body”. Om det är en fördel eller inte kan man överväga. Men det är inte i främsta rummet. När vi pratar om det här handlar det mer om innehållet än om formen. Sedan tror jag det finns mycket mer man kan göra både på statliga myndigheter och i kommuner och regioner i upphandlingssituationer. Upphandlarna måste ha ett aktivt arbete för att säkerställa att man inte handlar upp av företag som ägnar sig åt den här typen av verksamhet.

 


”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

Arbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas.
Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.

Mats Green (M), ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?

– Det är väldigt allvarligt att människor utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Alla former av fusk och utnyttjanden ska motarbetas och stävjas. Sverige måste ha en polismakt som mäktar med att hantera detta. Och att domstolsväsendet gör det. Därför är det viktigt för oss att man tillför mer resurser till polisen bland annat.

Hur skulle du beskriva skuggsamhället?

– Det samhälle som är framväxt med människor som inte har någon rätt att vistas i Sverige över huvud taget. Med det följer stor social utsatthet.

Är det största problemet arbetstagarna som är här illegalt eller arbetsgivarna som utnyttjar systemet och människorna, tycker du?

– Det är ett problem för samhället i stort. Man måste jobba på alla fronter. Men det är klart att oseriösa arbetsgivare är oacceptabelt.

Vill du ändra några lagar?

– Ibland är inte problemen att vi ska ändra och komma med nya lagar. Vi kan väl börja med att de vi har följs och tillämpas. Jag kan känna i fallet med Anto att man inte gör det. Där finns ett antal lagar som man borde ha tillämpat.

Men krävs någon form av lagändring?

– Väsentligt skärpa åtgärder behövs, för att fler personer som vistas i landet utan rätt till det återvänder till sina hemländer. När det gäller arbetskraftsinvandring vill vi se förstärkta regler för att stoppa det missbruk av regelverket som nu förekommer.

– Vi har tidigare pratat om att Migrationsverket ska ges direktåtkomst till vissa uppgifter i bland annat Skatteverkets register. Det skulle underlätta möjligheterna till kontroll. Här har man flera färdiga utredningsförslag. De har legat färdiga i flera år. Regeringen dröjer med att få den här nödvändiga lagstiftningen på plats. Det finns ingen ursäkt för det dröjsmålet.

Konkret. Vad går det ut på?

– Man måste kunna samköra register på ett helt annat sätt. Det handlar om att förändra en del av sekretessen. Myndigheterna måste dela mer information. Det är ett effektivt medel att komma åt detta.

Utöver sekretesslättnader, vad vill du göra för att myndigheterna ska kunna jobba mer effektivt?

– Ge dem rätt förutsättningar genom en adekvat lagstiftning såsom det jag sa ovan, men också ställa krav på berörda myndigheter att utveckla och förbättra sina arbetsmetoder. Vi har redan nu lagstiftning och de har fått resurser. Detta är något myndigheterna – med befintliga resurser och inom befintliga ramar – måste prioritera!

Regionala skyddsombud föreslås få rätt att besöka arbetsplatser utan fackliga medlemmar. En utökad tillträdesrätt för att upptäcka brister och kunna slå larm. Vad anser du om förslaget?

– Det är inte alls säkert att det är rätt väg att gå. Det är något som de fackliga organisationerna framför. Vi får väl se om regeringen kommer fram med en lagstiftning där. Jag konstaterar att här är nog inte Januariavtalets partier överens.


”Viktigt att vi värnar det system vi har i dag”

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet: Centerpartiet står fast vid linjen att inte ge regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal.

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Alireza Akhondi (C), ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Hur har du reagerat på den senaste tidens avslöjanden om skuggsamhället?

– Förlåt, avslöjande om vadå?

Om det parallella laglösa arbetslivet?

– Ja, vi vet ju att det finns en svart sektor i vårt samhälle. Exakt i vilken omfattning vet jag inte. Jag har inte heller sett några konkreta siffror. Men det är klart, som politiker vill man naturligtvis inte ha parallellsamhällen.

Hur skulle du beskriva skuggsamhället som vuxit fram?

– Jag känner inte alls igen frågeställningarna och kopplingarna till arbetsmarknadsutskottet eller det jag arbetar med. Men jag har svårt att se att det skulle finnas en enda politiker som tycker det är okej att människor utnyttjas.

Jag är tveksam till att fackliga organisationer är lämpade för myndighetsutövning.

Vill du ändra några lagar för att komma åt arbetslivskriminaliteten?

– Jag har inte reflekterat så mycket kring de här frågorna. Min tid har gått åt till att förhandla Arbetsförmedlingen och arbetsrätt, kopplat till Januariavtalet.

Tillträdesrätt för regionala skyddsombud har varit på gång länge nu, men har ännu inte klubbats igenom. Vad händer?

– Centerpartiet är inte för att öppna upp regionala skyddsombuds tillträde till arbetsplatser utan kollektivavtal. Det är en linje som vi fortfarande står fast vid. Men det är klart att vi inte heller vill se företag använda dålig arbetsmiljö som konkurrensmedel. För oss är det viktigt att vi värnar det system vi har i dag med partssamverkan och myndighetsgemensam tillsyn.

Kan tillträdesrätten innebära att de värsta arbetsmiljöerna upptäcks och att myndigheterna får in larm?

