Missbrukaren måste få hjälp
Publicerad 2019-12-09, 11:45 Uppdaterad 2020-08-25, 14:07
Ledare | Knarket i industrin
Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå.
Skjutningar och gängkriminalitet är heta samhällsfrågor. Bakom kriminaliteten finns växande ojämlikhet och sociala problem men också knarket. Droger och organiserad brottslighet hör ihop. Drogerna är tyvärr många och lättillgängliga i dag.
Dagens Arbete kan nu avslöja att knarket hittat in även i svensk industri, ja till och med organiserad handel pågår innanför grindarna. Bilden är komplex. Det rör sig om alltifrån enstaka partydrogande till regelrätt missbruk och rena knarkhandeln.
Anställda berättar att de tar droger för att de har ont på grund av dålig arbetsmiljö. Skrämmande många missbrukar tramadol.
”Vi lyfte 12 ton varje dag med kroppen och hade ingen arbetsrotation. Jag mikrodoserade tramadol för att orka”, berättar en anställd på ett lager i Skåne.
”Jag har tagit det i snart tio år. Det finns flera på arbetsplatsen som vill köpa av mig. Jag har också blivit erbjuden på jobbet att köpa stora partier med tramadol från ett annat land ”, berättar en anställd inom fordonsindustrin i Göteborg.
Alltför få arbetsgivare verkar vilja se drogproblemet som en arbetsmiljöfråga och förorda hjälp med vård och rehab.
Arbetsgivare inför slumpvisa drogtester som blir lite av ett lotteri för de anställda. Somliga kan testas flera gånger på ett år, andra blir aldrig testade. Avslöjas någon för att ha använt droger hanterar arbetsgivarna det på helt olika sätt.
En del polisanmäler men möts av en passiv polis som anser att de inte har med knark inne på privata företag att göra. Andra polisanmäler inte men säger upp direkt med hänvisning till att det är olagligt att bruka narkotika. I det fallet blir arbetsgivaren både spanare, polis och domare.
Rättsosäkerheten är stor. Alltför få arbetsgivare verkar vilja se drogproblemet som en arbetsmiljöfråga och förorda hjälp med vård och rehab. Alkoholism klassas som sjukdom och då har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar men för narkotikamissbruk är det betydligt mer osäkert. Här strider fack och arbetsgivare om vad som ska gälla.
I Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) pekar man på att om ”alkohol- och andra missbruksproblem utvecklas hos en person kan detta ha samband med arbetets organisation och innehåll” och vidare står det att ”arbetsgivaren bör så snart som möjligt vidta åtgärder att hjälpa en anställd ur missbruksproblem och försöka stödja den anställde före, under och efter en eventuell behandling”.
I Sverige är själva bruket av narkotika straffbart men det är inte självklart skäl för avsked. Om man ska få bukt med droghandel och organiserad brottslighet behövs ett aktivt polisarbete som kan krossa knarkligorna i kombination med att missbrukaren hjälps ur sitt missbruk och får behålla jobbet.
Bekämpa missbruket, inte missbrukaren.