– I ett demokratiskt samhälle har vi rättsvårdande myndigheter som har till uppgift att se till så att man granskar olagligheter. Jag är tveksam till att fackliga organisationer är lämpade för myndighetsutövning.

Gör myndigheterna det? Fungerar det?

– Självklart kan saker göras bättre. Den dagen man känner sig nöjd ska man nog göra annat i livet. Men i grund och botten har vi en bra ordning i Sverige, även om det förekommer saker som vi alla tycker är oacceptabla.

Varje år försvinner miljarder ner i fickorna på arbetslivets kriminella, skattemedel som “slarvas bort” i upphandlingar på grund av obefintliga kontroller. Hur ska du som politiker förhindra att staten mjölkas på pengar?

– Jag har inte sett några siffror kring detta. Det låter så svepande just nu.

66 miljarder kronor lågt räknat varje år på grund av svartarbete.

– Just nu är det mycket intensiva förhandlingar om Arbetsförmedlingen och alla andra delar av Januariavtalet som berör arbetsmarknaden.

Om den sunda konkurrensen slås ut berör väl det i allra högst grad arbetsmarknaden?

– Självklart, men jag har inga konkreta förslag på vad man skulle kunna göra. Jag är en sån som vill ha fakta innan jag tar ställning. Just den här frågan har jag inte reflekterat så mycket över.

Läs mer:


et@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Domen om människo­exploatering är en viktig signal

PERSPEKTIVFängelse i åtta månader. Skadestånd för kränkning och utebliven lön. Det är en signal till arbetsgivare som satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft.

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

PerspektivKvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Alla artiklar om Skuggsamhället

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tidslinje: Så har skuggsamhället vuxit fram

TidslinjeEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ylva Johansson: Regeringen borde agerat snabbare mot skuggsamhället

Skuggsamhället”Vi har varit naiva.” Det säger avgående arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, och listar goda råd till sin efterträdare för att få bukt med kriminella aktörer och svartarbete.

1
Rune Bård Hansen, Jurist och Norges mest kunniga på arbetsmiljökriminalitet. Foto: Kirvil Åberg Allum

Han skickar cheferna i fängelse

NORGEAllt började på Svalbard. Rune Bård Hansen var polismästare och fick dela flygplan med likkistor. Kropparna av 21 döda gruvarbetare. Sedan dess har han jobbat med arbetsmiljöbrott.

2
Norska myndigheter är ute varje dag för att störa de kriminella.

Så kämpar Norge mot fusket

Kriminalitet i arbetslivet.Norge ligger före Sverige i kampen mot fuskande företag. Här finns en strategi och en politisk tanke. Norska myndigheter har jobbat tillsammans i flera år för att sätta dit företag som utnyttjar utländska arbetare.

1

”De utnyttjas av allt och alla”

FILMArbetsmiljöinspektör Thomas Österberg ser det laglösa svenska arbetslivet överallt. Hör honom berätta om hur människorna han möter bor – bland farliga ämnen, omgivna av råttskit och kackerlackor.

Besluten som skapade skuggsamhället

DA FILMEn rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. DA visar i en ny film hur bland annat slopade kontroller har lett till ökat fusk.

Bloggrubrik

Stoppa den sociala dumpningen

”Den rödgröna regeringen har stramat upp regelverken runt utländsk arbetskraft och offentliga upphandlingar, och har satsat rejält på Arbetsmiljöverket. Men det återstår mycket mer att göra. Detta borde vara en fråga i årets valrörelse”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

En kvarts miljon människor dör av asbest årligen

RAPPORTDubbelt så många dör av cancerframkallande asbest i världen jämfört med vad man tidigare trott. Enligt en ny undersökning av Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH är dödstalet snarare 230 000 årligen. Fortfarande är asbest bara totalförbjudet i drygt 60 länder.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

DebattDet måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Det finns inget omfattande missbruk”

Debatt”Skuggsamhället är skadligt, men kopplingarna till arbetskraftsinvandring är ofta rent felaktiga”, skriver Caspian Rehbinder, från tankesmedjan Timbro.

1

Helle Klein svarar: ”Lyssna på företagen själva!”

Replik”Självklart behöver vi tillskott av arbetskraft i bristyrken. Men lyssna på företag och fackligt förtroendevalda, som vittnar om hur Alliansregeringens uppluckring av regelverket har lett till Vilda Västern på arbetsmarknaden”, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein i en replik.

”Myndigheterna måste samarbeta redan på arbetsplatsbesöken”

DEBATTOm samhället ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten måste alla berörda myndigheter jobba tillsammans redan från arbetsplatsbesöken – och det finns fungerande exempel. Det skriver Hans Åkerlund på Sveriges Byggindustrier, som jobbar för byggbranschens samverkan i Stockholm.

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

1

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Avtal 2020

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform.

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Facket slåss för jobben i Tidaholm

JOBBFLYTTNobia investerar två miljarder kronor i en ny produktionsanläggning utanför Jönköping. Facket på den nu nedläggningshotade Tidaholmsfabriken slåss för att investeringen ska göras där i stället.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Häng med oss på avtalsäventyret!

KRÖNIKANågon arbetsgivare undrade vilken verklighet vi lever i när vi redovisade avtalskraven. Svaret är att vi – till skillnad från vissa – är fast förankrade på moder jord.

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.